Ingen?

 Hej, så här har jag "läst" din dröm. Jag ber om ursäkt för att det blir långt, och kanske lite 'virrigt', men det blir gärna så när mina inre intryck börjar flöda…, tyvärr…

_Mina associationer till din dröm:
_Du väntar på att kunna börja "leva fullt ut igen". Återfödas. Det inre barnet som du kanske har hållt tillbka ett tag vill komma ut och leka Livet.  
Men för att göra det så måste du även tillåta smärtan att få utlopp, få komma ut -  en känslomässig smärta som du bär med dig och kanske ända från att du var ett litet barn. När du inte längre trycker ner smärtan utan låter den komma ut så helar du dig samtidigt. Kanske vet du, rent konkret, vad smärtan består i, men kanske är det en samling känslomässiga minnen som du inte kan sätta fingret på. Så'na har vi alla - och alla hämmas vi av dem tills vi lyckas "rensa bort dem" ur våra system.
Smärtan lever sitt eget liv och när sig på ditt liv. Smärtan är en del av ditt liv (men obs, den är inte en del av dig!). Det som gör att vi "lägger locket på" och trycker ner våra känslor är just rädslan att det ska göra ont (och 'bildligt' blöda).

Vad du säger, till dig själv, i drömmen är dock att du kommer att "glömma" (läs Slippa) smärtan när du väl tar emot och välkomnar den lilla flickan i dig! När du tar henne i din famn och visar den kärlek till henne som du ju faktiskt och egentligen känner!

Barnet (i dig) är inte helt nyfött, d v s du "känner henne lite redan", men har glömt bort henne, så du blir överraskad när hon plötsligt börjar träda fram igen. Fjädrarna istället för hår associerar jag till en liten fågelunge = något som är skört och oskyddat och behöver skydd och omsorg från sina föräldrar. Familjen och släkten är inblandad. Den lilla flickan i dig har uppenbarligen inte känt (omedvetet/undermedvetet) sig tillräckligt trygg med sin familj. Och på något vis triggar din sambos släktingar fram minnet av detta, av någon anledning.

Sambon är också du, den "manliga" delen av dig. Rationell, logisk, kanske sämre på att förklara och visa sina känslor (en typisk fördom om män…), praktisk o sv. Den manliga sidan av dig har inte brytt sig om den lilla flickan/det lilla barnet i dig.

Du ignoreras även av din modersgestalt inom dig - kanske har du även känt dig (ur barnets perspektiv) "ignorerad" av din mamma.

När du blöder så visar du också att "livet rinner ur dig" - p g a smärtan. Och du känner att du är till besvär för de andra. De andra är också du, för du har uppfattat att det är så du uppfattas, och då har du "köpt" den uppfattningen om dig själv. Du vill inte vara till besvär = du vill behaga andra (på bekostnad av dig själv).

_Du avslutar denna kommunikation med dig själv på ett jättehärligt sätt;
_Du berättar för dig själv att du faktiskt håller på att helas - från dessa känslominnen inombords - nu när du börjat bejaka ditt riktiga jag, barnet i dig.

Om du sträcker på dig så vet du att det gör ont = När du sträcker på dig och står upp för dig själv så åker du på motstånd (det brukar ju bli så när man plötsligt står upp för sig själv och börjar sätta gränser). Så du vet att du måste "öppna" detta gamla sår och därmed "rensa bort" smärtan.

* * *

Kanske kan du känna igen eller förstå något av vad jag fick till mig när jag läste din dröm? Kanske triggar det åtminstone igång något som får dig att själv hitta till "svaret"?

Jag uppfattar det som en jättebra dröm, i alla fall, en dröm som visar att healing pågår i ditt inre!!!

Lycka till!

#3

Tack snälla för din tolkning! Den var väldigt intressant och informativ och väldigt mycket av det du skriver stämmer så tack återigen! :)

Jag var på Zonterapi igår och fick beskedet att det nog kunde röra upp en massa känslor i mig efteråt och att jag fick vara beredd på det. Jag brukar drömma väldigt mycket men inatt var det en väldigt intensiv drömnatt och det kändes som om den ena drömmen bara bytte av den andra. Innan jag drömde den drömmen som jag berättade om här drömde jag en kort men mycket obehaglig dröm om att jag slog mina två yngre systrar. Jag slog dom med knytnävslag och jag såg hur illa jag gjorde dom och jag kände stor, stor skuld men jag slutade inte. Jag slutade först när jag slagit min yngsta syster i ögat och den blåa färgen runt hennes iris började rinna ut, som en gelémassa, och jag försökte trösta henne men insåg att det var försent.

Alla personer i en dröm är bl a delpersonligheter av dig själv. Så de två systrarna representerar alltså också delar av dig själv. De står dig dessutom nära (systrar), så det är delpersonligheter av dig själv som du väl känner igen.

Dessa delpersonligheter är delar av dig som du inte tycker om. En del av dig själv som "slår" dig, som är ovänlig och trycker ner dig.

Den delpersonligheten som slår på sig själv (slår på sin yngre syster), hackar på sig själv, trycker till sig själv vet och förstår att hon gör fel - men gör det ändå. Och ber se'n om ursäkt (till sig själv).
Den yngsta systern blir slagen och hackad på, den lilla flickan inom dig som känner sig nertryckt och "tillplattad" och oaccepterad. Här visar du igen att du har "köpt" ett självvärde (så som barnet i dig har uppfattat att omgivningen, någon förälder t ex,  tycker om dig) så att hon inte längre ser bra… Den blå färgen (som också kan vara den "kommunikativa" färgen) rinner ur ögat - den lilla flickan kan inte göra sig hörd och sedd… och framför allt har inte sett sig själv och har inte kunnat göra sig hörd och sedd.

Jag anser att denna dröm mycket väl är "kopplad" till den dröm du skrev i #0 (den drömmen är som en "fortsättning" på denna dröm där du slår dina systrar.)

Nya känslor finns inom dig som du inte varit medveten om, ett nytt sätt för dig att vara är närstående. Detta är något som du själv tar fram inom dig, men som du inte har varit medveten om fram tills nu, när drömmen visar dig att så är fallet.

Du har själv arbetat dig fram till denna stunden, men du har fått kämpa och det har kostat dig mycket energi och styrka, men du segrar.

Släktingarna är aspekter av dig, så var uppmärksam på dem, hur de är.Vilka känslor väcker de hos dig, var och en? de speglar dig själv, ina egna känslor och sätt att vara.

Jag tror att du gör dig fri från något, en känsla eller ett nytt sätt att tänka. Nya kontakter som får dig att bli självständigare, som innebär en ny sort frihet för dig.Man kan jämföra det hela med när en puppa blir till en vacker fjäril..

Men på något sätt så är du inte själv riktigt medveten om vad som sker/skett, utan du verkar lite nollställd?

Mormor är den kloka kvinnan i dig, och den delen av dig är inte förvånad över det som händer..utan det är bara som ett naturligt steg i ditt liv.

Du får verkligen kämpa för att nå dina mål, och jag tror att det beror på att du skäms för ditt "barn". Du vill inte vara till besvär för någon, och vill inte visa vem du egentligen är, för det verkar som att du inte tror att detta nya jaget inom dig blir välkomnat, eftersom det får dig att känna skam. (varför)?

Känns som att du behöver hjälp med att "stå på dig" inför någon/några och att du behöver hjälp och stöd med det, kanske du behöver gå till någon som kan läka dina sår,  att du först får prata ut och bli läkt inifrån..

Kram till dig.

Laila

#4 & 5

Tack snälla för era svar, mycket tänkvärda tolkningar båda två.

Jag har gått i terapi för att bearbeta mycket av det som har hänt under min barndom och tonår och jag trodde att jag efter den terapin var färdig med den delen av mitt liv. Uppenbarligen så är jag inte det utan mycket ligger kvar i mitt undermedvetna och dyker upp under sömnen.

Frågan är bara hur jag ska gå vidare, hur jag ska få ut allt ur systemet en gång för alla och hur drömmarna hjälper till med det? Jag vill ju inte leva i det förflutna resten av mitt liv..

mela81 - det ser ut som att du redan jobbar på att rensa ut. Så fortsätt med ditt "självjobb" och "själaarbete" så kommer du att lyckas. Det har du redan sagt till dig själv genom dina drömmar. Det är väl det där evinnerliga "tålamodet" som är jobbigt "bara". Men jag tror att du har kommit långt på din helande väg!

Fortsätt att söka hjälp även utifrån, som du gör nu också. Du har gått igenom en tid där du har fått kämpa och känt dig mer och mer försvagad och "tilltryckt" - så det tar lite tid att ta sig ut ur det också. Ge dig själv den tiden! Se istället att du faktiskt har nått framgång på vägen, även om du ännu inte är "framme" helt och hållet.

Dina drömmar bearbetar bland annat, och de kommunicerar från ditt undermedvetna till ditt medvetna jag. Så fortsätt att titta på och skriva ner dina drömmar. Så ser du vad ditt inre är upptaget med och faktiskt vad du säger till dig själv - du "visar på" vad som sker också. T ex det som jag uppfattade, att du är på den "helande vägen", du visar att du kommer att lyckas när du fortsätter att "rensa".

Rensa kan man göra på så många sätt, men framför allt är det bra om du kan fortsätta att sätta ord på det, för dig själv och kanske tillsammans med någon annan samtalspartner/-terapeut. Och likaså göra saker som känns bra för en (zonterapin är ett exempel till).

Det är när du släpper på locket som smärtan "kommer tillbaka" och känns. Men det är också då du släpper ut smärtan, en gång för alla. Lägger du locket på, så ligger den kvar och "mal och gror".

Se denna fas av livet som något positivt - du jobbar för att hela dig själv! Och det är du "skyldig" att göra, se till att du mår så bra det bara går, det är ju ditt (inre såväl som det yttre) liv du ska värna om.
Däremot behöver du inte göra det ensam - utan kan be om stöd och hjälpande händer så mycket som du känner att du behöver. För det är ju just att få stöd från dina nära som du inte har känt och då har du lärt dig att du "inte är värd stödet" - därför skäms du när du är besvärlig. Men - att be om hjälp är en styrka!!! Oavsett om du ber familj, vänner, omvårdande personal, iforum eller vad som - men be om stöd, pepp, respons och hjälp!

För - barnet har "missuppfattat" nå't, barnet har alltid rätt till stöd och kärlek! Och framför allt från sig själv!

Stort jättelycka till med din självutveckling! o många kramar!

# Återigen många, många tack för både tolkning och råd, det har hjälpt massor! Tack och många kramar tillbaks till dig! :)

jag tror   du  vill ha  barn ,men   du är  livrädd   och   går   i valet   och  kvalet   och  i  dina  drömmar   bearbetar  du allt    som ev  kan bli  jobbigt..

#9

Tack för tolkningen :) Det stämmer att jag vill ha barn så det är säkert också en bidragande faktor till att jag hade drömmen.