Mitt liv är pausat
För några år sedan blev jag spontant gravid och efter att jag inte klarat av en abort (fann inte nog med anledningar) beslöt jag mig för att behålla barnet. Jag träffade sedan en man som jag gifte mig med.
Tyvärr så har jag inte lyckats få ett ordentligt arbete så vi lever hela tiden på gränsen till att gå back ekonomiskt och går därför bara och väntar på bättre tider. Vi vill gärna köpa svärföräldrarnas hus och skulle ha råd med det men de kan inte bestämma sig om de vill säja eller inte så där går vi också bara och väntar. Vi har även försökt att utöka vår familj i 2,5 år men inte lyckats så där går vi och väntar på att något ska hända. Eftersom detta gör mig galen så känner jag att jag behöver ändra något i mitt liv så jag tänkte börja plugga och vill senare arbeta som trafikolycksplatsutredare.
Finns det någon vänlig själ där ute som kan se hur detta kommer sluta? Är det rätt av mig att börja plugga? Kommer vi få till en större familj? Det känns som om jag står och trampar på samma ställe och kommer ingenstans.
Hoppas på att någon har några tips att komma med eller om någon ser en ljusglimt i min framtid, klockan tickar och jag vill inte ha det så här längre. Kramar från en som bara väntar.
JeJo.Hej på dig.
Ja du. I bland så blir livet inte så mycket.
Dålig ekonomi har vi nog lite till mans.Det är bara så.
Sen så får du själv känna av vad som är bäst för dig o din familj….
Inte mycket jag hade o komma med….
Lena.P är jag i verkliga livet.
JeJo, jag är inte medial, men jag passar ändå på att göra ett inlägg här till dig. För visst är det så ibland, att livet känns pausat, ibland känns det till och med som om det går åt fel håll… men det vänder! Det sker alltid någonting så småningom som gör att det vänder. Antingen väntar man själv och hoppas på det bästa, eller så tar man tag i det själv och gör val. Nya val ger nya möjligheter.
Självklart ska du satsa på att utbilda dig till trafikolyckplatsutredare, det lät spännande! Och större familj kan man alltid få på något sätt, kanske inte alltid det sätt som är det lättaste ibland… Men om man verkligen vill någonting så kan man fixa det. Det gäller bara att bestämma sig för att man själv ska styra sitt liv, inte att livet ska styra en själv…
Jag tror att det kommer att ljusna snart för dig och din familj. Och jag tycker absolut att du ska utbilda dig till det du verkligen vill jobba med.
Stort lycka till och hoppas att du snart ser att livet börjar rulla på igen!
/Ina
Det kan vara så att du fokuserar för mycket på barn. Vi höll på i 1,5 -2 år innan det blev något (ja jag hade 2 barn innan) Och då blev jag gravid på semestern när jag släppte tanken på barn. Så försök att tänka på annat och slappna av så kanske det blir något. Känns det rätt för dig att plugga, så nog tycker jag att du ska kolla upp möjligheterna.
Kram Isa
*Du föddes vild. Låt ingen tämja dig. *😁👻
Starta ny diskussion