Herrgårdsspöket!!
I somras så var jag och min man ute på en motorcyketur här i traktena där jag bor. Min man ville visa på mig ett ställe, en gammal herrgård som tydligen har stått tom sedan mitten på 1900 talet, där det sade att det spökade.
Blev lite skeptisk och tänkte att :"jaha ja, vi får väl se hur det blir med den saken". Hade väl inga större förväntningar direkt. Och tur var väl det, för när vi närmade oss herrgården, kanske en sådär ca 500 meter före innan jag ens såg gården, , så helt plötsligt så började jag känna mig EXTREMT himla olustig. Kände mig oerhört "påhoppad" av någon otrevlig en….
Till sist så kom vi fram till denna ödegård, och vi åkte opp på gården och parkerade farmför huset. Jag steg av mc:n och tog av mig hjälmen, för jag ville bara gå fram för att kolla in hur det såg ut i farstun. Standarden var ju så gammal. Och hela tiden så kände jag mig bara INTE välkommen!! Det var ett motstånd utan dess like…
Så jag sa till karln min att vi skulle ta och dra härifrån illa kvickt. Men innan vi åkte. så sa jag till denna mansfigur som jag kände stod på trappan och vaktade sitt hus, och han stirrade på oss med ilska i ögonen kändes det som. Då talade jag högt till honom inna vi åkte och jag sa: "Jadå, vi SKA åka härifrån, och du följer inte med oss härifrån hoppas jag. Du ska få ha ditt ställe ifred"…. Sen stack vi illa kvickt, för FY vilket otrevligt ställe detta var. kan verkligen förstå att folk inte har bott där på länge.
Är det möjligt att man kan få någon sådan där "elaking" med sig, för man har ju hört om vissa som får någon med sig hem ibland??
Nåväl. Det var en jobbig energi att känna av i a f.. Har gjort lite efterforskningar på detta ställe, och det sägs att det bott en väldigt sträng förman där i slutet på 1800 talet… Så nog var det en riktig "spökherrgård" allt..
Kram Carina
Intressant. Lite skrämmande också med den stränge mannen som vaktar på sitt hus. Jag tror nog inte att han lämnar slotttet för allt i världen eftersom han var så vaksam och verkligen vaktade huset.
Men jag var tillsammnans med en kille som hade övertagit sitt föräldrahem. Hans föräldrar hade bägge gått bort när de bodde i huset och de hade inte lämnat gården. Killen var en ungkarl och himla snäll, precis som sina föräldrar. Modern tyckte mycket om mig, att jag putsade och fejade i hennes hus, speciellt gladde det henne att jag firade mitt fyrtioårskalas där med massor av folk i hela huset. Det tyckte hon om. När det blev slut, följde hon med mig hem, och bad att det skulle bli bra igen. Hon var så himla snäll men jag fick be henne att återvända till sin egen gård och hon gjorde det.
Det händer att en ande följer med men det är väldigt ovanlingt, och i det här fallet så behöver du nog inte vara rädd för det.
#2 Hon ville nog vara med dig och lära känna dig 
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus
Elisabeth, snarare var det så att hon ville att jag skulle tillbaka till gården, kände mig gjorde ju hon. Men det var ju inte mitt beslut utan jag fick be henne ta ett snack med sin son. Han var ju inte mottaglig för henne, men jag vet inte hur det gick sedan för henne mer än att jag fick budskapet att de tackade mig för den tid som varit och att de gav mig en resväska i en bild som ett känt medium uppfattade. Min dotter såg mamman och pappan när hon övernattade i det rum som varit deras sängkammare. De var verkligen bundna till den fina gården. De var väldigt snälla och godhjärtade också, även i andevärlden.
Starta ny diskussion