Jag tror det snarare handlar om mänsklig intuition och empati snarare än att hennes mamma, genom dig av alla människor, skulle projicera sina känslor. Du är hennes vän, och har således egna känslor av oro som du även skulle kunna tänka dig att andra i hennes närhet skulle känna om de visste det du vet.

Hoppas det var ett svar. (:

#1 Visst är det ett svar!

Mänsklig intuition och empati är en större möjlighet, precis som du skriver!

siddenlina..Vist kan det vara så som Jami skriver..Helträtt tänkt.

Men jag tänker ju som så som "Varför tänker du på hennes mamma??.

Empatin skall ju komma från dig o inte från någon som är död. För står du vad jag menar??

Men jag tycker att du skall ta upp med din vän att du är orolig för henne..Har hon ingen koplig till spöken o annat okult så behöver du ju inte säga att du tycker att det är hennes Mor som pckar på upmärksamhett, det kan du vänta med..

Utan tag hand om din väninna o ge henne mycket utrymme. För vem vet.Du kan ju behöva hennes hjälp när som hälst..

#3 Jag har funderat på det också varför hennes mamma dyker upp i tanken för jag har aldrig träffat henne. Så det verkar långsökt tycker jag själv.

Jo, jag förstår vad du menar med att empatin ska komma från mig själv och det tror jag att den gör också.

Bra tänkt, vi bor inte på samma ställe men jag hör av mig ofta till henne och har erbjudit henne att komma och hälsa på mig om hon skulle vilja det.

# 0

Du säger att du aldrig träffat hennes mamma. Jag undrar om du får fram någon bild av henne i dina tankar? Om du fortsätter någon gång när du får mamman i dina tankar, så håll kvar tanken. Se vad som händer.

Det kan också vara så att du känner av tankar som kommer till dig. och att du är väldigt känslig för andras energier.

#5 Tack för rådet.

Bild, ja kanske men jag är osäker. Jag får känslan av att mamman var smal och ganska lång, ljushårig.

Hur vet man att man är känslig för andras energier?

#4: Så långsökt är det inte eftersom hela situationen i princip handlar om henns mamma. Det verkar som det här är något du grubblar på och då har man det i bakhuvudet även när man gör andra saker. Så i princip tänker du på henns mamma rätt ofta och då är det inte konstigt att din oro för henne gestalstar sig i en känsla av att hennes mamma också (skulle vara) är orolig.

# 6

Har du någon gång kommit in i ett rum där folk har grälat, och de grälar inte längre men du kan känna den tryckta stämningen?

de flesta känner av det, men många väljer att inte erkänna dessa energier.

eller om du träffar på en person som du frågar; hur mår du? Bra, svarar h*n, men du känner att nej, h*n mår inte bra.

eller om du möter en okänd person som bär på hemska rädslor, och känner dem rusa mot dig, och du blr livrädd utan orsak eller förklaring, då kandu känna andras känslor. Samma sak med glädje, och smärta.

Smärta kan jag lyckligtvis inte känna.

#7 Okej, ja det har du förstås rätt i.

#8 Ja, jag känner av den tryckta stämningen där folk har grälat innan jag kom dit. Ja, jag känner av om en person inte mår bra fastän han/hon säger sig må bra.

Den sista har jag också känt av, det var en person som bär på en stor smärta och sorg. Det var inte en trevlig upplevelse och jag blev jätterädd och kände mig mycket obehaglig till mods. Hade jag kunnat hade jag vänt på klacken och gått ut ur lägenheten där han befann sig.

# 9

Då behöver du lära dig att stänga av dig, för det tar väldigt på ens krafter att "bära upp" andras bekymmer.

Tror det ska stå härinne på Ön hur man gör för att stänga av och beskydda sig från andras energier. Kan behövas även när man är här inne

#10 Okej, tack för hjälpen, då ska jag kolla upp det. Visst tär det på ens krafter att bära upp andras energier 

#8: Eller så är man helt enkelt bra på att läsa kroppspråk.

# 12 Ja det är en förutsättning att man kan läsa kroppspråket, men det är bara det "första intrycket" man får, eftersom kroppspråket ofta luras..ibland kan det visa tvärtom vad personen visar.

ofta känner man att en person som ler egentligen har ont inom sig, och har det jobbigt. leendet döljer smärtan…och är leendet äkta, så känner man det också

Och att "känna in" en person är något helt annat än just bara kroppspråket, även om det är till hjälp också.

Känslor och tankar bildar vibrationer, precis som allting annat…och alla känner vi dem, men utan att veta det.

Som den tryckta stämninen efter när någon har grälat, och man råkar komma in i rummet strax efter att grälet har "blåst över"..alla blir tysta..men det är bara en liten del av det hela…eller den härliga stämningen när några jublar i glädje…

#13: "ofta känner man att en person som ler egentligen har ont inom sig, och har det jobbigt. leendet döljer smärtan…och är leendet äkta, så känner man det också Glad"

Jo, men det är ju för att resten av deras kroppsspråk säger att de egentligen inte är glada. Du har flera nivåer av kroppsspråk. Dels har du det du medvetet styr över och dels har du det undermedvetna. T.ex. kliar sig många i eller runt ansiktet eller på armarna eller håller armarna i kort när de pratar med någon för första gången på en tillställning för att de känner sig lite osäkra. Detta gör de helt omedvetet men ger ett intryck av osäkerhet som  man "känner". När du känner sådana här saker innebär det att du omedvetet har märkt av något och den information din hjärna tolkar ut ur intrycken gestaltar sig som en känsla av tryckt stämning, glädje eller oro.