Det känns nästan som om det vore ett mirakel eller något åt det hållet. För en gångs skull handlade den här nattens dröm om något helt annat än död, lik, resor och toaletter.

Jag var en skådespelare och skulle upp på scen. Var väldigt nervös. Jag har en roll i en teater som kallas Grease. hm …

Det finns många skådespelare runt omkring mig men de är mest passiva. Jag går upp tillsammans med en kvinna. Vi håller hårt i varandra. Hon är också väldigt passiv när vi kommer ut på scenen. Bakom mig finns många skådespelare också, lika passiva som alla andra. De bara tittar på.

Jag har en väldigt liten roll. Ska bara säga något och utföra en rörelse (minns dock inte vad.) Jag utför det jag ska göra och återvänder in till omklädnadsrummet. Otroligt stolt och nöjd med det jag gjort.

En annan sak jag lade märke till är att scenen är ett trägolv samt att teatersalongen där publiken sitter är en kyrka. Publiken sitter i de klassiska kyrkobänkarna och tittar passivt på.

Vad tror ni det här kan betyda?