och här är mer av sjukhuset.

Måste få säga att jag får jobbiga vibbar av de där korten..
Väldigt jobbiga.. :S

Ja korten har en förmåga att påverka… men dom återspeglar väldigt mycket ledsamhet har jag kommit underfund med.

Och dom där vibbarna du känner skulle nog vara jobbigare om du varit där.

Jag kan få som att tiden står helt stilla när jag är där uppe, men ja inte nu då när dom bygger bostadrätter då känner jag bara förvirring….

Jag får andningssvårigheter när jag ser dessa bilder, vet inte varför. Jag är inte insatt i det övernaturliga mer än mina egna deja vu-upplevelser, men där kände jag obehag.

har kollat detta  det finns mycket där..sänder två foton  jag ser ansikten i fönstret vid balkongen…

och detta vad finns på trappan högst upp  kram

Oj jäklar, den där damen har jag inte sett förut… jag har bara sett den lilla flickan i fönstret.

Ensamhet o brist på mejdkänsla… Mekaniska behandlingar o ekande korridorer. Jämmer o elände. Uppgivenhet. Sista anhalten, kallt o vilja att försvinna. Läkare som utnyttjar sin position…. ohygieniskt…. svart vita golv… ingen smärtlindring… uschiamej så otäckt… folk verkade bli som tokiga där… Barn som skiljs från mödrarna…Ska dom bygga hus där på marken nu…  jaha, lycka till då…. Sänder ljusa tankar till de själar som ev är fast där…

#4 jag förstår precis vad du menar med andningssvårigheter. det var det jag också kände när ja såg dessa bilder och det var det jag menade med dåliga vibbar  Väldigt obehagligt.

Brrr..Men fönstret längst upp till höger…eeeh….kanske drutten kan kolla lite närmare?

En klar och tydlig mansgestalt i fönstret :)

Ja…ser så ut….men jag ser även ansikten i de andra rutorna på samma fönster….( ja, jag har livlig fantasi ) :-D

jaså min vänner är ni på spökjakt igen..ja ja ni ska väl få veta som finns i fönstret..men kom ihåg  det var Bybo som ville veta…kram

*skrattar* Tackar!! Huuu….jag ser…syner

När jag ser fotografier av folk som gått bort brukar jag fråga mina guider om de kan hjälpa mig med information. Och det brukar oftast komma i form av svaga känslor och ibland bilder.
Vad jag får ut av personen i fönstret är att det är en man.. runt en sisådär 35 år gammal kanske. Han var väldigt rädd strax innan han dog, hade fruktansvärt svårt att andas och hjärtklappning. Någon form av panikkänsla..
Hette nåt på G.. georg.. g.. hmm.. a nåt på G ialla fall.

Om detta stämmer kan jag inte säga, men jag har haft rätt i andra fall och jag litar bara på de jag får till mig :)

nej då vännen  det är bara några stycken som tittar ut genom fönstret  dom kanske tittar på dig…hi hi  kram

Ohää!! Neeedå inte på mig…. Kram

småler nu..nu lämar jag dig bybo med dessa så figuren  min säng skriker på min nu..ha det myssig med dessa varelser..du bybo  dom är snälla..så ses vi i morgon…15 gastar på sjömanskista..hi hi  kram

Godmorgon på er alla.

Ja ni har sett lite mer än jag, men det var nog meningen med att jag bara skulle se den lilla flickan…

ska sätta in kort på henne men sitter på fel dator nu….  men som sagt, sjukhuset återspeglar massor med känslor och man får förvirrade känslor när man går på området….

 Och ja, det här med bostadsrätter, sjukhuset är ju K-märkt så det får inte rivas, istället har dom renoverat och gjort om sjukhuset till lägenheter…. hua.. jag skulle inte vilja bo där alls, räcker med att jag bor i området nedanför och där pågår det ju tillräckligt mycket saker ändå….

//Fia

Thara exakt vilket sjukhus är detta.Jag tycker det påminner om Stureby -men det är det inte va?det känns bekant på nåt vis-därför undrar jag..

Hej Galdra.

Nej det är Söderby sjukhus som ligger i Salem.

Men jag kan tippa på att Stureby och Söderby är uppbyggda på liknande sätt och kanske under samma årtal :O)

Men Söderby sjukhus har ju varit ganska omtalat eftersom det var Stockholms största TBC sjukhus ifrån början… Kan ju vara därför du känner det bekant.

Tack Thara.Min pappa hade ju haft TBC och vi ungar 4st fick ofta gå på kontroller på ett sjukhus som jag undrar om det kan vara detta….Ska fråga min mamma.

Dom stängde ner sjukhuset  för TBC sjuka runt 70 talet för då blev allt flyttat till HS…

Men ja, så kan det ju vara, det var ju många som kollades förr eftersom det hade varit så stort problem med just lungsjuka…

Ok- Detta måste i så fall varit i slutet på 50-talet,början på 60.

Jag minns bara doften av eter,mörka korridorer och att vi alla 4 fick gå in samtidigt för skärmröntgen och den minsta brorsan lade man på en brits som åkte upp i taket….det tyckte vi var kul medan han skrek av rädsla….

Ja och då var ju sjukhuset som mest aktivt.

Mörka korridorer kommer jag också ihåg att det var ifrån när det var öppet för långvård… hua… *jag ryser när du keskriver detta*

Dè lär nog inte bli speciellt "lungt" i dom bostadsrätter.. vet inte om jag skulle vilja bo i dom…

Hehe… nä inte jag heller…

Jag skulle nog inte få en bl7und om jag köpte någonting där uppe…..

Har nu talat med min mamma.Pappa var inlagd där i ett halvår.Så jag har varit där och hälsat på honom….Våra kontroller gjordes däremot på nåt som kallades Dispensären och mamma visste inte vilket sjukhus det tillhörde……Konstigt att det skulle dyka upp här och nu!!!!Eller inte….

Thara har du jobbat där i långvården???

Okej, konstigt sammanträffande. Kanskevar meningen att det skulle komma upp nu eller nått. ?

Nej jag har inte arbetat där inom långvården men jag har alltid haft någon sorts förkärlek till det sjukhuset trots alla förnimmelser man får… så jag var och hälsade på alla äldre människor där när jag var liten inkl dom man inte såg.

Inte smart att bygga om till bostadsrätter… Finns här någon som bor i Uppsala på Ulleråkersområdet?? Ulleråker är ett gammalt mentalsjukhus där det har hänt rikigt ruskiga saker o en hel del obehagliga människor har bott där.. lägenheterna är fina visst…men dom ska vara trevliga att bo i oxå…vet inte hur det är nu men för 5år sen var det flera lägenheter som stod tomma pga att folk inte kunde bo i dom… VET att flera har haft besök för att "spöka ut" men det är så många vilsna själar där så jag tror nog ett medium får jobba heltid ett tag om det ska gå..

#30 Lustigt säger jag-vad kan meningen vara med detta nu då?Mamma sa att det låg på en höjd med vägen nedanför och dom hade hiss där med massor med människor i, hon tyckte det var obehagligt för TBC och lungsjukdomarna smittade trodde hon i alla fall.

Tack Thara….

Säkert ett ställe med mycket minnen i väggarna. Känner ingenting när jag ser bilden. Äger inte den förmågan kankse. Men jag såg den den suddiga skuggan uppe vid dörren till höger.

Galdra.

Ja det är helt rätt att det ligger på en kulle, det fanns mycket skog runtomkring när det byggdes och det sägs ju vara den enda boten mot TBC *iaf dåtid*

Ganska fint egentligen, men nu byggs det ju både villor och bostadsrätter där uppe och området är inte sig likt längre.

Ja, vad som är meningen med att just detta kom upp vet jag inte, så ja lustigt…

Tack själv :O)

Hittade lite dåtids bilder på sjukhuset när jag satt och forskade :O)

Dom ger en ganska konstig känsla….

och här.

Och det här kortet, som jag kände mest för :O)

Thara vilka vackra foton-det ser helt annorlunda ut då än dom nyare  bilderna.Mera värme i dom gamla korten…men det kanske hände så mycket på resans gång att det sitter i väggarna…

Svar till _sussie_:

Jag bor i den före detta manliga stormavdelningen för de farligaste dömda psykpatienterna på Ulleråker. Det stämmer att lägenheterna är fina och att det har spökat. Detta har jag skrivit om som svar till Lotta_A under rubriken "Före detta mentalsjukhus" under huvudrubriken "Hemsökt/det spökar" på denna hemsida. Nu finns inga mer spöken i den tvåvåningsbyggnad som utgör f.d. manliga stormavdelningen, påstår det medium som jag var hos. Hon telepatiserade till mannen hon såg för sin inre syn att han skulle gå. Hon sände honom in i ljuset, sa hon. Vidare lade hon ut ett vitt ljus över hela byggnaden så att ingen kan komma tillbaka. Hon sade även att min granne där, som dog i tsunamin, inte heller finns kvar. Hur som helst, min lägenhet är hur hemtrevlig som helst nu. Det märks att ett helt negativt energilager försvann med den man som jag uppfattade fanns där om nätterna, även om jag aldrig såg honom. Men är du säker på att det var spökerier som omöjliggjorde att folk inte kunde bo i lägenheterna för fem år sedan? Nog för att det har varit massor av in- och utflyttningar hela tiden, men jag har trott på att det har berott på att det är många studenter som kommer och slutar.

#38 Jag hade haft lust att bo där, inte för att jag visste nåt om det eller så men för att det är vackert därute. :) Men hyrorna var väl rätt höga, om jag minns rätt?? Nog för att det kan vara andar ändå…

Svar till zeretki:

Nej. Hyrorna för de små lägenheterna var och är inte så höga för att vara i ett hus för nyrenoverade lägenheter. Jag bor på 27 kvadratmeter och betalar ca 2900 kr per månad. Men jag vet inte vad månadsavgiften är för insatslägenheterna. Hur som helst, igår träffade jag en som har vuxit upp i området när det var asyl, jo, personalens familjer bodde i vissa fall i området. Han kände minst tre familjer som har bott i flera år i den gamla byggnaden sydöst om C1- och C2-byggnaden (manliga stormavdelningen). I den byggnaden finns stora lägenheter. De som bodde där trivdes och sade aldrig något om spökerier, utan de flyttade av exempelvis ekonomiska skäl. Lägenheterna har aldrig stått tomma sedan renoveringen av den mentalsjukhusbyggnaden, så det kan inte vara den. Men jag har för mig att det var en flyttboom för fem år sedan i den nybyggda byggnaden nordöst om C1/C2-byggnaden. Vidare vet jag inte mycket om byggnaden på andra sidan av parken mittemot C1/C2, dvs kvinnliga stormavdelningen. Jag har träffat en som har bott där. Hon sade inget om spökerier.

Hmm, jag hade gärna bott där om jag vetat att hyrrona inte var så höga. :)

Hej Thara!Du skulle skriva en bok om dina upplevelserSkulle bli en "storsäljare"!Kram

Vet ni, jag har funderat på vad man egentligen har att se fram emot. Kommer jag att vara en orb på ett foto när jag dött? Eller ser någon mig stå i ett fönster? Kommer jag att tro att jag lever fast jag dött? Usch, så vill jag inte att min framtid efter detta skall se ut. Om andar kan vandra omkring i gamla sjukhus eller på andra platser hur länge som helst så tycker jag det är en skrämmande framtidsutsikt.
Har ni någonsin tänkt på att om hundra år sitter andra människor och tittar på foton och grunnar över vad det är dom ser. Det kanske är din eller min ande (orb). Men vem vill bli en orb??

Och hur går den föreställningen ihop med tanken på reinkarnation till exempel?

Vi är ju alla dödliga, så det som vi ömsom skämtar om, ömsom försöker förstå, blir verklighet en gång.

Intressant & klokt tänkande av dig Yvonne!Jag tror att om man går igenom den fysiska döden väldigt hastigt & dramatiskt så kanske man inte förstår att man gått över & blir då kvar i ett liknande "mellanstadium",det är då vi kallar dom för "osaliga andar"!ALLA får tillträde till andra sidan även om det tar tid för dessa själar!Kram

Jobbiga foton. Alla dessa tårar. Smärtan. Allt kändes så "industriellt" på nåt vis. Inget människovärde. Fy…

Anna K ; Nja  jag skulle säkerligen kunna påbörja en bok men sen skulle jag väl få spelet när jag inte kan skriva ordentligt… *har problem med nån form av sjukdom* och sen så skriver jag mycket annat massa "crap" brukar bli för mycket ideer och för lite tid..

Min lilla Harry Potter på snart 3 år kräver massor + att jag måste sitta och förklara för honom att taket där lampan sitter inte är farlig….

Men en dag kanske :O)

kram

45# Pomperipossa… Mmmm dom återspeglar mycket känslor och dom känns när man går där uppe på området där sjukhuset ligger, känns ibland som om någon vill dra i en bara för att få lite uppmärksamhet…

#44 Är du säker på att det måste vara hastig övergång? Har hört talas om "spökerier" på gamla slott, och det sägs att dom skepnader, Orber eller vad man kallar det, skall likna någon som bott på slottet för flera hundra år sedan. Tycker synd om en sådan ande. Det låter väldigt grymt att behöva vandra omkring utan att "hitta hem" trots att århundradena går. Dessutom blir man då en turistattraktion! Folk som är modiga skall sova över för att få en skymt av en osv. Nu bor jag inte på ett slott, men skulle inte vilja bli en turistattraktion eller ett forskningsobjekt för spiritister (vågar använda det rätta namnet här). Men jag är rädd att om jag blir en så kallad jordbunden ande så blir jag en olycklig kändis varhelst jag avslutar jordelivet.  Blir då mitt enda hopp ett medium som leder mig till ljuset, dit jag tydligen inte hittar själv?

Hoppas på svar!

Du är då allt go du kära Yvonne!Visst finns det "spökerier" både här & där men jag tror inte på att dessa andar vill skrämma oss på något sätt!Dessa har kvar sina känslor från tiden på jordelivet,dvs en barsk & bestämd man har kvar det sättet även då han gått över!Tillträde får vi alla till sist!Då det blir en hastig & dramatisk övergång så tror jag att det kan ta tid för den själen att förstå att denne inte tillhör jordelivet längre!Kram

#48 Nu måste jag fråga lite, tror du alltså itne att andar kan skada eller vara elaka på något sätt? :)

Nej,jag tror inte att dom är elaka!Det vi blir skadade av är negativa energier!Om det inträffat något väldigt otäckt,ont på en plats så lämnar den händelsen spår!Det är min tro

Och vad är exakt är då negativa energier?

Om det tex varit ett mord på en plats så stannar den negativa energin kvar där även efteråt & man kan påverkas av den!

OK, så du menar att det är bara energier som är negativa och påverkar negativt MEN att andar ej kan skada eller vara elaka på något sätt? Jag håller inte med dig om det.

Tidigare har vi diskuterat om det finns demoner eller inte. Vissa säger sig ha fruktansvärda upplevelser av demoner eller onda andar. Själv tror jag itne på demoner just men jag tror att andar absolut kan vara elaka. Tomtar, älvor, andar - de har två sidor precis som vi människor. Enligt vad jag tror och förstår iallafall. :)

Jag förstår hur du menar men håller fast vid det jag tror på:-)Att de som var väldigt "barska & bestämda" här i jordelivet behåller den karaktären..Tror inte att dom vill skada oss!

Demoner…det är något vi skapar själva:-)

Fast många här har ju upplevt att andarna varit lite mer än bara barska? Dessutom finns det ju människor som varit väldigt elaka och egoistiska när de levde, om de finns kvar som andar så blir dom väl inte snällare precis? Har för mig att det var på TV4+ en gång, en riktigt elak kärring som spökade och mediet sa att det riktigt strålade ondska om henne.

Tror du itne på det då? :)

Att andar kan komma igenom & stöka till det för oss & även ge oss förvirrade tankar,det vet jag!Men inte att dom vill skada oss fysiskt på något sätt!Det onda är negativa energier,det är min tro:-)

#56 OK, ja alla har olika tro. :)

Vill tillägga att jag har själv blivit skadad av en ande som var elak i livet och jag har varit i kontakt med personer som har blivit rivna t.e.x. Dessa andar var som sagt elaka i livet. Så pga dem erfarenheterna så kan jag säga att jag vet att dem kan göra illa. Min morbror blev fasthållen några gånger av en ande som ville ha bort honom från huset som anden tyckte var hans fortfarande.

Tur nog har jag klarat mig från så dramatiska andeväsen:-)

Det är inte något vanligt förekommande. Av alla ställen jag har varit och hjälpt till under åren så är dem tillfällena lätträknade, så det är ingenting man behöver vara rädd för. Men det är också intressant och lärande att möta desa energier och det är en enorm glädje och tacksamhet när man har fått hjälpa dem vidare till sina kära i ljuset på andra sidan.

Kanske beror på att jag ber till andevärlden om att inte visa mig varken sådant eller förnimmelser om död!Tur är det iaf!Kram

Ha ha ha AnnaK, sover aldrig du?

God morgon förresten!

Åsa :)

Morrn Åsa!Mornarna är heliga för mig…Lite Meditation med kaffekoppen i hand:-)KRAAAM

Meditation funkar inte på mig, jag gör handlingslistor i huvet, taptserar om köket, funderar på : Varför sa den där kunden så förresten osv osv

Jag kan inte stänga av

"Övning ger färdighet"…..Att meditera är inte det lättaste då man har småtroll runt benen heller:-)Själv kan jag uppleva en härlig skogspromenad som Meditation så det behöver ju inte vara så komplicerat

småler åt dig 55..det var på det okända som den personen yttra sig om anden var elak..men den skrämde inte mediumet…utan mediumet sa verkligen ifrån…mediumet sa så här..det var en elak f-a…

presonligen har jag aldig stöt på någon ande..men känt av kyla o värme..och även upplevt saker o ting..

det sägs att det finns onda o goda andar…men tror personligen att dom är få..

men det goda o det onda..har jag med egna ögon sett o öron hört här på jorden..så det är här och nu onskan finns…och tror även att det kommer vara så resten av jordelivet…

det är konstigt detta här med svenska avensjuka..

kan berätta en sak som hänt mig…jag börja sälja lite saker i min ungdom.. var återförsäljare till ett företag..trivdes och tjäna en slant…var ensam i mitt lilla samhälle med att sälja varan då…så var det en "så kallad vän"tänkte tyst i sitt huvud…oj då där kan jag nog göra mig en hacka…så hon gick bakom min rygg…börja sälja samma produkter som jag..sen insåg jag att mina kunder börja försvinna…jag börja då fundera..har jag gjort något fel eller vad har hänt…men insåg snart att min så kallade vän..hade värvat mina medlemar till sig..jag blev både ledsen och förbannad….jag sluta som försäljare då..tänkte tyst..vad vinner personen på detta..inte mycket..personen blev ensam.. personen blev utstöt..personen går än idag ensam och övergiven från vänner…och personen undrar än idag varför varför ingen handlar av henne mer…så vad vann personen…svar INGET…

ett tips bara..fundera på om det är värt att lida av svenska avensjuka…man vinner inget på det…man bara förlorar på det..både vänner/tron/kärlek/vänskap/och inte minst förtroendet till sig själv…personligen tror jag att man mår skit själv efter…man tror själv man är smart just då…men ack så fel personen hade..

jag personligen tycker synd om min "så kallade vän"..men men hon satte sig i klistret själv…som man sår får man skörda själv…så med detta inlägg..ville jag säga att onskan finns här på jorden…kram mina vänner  att jag nu satte denna smilesgubben..beror på att det är ledsamt att det ska vara så här på jorden…

Förstår att du kände dig sviken & ledsen men dom som verkligen tyckte om DIG måste väl ha "stannat kvar"?

Själv känner jag mer "ondska" från de levande än vad jag gör från andevärlden…!

jo klart dom hade gjort…men hade man hela mitt samhälle själv..både vänner  o nära o kära skulle verkligen stannat…men alla dom andra som man inte kände personligen..men jag sluta iallafall..och tycker att jag då och även idag går med ett gott hjärta…så jag vann.. tycker jag personligen….jag har mina nära o kära o mina vänner..och även har träffat några till…men personen ifråga..vad har den  ingenting..nu ska jag bädda o dammsuga…

personligen tycker jag inte om att såra medvetet..visst fel kan alla göra..men det går att rätta till…

men personen insåg inte felet och än idag vet personen inte det  VARFÖR

det ligger inte i min natrur att såra….

Sanningen segrar ju alltid till sist & du verkar ha gått ur det hela med ännu mer erfarenhet & kan se anledning & orsak till att du fick vara med om detta!Kram

Vi är ju alla olika och har olika saker med i bagaget. Jag brukar försöka sätta mig in i andra människors situationer för att förstå deras tankar och värderingar (kanske för att jag jobbar inom vården.) Jag är inte perfekt på nåt vis och är mycket medveten om mina fel och brister. Tyvärr så är det så många som inte tänker efter noga innan de gör/säger något. (Gissa hur länge det tog att skriva det här för att det inte skulle missuppfattas..*s*)

Jag tror på motsatserna. Utan det ena kan inte det andra exixtera. (Och då mer på Yin och Yang plan än på Gud och Fan)….

Kan bara hålla med dig!Vi behöver även ha "mörkret" för att se ljuset!Att respektera andra människor är det viktigaste tycker jag!Började min yrkesbana inom vården jag oxå & varje människa är ju unik!Man lär av varandra varje dag

ja man lär sig så länge man lever…som jag skrev  så ligger det inte i min natrur att såra någon..medvetet..men jag förstå mig inte på personer som går inför att såra medvetet..har en egen syster som medvetet sårar…

att såra medvetet hittar jag ingen vinst i allafall..

#71

Behöver vi verkligen mörket? :)

Det är visserligen i mörkret som vi kan se ljuset men även i ljuset kan det finnas mörka områden.

(Ljus och mörker är metaforer för kunskap resp. okunskap, men mörker står även för okända sidor inom oss själva. Sidor som vi kan få kunskap om ifall vi vågar närma oss dem.)

Mörker är ju inget vi gärna vill ha inpå oss men jag har själv varit med om flera mörka perioder i mitt liv!Utan dessa hade jag inte varit där jag är idag!Genom dessa perioder uppskattade jag det goda…det ljusa så mycket mer än innan:-)

#74

Ofta är det så att vi upplever mörka perioder pga att vi inte har kontakt med de mörka sidorna inom oss men visst kan vi lära oss att uppskatta det goda på grund av det mörka vi upplever, men inte tack vare…

#73 En tolkningafråga… Återigen så utgår man från sitt eget tankesätt.

#76 Ja, så sre jag det också. Ibland känns det som att bara man själv förstår vad som händer. :) Men det kanske är så i livet?

#77 Jo, det som är sä svårt är att inte tänka "Hur skulle jag gjort" eller "Vad tycker jag om det". Eftersom alla har olika värderingar så har vi också olika tankesätt.

#78 Jo, absolut! :)

Roligt att ni talar om det fantastiska Söderby sjukhus, även om ni tappat tråden lite på slutet :)

Jag har nämligen bott där uppe i flera år, i sköterskehemmet intill sjukhuset. Där var det en del promenerande i lägenheten kan jag säga.

Ja det är ett fantastiskt sjukhus, eller man kan säga var….

Dock mycket känslor och minnen som återspeglar sig där… Jag bor nedanför och det känns även hit…. sköterskehemmet intill…. hmmm försöker tänka vilket hus det kan vara….

Jag måste också komma med ett inlägg här, för jag ser en liten ljushårig flicka i fönstret där balkongen är. I fönstret till höger om balkongen ser jag en större flicka i profil och hon är också ljushårig.

April4… ja det är helt korrekt…. den lite större flickan som sitter i fönstret, det var henne jag såg när jag laddade upp bilden på datorn efter att jag varit där uppe…. jag blev måttligt förvånad…. skickade bilden till en vän i USA som är ghosthunter eller ja… *S* men ja jag fick aldrig något svar ifrån honom efter att han lämnat ifrån sig bilden i sin tur till en annan vän….

Så kan det bli *Skrattar*

#81 Sköterskehemmet ligger på höjden till höger om du står mot sjukhuset. en blekt rosa länga med fyra-fem villor nedanför.

Fortsätt gärna förbi sjukhuset också så kommer du fram till det gamla kapellet på höger sida. Det är delvis rivet nu men där kan man fånga upp många olustiga och sorgsna vibbar.

#84

jupp jag vet vilket hus du menar nu… jag gick mycket där uppe som barn, är ju uppvuxen här i Salem… tycker det är tragiskt på något sätt att dom river alltihopa och bygger bostadsrätter och villor kring hela området… jag skulle inte vilja bo i en lägenhet som är byggd inuti sjukhuset *hua* det hade varit en annan sak med villorna och stenhusen ovanför, ja sköterskehemmet etc….

vårat gamla sjukhus här i stan är också ombyggda till snygga hyres och bostadsrätter, men jag känner lite rädsla, det har ju pågått allt möjligt där, folk har dött, levt, kommit, gått, och jag tycker det är lite läskigt, vi såg en del av en dokumentär om beckon/bäckonberga (?) och jag fick samma vibbar av det som jag fick av dessa bilder. läskigt helt enkelt.

hörrö du Thara ;-)

Som du vet så fattar jag ingenting om detta men jag känner en på nåt sätt ruskig känsla när jag ser kosten nu, jag har ju sett dom förut men då var det ju mer som,, vad ser du för nåt. Jag som inte fattar nåt om detta såg ju då ingenting, jo skuggor.

Det ser jag ju med men nu får jag en känsla av stort obehag. Hm hur kan det komma sej…

pok Linda

ps, TBC-patienter på sjukhuset,, men den bilder säger mej ingenting…

Jag ser typ aldrig nåt på foton eftersom jag inte är sååå medial, men jag tycker att skuggorna vid trappan ser lite märlkiga ut.. en gul skepnad.. hmm.. Sen ser det ut som nån tittar ut genom fönstret snett ovanför trappan,till höger.

Jag känner ångest och smärta, kyla och förvirring från bilderna. Tror inte detta är en fridfull plats, fast det ser ju fint ut. Undrade också över skuggorna, för jag såg inte vad det föreställde först. När ni hade markerat så såg jag bättre.

Det brukar nog inte vara det på gamla vårdinrättningar. Jag har jobbat på långvården på ett gammalt sjukhem (Gislaveds sjukstuga), där var det inte trevligt att vara på nätterna exempelvis.

Hej thara!

Jag heter kennet och är uppväxt på söderby sjukhus
och min mor började jobba på sjukhuset 1951 så jag vet det mesta
om sjukhuset.Har själv jobbat där som maskinist,Det var en rolig tid
och mycket spännade historier om både folk och händelser.

Jag kan nämna att 1971 så vart det en drogpåverkad kvinna
som bröt sig in i kappellet och släpade ut 3st mors(lik) och
började dansa med liken utaför kappellet. På morgonen
började folk ringa till vakmästarna om det låg döda personer
utanför kappellet,Polisen fick tag på kvinnan som erkände att
det var hon som var skyldig.Jag själv var med om den så
kallade vargmannen som hände 1985. Det var en som jobbade
på sjukhuset som klädde på sig en vargmask och skrämde slag¨
på klvälspersonalen som skulle gå hem på kvällen.Det höll väll på i en månad innan en kvinna kände igen rösten efter det slutade det

Det finns hur mycket som helst att berätta om söderby så undrar du något så fråga på MVH kennet

#90 Det var mycket tragig - inte undra på mycket minnes energier i huset, hua! Hoppas det är bättre idag- det har ju gått några år!

Vänligen Jane

å vad många välkända kära gamla medlemmar det fanns i den här tråden..

#90 Fyll gärna på med mer historier

Alma

Hej

Tänkte bara berätta lite mer om söderbysjukhus.

Eftersom TBC var en mycket smittsam sjukdom
så var sjukhusområdet inhägnat med portvaktstugor
(på en bild så visas södra portvaktstugan och tittar man
riktigt noga så ser man att det är får som betar på gräsmattan)
så det var vanligt att man firade jul,midsommar ex med både
patienter och personal så det gav en väldig sammanhålning
som levde kvar ända till slutet innan sjukhuset las ner.

Jag ska berätta om händelse som min kompis råkade ut för

PÅ baksidan av sjukhuset så fanns det ett ambulasintag
som vi kallade det och där fanns det ett mors(lik) rum
så hände det att någon dog på natten så körde personalen
ner sängen och ställde in sängen där ,Så varje morgon så
kollade vaktmästarna rummet och fanns det ett mors så
drog vaktmästarna över morset till en två hjulig brits som
man drog upp till kapellet och ställde in i kylrummet.

på mitten av 1970 så började min kompis jobba som
vaktmästare och han berättade om att han och en annan
vaktmästare skulle lyfta över morset från sängen till britsen
och att näma är att man svepte inte morsen med lakan
som man gör idag utan man använde ett typ av papperslakan
och precis när dom kommer in så börjar en arm röra på sig
dom slänge igen dörren och sprang upp till den som var chef
för vaktmästarna och skrek att liket lever.Chefen tog det
lungt och följde med ner och kunde  se att papperslakandet
hade gått sönder och det var därför armen hade rört på sig
gissa om min kompis vart rädd.Det som är lite sorligt är
att han som var chef över vaktmästarna dog på ett inte så
trevligt sätt,Han var inte bara chef utan han var även den
som balsamerade morsen uppe i kappelet han hade jobbat
i 40 år på sjukhuset och han dog på sjukhuset så ni kan tänka
er att det var inte så kul för den vakmästaren som skulle balsamera honom,Efter hans död så upphörde balsameringen och
begravningsbyror tog över det uppdraget.

GOD JUL PÅ ER
MVH KENNET

Till er som tycker att söderby är intressant så finns det en bok/häfte
som är skriven av jan granberg som går att beställa av stiftelsen
stockholms läns museum (länsmuseibyrån) det är massor av bilder
och beskrivningar om byggnaderna.

jag bor här uppe..ibland när man tänker tbx kommer man på ja just det där gick jue vägen el där va det huset….lätt glömma..bott här 7år inte i sjukhuset bor i sköterskelängan.hos mej spökar det inte….el kanse inte har förmågan å se höra….men tycker de är jätte intresant att läsa va alla skriver se kort…vill veta mer se mer….jag vet knappt när allt e byggt…letar man på internet blir man låst svårt veta var man ska hitta allt…men berätta gärna mer…..vattentornet ska jue bli lägenhet…gamla vaktstugan är numera fik…vi har pizzeria å frisör …arbetsmarknadsenheten ligger me här…bussen går upp hit åxå…har hänt en hel del bara på tiden ja bott här ett tag va det öde….inte en lampa som funka nånstans…men samtidit va det himla mysigt å fint här…kan inte riktit tycka samma nu….tyvärr….