Hejsan ulraxe

Ville bara skriva att jag har känt..och känner fortfarande så som du beskriver..

Dock mycket mycket mindre.

Fast jag vet inte alls vad jag är rädd för *S*

Men jag tror att det är meningen allt som sker och att det är en naturlig känsla bara.

Mycket i mitt mer uppvaknande har skett genom många kloka människors tips och råd här på *ÖN* /ifokus.

Ville bara önska dig lycka till i din utveckling..kram/Susanne

Tack för det,snälla du…Jag är rädd för att pappa lr det mörka som finns ska ta över o styra mig..Jag VILL och känner att jag SKA o MÅSTE utveckla mig mera..det har jag kännt länge..men jag är rädd..

Jag tror inte din pappa tog med sig "ondskan" och sitt "manipulativa" sätt när han gick över. Jag tror man kommer till insikt och lämnar sånt bakom sig. Är det dessa tankar som hämmar din utveckling kanske det bästa för dig är att bearbeta dem innan du fortsätter… 

Förmodligen hade din pappa sina egna personliga "demoner" (sitt förflutna) han försökte medicinera bort med hjälp av missbruk. Det är fruktansvärt tråkigt (och tyvärr inte heller ovanligt) när en person inte klarar av/inte vill ta itu med sina problem utan tar ut dem på omgivningen och nästa generation.

Ta tillbaka makten över ditt eget liv och fortsätt sen din utveckling. Det är mitt råd.

/Mia

Snälla du va inte rädd kram på dig

Tror inte han kommer göra dig illa mera

#3 Tack för ditt svar o råd…Men irl så har jag bearbetat klart det…Jag har t o m förlåtit honom för allt ont han har gjort..Men när jag öppnar upp, känns det som att jag inte har den kontrollen,eftersom jag är på okänd mark,så att säja.

Jag har för många år sedan haft äran att få resa med min döda lillasyster på en astralresa..till ngt som jag fick till mig var ett väntrum för själar..Där fick jag träffa pappa som var under rening..Jag fick då frågan om jag ville hjälpa honom..men avböjde det pga att jag inte var redo då…Så jag tror att man visst har de energierna(lr vad jag ska likna det med)när man lämnar jordelivet..men att ,man sedan går i genom en reningsprocess innan nästa fas… Men det är i MIN värld och upplevelse;)

Bara tanken på att han finns där på andra sidan gör mig osäker på att öppna upp..Men jag vet att när jag varit till olika medium..har han aldrig vågat komma fram till mig och ta kontakt…Han har stått långt i bakgrunden..Han vet vad han har gjort och vet att jag inte vill ha ngt med honom att göra…Men kommer han alltid att göra det..???

Jag ska försöka att inte vara rädd…i promise..:)

Den dagen du är redo, om du blir redo, kommer du veta att det är dags att ta tag i din egna medialitet och se vart den bär dig så du behöver inte vara orolig för den biten.
Är det dags så är det, många kommer aldrig lä'ngre än dit du idag är, kan handla om rädslor men även om att det inte är meningen.

Din far, har, som tidigare skrivits i tråden, absolut inte tagit med sitt dåliga beteende till andra sidan.
Han kommer inte att komma till dig förrän du själv är redo så det är inte konstigt alls att han står lite i perferin så att säga.

Min far gick bort då jag själv var relativt liten och det tog sedan ca. 35 år innan han kom till mig, detta pga. att jag inte var redo att möta honom tidigare.

Vi får inte mer än vad vi klarar av att hantera så det är "bara" att luta sig tillbaka och låta var sak ha sin tid.

Den dagen du känner att du vill utforska mer kan du försöka komma med på en helgkurs eller i en Cirkel där du varsamt får hjälp med att utforska den världen.

Det jag själv tycker är bra är att gå med i en meditationscirkel och/eller en "Prova på" kurs för att se vad det handlar om.

Kram och lycka till med din utveckling!

var inte rädd..

Jag ÄR redo för att utveckla min andlighet…det hindret jag har är just rädslan för pappa…men jag har läst en artikel av duktiga trisha…som har gjort mig mkt lugnare…

Ang kurser så har jag en svägerska(o även min bror) som är medial och håller seanser..så jag vet en hel del och kan fråga henne…oxå…men en kurs kanske skulle kunna vara ngt i framtiden oxå…Tack för svaren