Vi har en katt som hälsar på oss men det är en katt som vi inte känner sedan tidigare, kanske har han bott här i huset sedan tidigare!
Så visst kan djur komma och hälsa på oss från andra sidan precis som våra nära och kära.
Om du förnimmer din katt så ska du lita på den känsla tycker jag *Ler*.

Detta är min favoritbild på honom, Esser med "tossinga-ögonen"!

Vilken liten söting. Svårt stå emot dom ögonen :-) Han är säkert med dig emellanåt, o kollar in läget.

Jag tror faktiskt att alla energierna kan spöka som en gång har varit energi inne i nåns "skal". Jag har hört ännu värre teorin av min dotter som är nu över 20 år. Hon tror sig ha min kattens själ. Katten som dog innan hon föddes. Såklart saken pratar vi som halvhumor dock häpnadsväckande mkt finns likheten i hennes o min kattens karaktär. Riktiga "diktator" bägge två. Min katt var bara kolsvart o min dotter är nästan blondin. Vi har mkt humor inom familjen förstås o ingenting är således omöjligt att fantisera. Jag saknar min katt ännu trots att hon har varit borta över 20 år. Jag önskade i början att hon skulle spöka åt mig. Det gjorde hon inte…men såklart…fick jag min enda dotter strax efter……Du ska vara glad att din katt hälsar på ännu. Kram.

Djur skiljer sig inte mycket ifrån människor, på andra sidan.

Troligtvis har Ni varit snälla mot katten o tagit hand om den på det bästa sätt som går. Därmed lämnar den inte Er, utan följer med Er så länge Ni lever på jordelivet.

När så en av familjen går över så tar den katten med sig och visar vägen dit Vi alla ses sen.

Jag har lite svårt för att förklara det, men jag har själv en katt som springer runt här o ger ljud ifrån sig. Dock inte sett eller kännt närvaron. Endast ljud, och då mest ifrån duschrummet.. typ ett mjauande o ett spinnande ljud när man kommer hem. Väldigt kort spinn men dock igenkännande ifrån min avlidne katt som jag en gång i tiden tog över ifrån en som misshandlade dens skötsel.

Hon fick en sån fin päls och en sådant lugn efter tiden hos mig. Misstänker att den väntar in mig tills det är min tur att gå över till andra sidan, och då givetvis går vi tillsammans, hand i hand = hand i  tass 

Jag har en kattande som är vit med en svart och en röd fläck på ryggen som tittar till oss då och då. Det har blivit glesare mellan gångerna hon kommer hit. Jag tror inte det är någon av våra katter, iom färgteckningen inte stämmer. Troligast hör katten till tanten som kollade upp oss när vi flyttade hit. Så visst kan katter går igen.

Jag tror att det är din kära katt som tittar in hos dig i mellan åt.

Vilken söt kisse han var Esser. Han finns säkert med dig då och då.

Vi hade en katt som hette Gose, finns i mitt fotoalbum att se på. Han blev nästan 16 År gammal och han besöker oss ibland. Har sett små skymtar av honom. Ibland är det som om vår nuvarande kisse Cremis och han leker på nått sätt. Nu är det dock ett tag sedan, men vem vet han kanske dyker upp igen vår käre Gose då man minst anar det. Jag tänker på honom ofta..

Hej,

jag både tror och hoppas katter kan spöka. Sorgligt med katter som blir påkörda av bilar, min katt blev det för 19 dagar sedan… Jag hoppas kunna se/höra/känna av henne mer än vad jag hittills gjort. :)

Jag vet att min Maya är här lite då och då… ser henne i ögonvrån, känner hur hon går bakom mig i soffan, sitter under databordet just vid min fot och framför allt.. hon sover hos mig bredvid huvudkudden.

Hej Halvdanske

Måste vara härligt att få besök av sin älskade katt!

För mig är detta ett Tecken på att kärleken är evig! 

Jag tror  - att allt som varit levande i fysisk form kan återvända och besöka - för det allra mesta där de trivts bra/varit älskade. 

(Vill då helst för egen del ej säga "spöka" utan att jag får besök, helt enkelt…!)

Hemma hos mig har vi en katt på besök ibland. En katt som bodde i huset långt innan vi flyttade in.

Jag tror absolut att katter kan "spöka". Det är några år sedan vår katt dog, hon blev ca 20 år gammal. Vi har hört henne hoppa ner från fönsterkarmen på ovanvåningen ett flertal gånger efter hennes död.. Visst har hon varit på besök:)

Säjer så här: alla djur kan spöka
Tro mej, två av mina avlidna gerbiler har gjort det och våran nuvarande hund gjorde det när hon låg på operationsbordet en timme bort pga en söndertrasad sporre som skulle tas bort.
Som många andra har sagt så är djuren som vi människor när vi gått bort. Tar man väl hand om sitt djur så väntar det antagligen på att din tid ska komma så att ni båda kan gå över tillsammans

Vi har haft en liten misse här =) När vi flyttade hit såg vi ofta (och många andra också) en svart liten "sak" som kom ut från hallen. Man såg den i ögonvrån och när man tittade dit så var det inget där.

Våran egen misse vägrade gå in och ut genom ytterdörren och morrade varje gång hon gick förbi hallen (hon hatar andra katter).

Sen byggde vi ut huset och ytterdörren flyttades till en annan del av huset. Den gamla hallen används nu som tvättstuga och där dörren satt finns nu bara en vägg. Och sen vi byggde vägg där så har vi inte sett våran spökmisse ngt.

Jag tyckte det var jättejobbigt första vintern, tyckte synd om spökmisse som inte kom in utan var ute i kylan och frös. Men sambon sa då: Men älskade du. Den är död, det är ett spöke och spöken fryser inte… =)

Jag var nog på väg att öppna upp väggen igen, bara för att släpp in katten.

Idag använder våran egna katt alltid ytterdörren och inte morrar hon när hon går förbi hallen heller.

Jag tror inte att spökmisse är ngn katt jag själv har ägt. Eftersom den försvann när ytterdörren blev vägg så känns det mer som att den bara följt med huset.

ja visst kan katter komma tillbaka. jag har sett, känt av och hört min katt som gick bort i somras.

Vi har hans bror kvar, så kanske Esser är här för att titta till honom också. Han var en liten vilde, en gång hittade vi honom på grannens tak! Hur han kommit upp där fattar vi inte. Han hoppade också från balkongen ner på gräsmattan som en annan Batman när han skulle ut, så jag kan tro att han har svårt för att hålla sig i ro. Han blev bara 1,5 år. Jag får fortfarande tårar i ögonen när jag hälsar på honom i trädgården. Min man också. Dumme katt, vad skulle han uppe på vägen att göra?

Tack för alla fina ord, jag tror nog att det är han.

Åh din katt är nog nere och kollar läget och hälsar på, så härligt när dom gör så tycker jag, men så ledsamt att katten blev påkörd .

Jag kan berätta om min första hund Micko. Han dog när han var 5 år i njurcanser.

Iaf. hade det gått några år och jag hade skaffat mej en ny hund. Ligger och sover i sovrummet och man kan se vardagsrummet där ifrån. Jag vaknar av att jag hör en hund som springer fram och tillbaka på parkettgolver där inne. Var lite smått irriterad över dom långa klorna. Skulle precis säga till Molly att sluta springa fram och tillbaka, men vänder mej om och då ligger Molly brevid mej i sängen och sover .

Då var det Micko som var nere och checkade läget Så inte var jag irriterad längre utan blev bara glad.

katterna jag hade när jag växte upp spökar i mina föräldrars hus.

Min Sly som jag fick ta bort efter 8 år tillsammans kände jag av och hörde mycket de första åren utan honom. Nu dyker han fortfarande upp ibland då och då.

Jag är helt övertygad om att de finns bland oss.

Jag kan ta ett exempel på två katter jag hade en gång. De var systrar men stod varann inte så jättenära när de var i livet. Den ena kissen hade en speciell egenhet för skor och kunde ligga och lukta i skor hela dagarna… vilket vi hade mycket roligt åt. Den andra kissen var mycket reserverad och gjorde aldrig några "dumheter".

Den första kissen gick hastigt bort på nyårsdagen men redan efterföljande kväll började hennes syster bete sig märkligt. Hon tog sats och störtdök ner i en sko bara för att snusa i den. Något som hon aldrig gjort tidigare. Någonsin.

Det var som att se den döda kattens själ i systerns kropp. Hon gjorde detta en eller två gånger för att sedan aldrig göra det mer.

Annars kan även jag förnimma dem här hemma. Det kan vara en doft eller en känsla. Jag har numera börjat lita på mina känslor mer än tidigare.

Jag hörde senast nu imorse en katt som jamade utanför,lät precis som Alice som dog i augusti detta år,jag har även hört henne stöka i garderoben ibland,hon hade en favoritsovplats just där..hittills har jag ej sett henne utan hört henne..lika mysigt varje gång,men en enorm saknad så klart..

Ja absolut,, min egen katt kommer då och då för att sova hos mig och hon har varit borta i många år…

Självklart kan man ha sina djur omkring sig!

Visst hör djur hemma i andevärlden också. När vår första katt var 1,5 år var vi tvungna att ta vårt livs tuffaste beslut om han skulle få dödshjälp eller leva. Han var i slutskedet av den hemska kattsjukdomen FIP och vi tog beslutet att låta honom få avbryta sin plågsamma tid här på jorden och få komma till de gröna sköna ängarna i stället.

Jag tror inte han känner agg mot vårt beslut. Det blev hemska veckor av sorg eftersom hans ande levde kvar i lägenheten fast vi tog bort hans saker samma dag. Vid ett tillfälle när jag var i badrummet fick jag en bestämd känsla av att han "hälsade på". Han brukade tycka om att komma in och gömma sig bakom duschdraperiet. Egentligen log jag mest åt upplevelsen. Vid ett flertal tillfällen har både jag och min sambo känt något gå förbi bakom ryggen på oss men det är inte våra nya kelgrisar vi skaffade efter det utan han tror vi.

Sorgen efter honom var svår och vi har fortfarande kvar hans urna i källaren. Har liksom inte kunnat begrava honom men vi vet att vi borde göra ett avslut för både honom och oss.

Vilken goding…såå söt och vilka pigga ögon. Känner med dig och din förlust men nog är det han som visar sig för att visa att han mår bra..kram!

Ja det är din lilla katt som vill vara hos dig ! Det tror jag absolut!

Jag tror dom gör det. Min älskling, Salem, våran katt, dog för några veckor sedan. Sedan dess har jag känt av hans energi och som du, sett i ögonvrån. :)

Oh vilka fina katter