NYORIENTERING...
Det känns som om jag har börjat "öppna upp mig". Det har hänt mig så många "AHA" upplevelser som jag bara inte kan bortse ifrån (särskilt dom två sista veckorna). Känslan är för stark.
För det första så är jag "tydligen" i en fas i min sorg som kallas nyorientering,samma sak känner jag med det andliga,kanske är det samma sak,kanske hänger det ihop..? Det spelar ju egentligen ingen roll,huvudsaken är..
Vet faktiskt inte hur jag skall hantera all denna "information" vet bara att jag känner mig så uppfylld av "något" så stort,känner mig "pånyttfödd",svårt att förklara men återigen,huvudsaken är…
Har alltid varit en s.k sökare,tänkare och en "djup" person som ömmar och bryr sig för allt och alla och många gånger har jag satt mig själv på "pottan",har många gånger under min uppväxt känt mig utanför och lidit:varför är jag sån här? Idag är jag glad för det och har lärt mig mer och mer att acceptera mig själv,har alltid haft så lätt att sätta mig in i andras svåra situationer(på både gott och ont).Det är faktiskt först nu efter min största kris i livet som jag börjat lära mig hantera det på ett bättre sätt. Som sagt,jag är "bara"(inte så bara)i "nyorienteringsstadiet". Känns som om jag påbörjat en resa.en resa in i mitt inre och det känns mkt spännande. Har börjat att rensa bort all negativ energi,gjort upp med människor som är viktiga för mig,sållat bort dom som ger mig dålig energi m.m.
Är det nån som känner igen sig? Skriv gärna till mig om era upplevelser.
Kram
Ja du, jag känner igen mig i det du skriver. Mycket väl kan jag säga.
Har alltid kännt mig som att jag inte hör till, eller att jag inte passar in. Har alltid fått höra att jag varit alldles för "känslig!! Men det är jag tacksam över idag, eftersom min känslighet har hjälpt mig att komma så pass långt i min medialitet. Har även "bränt ut " mig på kompisar som man trodde att man visste vart man hade, men när man råkade berätta om sin "förmåga", ja då tog kamratskapen slut ganska fort.
Känner mig också som att jag är nyorienterad i denna underbara värld som kallas andevärlden, även fast jag kännt av den sedan barnsben. Men jag har ju inte fattat det förrän nu som vuxen. Är oerhört tacksam för att få kunna ta del av den univerella energin som vi alla egentligen har tillgång till.
Nu kanske jag upprepar mig här ifall du läst något annat inlägg som jag skrivit redan. Vet inte om man skrivit samma sak flera ggr säkert. Hej och hå, men det bjuder jag på!!
Visst är det förlösande att "göra upp" med sitt förflutna, och att göra denna inre resa, som ger en så mycket upplysning om sig själv och ens innersta väsen, som man egentligen är…. Kram
Hej Carina Så sant det du säger..
Har också alltid fått höra sen jag var liten att jag är så känslig. Det är konstigt men oftast förknippar folk ordet känslig med svag när det faktiskt är tvärtom(detta har jag upptäckt nu på senare år) Blev oftast skyddad när jag var liten som att:nä Katie är så känslig så det här klarar hon nog inte av,som begravningar t.e.x. Faktiskt så trodde jag själv det eftersom jag hela tiden fick höra det tills jag en dag i vuxen ålder upptäckte en enorm styrka som jag hade inom mig efter en kris. En WOW upplevelse.
Som du säger,idag är jag glad för att jag är den jag är.
Kram
Hej Kath!
Ja, du uttryckte detta mycket bra :) Att denna s. k känslighet är en enorm styrka i de svåraste stunder.
Jag tycker nästan synd om de som jämför denna känslighet med svaghet, för de är ju tyvärr inte alls insatta i vad det innebär med att vara så känslig som man kan vara när man är andlig. Men som sagt så är ju denna känslighet ett fint instrument som vi ska vårda ömt, för det är ju vårat "vapen" eller vad man ska kalla det, mot omvärlden, när den slår till med sin okunnighet.
Nej, vi ska vara stolta tycker jag, som har denna "känslighet" för den är till stor hjälp. Eller hur?
Stor kram från din medsyster Carina :)
Så sant så…..Håller fullständigt med

#3 Jag håller med…även jag tänker likadant som du formulerat :
-Tycker nästan synd om dom som jämför känslighet med svaghet..
Det finns för mycket av "dem" som ser det på de viset..

Ordet medial betyder överkänslighet och det förklarar varför vi är överkänsliga och får utstå känslomässiga prövningar i livet.
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus

2) och 3) Jag tycker att ni ska vara stolta över er sk.känslighet,då vår övriga värld mestadels består av kyla.Jag föddes in i medialiteten och har alltid kallats för känslig,jag har alltid känt empati,vilket jag är stolt över,jag har alltid brytt mig om mina medmänniskor och fått genom åren mycken skit för det.Men jag har alltid stått för vem jag är,har alltid tjänat det godas bästa och när jag senare helt öppnade upp i mitt mediumskap hade jag min känslighet att återfalla till,när jag väl öppnade upp gick det oerhört fort,för jag anser att denna känslighet,i att känna empati för sina medmänniskor är en oerhörd styrka man har, i det Mediumistiska Arbetet.Jag är idag oerhört stark,jag står för allt jag gör och säger,jag hycklar aldrig eller sätter upp falska segel för andra….Så tjejer:Var stolta istället,så ska ni se att ni kommer att ha god nytta av er känslighet om ni fortsätter inom Spiritualismen och även i "vardagslivet",Tro alltid på er själva!!!! Även ni har en livsplan ni kommer att följa,en plan ni gjorde upp innan ni klev in i detta livet och jag kan nog garantera att när den dagen kommer då ni funderar på att gå kurs i Mediumskap,så kommer ni att förstå,varför…….Ni vet själva och endast ni vet när tiden är inne för att öppna upp,bara ni och Andevärlden.Stå på er!!!! Kram Ewa
Hej Ewa! Tack för de värmande orden. Jag har varit iväg på en helgkurs i Göteborg för några år sedan hos ett seriöst medium, och det var absolut bland det bästa jag gjort. Det hjälpte mig framåt enormt. Min medialitet har fullkomligt "exploderat" sedan den kursen. Men tyvärr så har jag varken råd eller möjlighet att åka på kurser hela tiden, men jag försöketr att ta reda på så mycket som möjligt om detta för mig så intressanta ämne, plus att jag känner mer och mer, att mitt självförtroende stärks mer och mer då jag håller på med det mediala.
Jag är också innerligt tacksam at jag hittat detta fina forum som Elisabeth skapat. (Tack igen till dig också Elisabeth!)
Kram från Carina :)
Har aldrig förstått att ordet medial bedyder överkänslighet, nu förstår jag.. Som sagt var så är jag nyorienterad.