Vilken bra fråga! Jag måste säga att i vanliga fall så har jag jättedåligt luktsinne.Men när jag "har en ande med mig" så kan jag i många fall känna en metallsmak i munnen.Dofter "utanpå" kan jag känna så som rökdoft mm.iblandNu tror ju jag att det är inte andarna i sig som luktar utan de skickar de dofter vi minns av dem.

Det beror på, ibland kan jag känna om det är någon som tex rökte pipa i livet, eller någon parafymlukt, som  jag förknippar med någon av mina anhöriga som gått bort. Men inte annars, om det inte är något särskilt, men det är säkert inget ovanligt, våra sinnen är ju olika utvecklade, och vi reagera mer eller mindre för vissa saker

Man kan känna doft från dem, absolut men det är inte säkert att alla känner doft.
Vi utvecklar olika sätt att förnimma andevärlden och några känner dofter väldigt tydligt.

Jag har vid några tillfällen fått till mig starka dofter men än så länge är det inte ett sinne som jag själv använder mig av!
Jag ser ju på film :)

Min mamma lämnar sin parfymdoft ibland då vet vi alla att hon är med oss.

Kul fråga! Och i min värld har jag haft så roliga upplevelser just med dofter - allt från hundskit till de mest ljuvliga dofter och när jag forskat vidare så har jag kunnat härleda doften och det har blivit kanonbra. Ibland har jag dock varit lycklig att jag efter en kort stund kunnat stänga av doften, som doften av gammal gubbe t ex, det är ju inget man kan göra i verkliga livet.

Det är härligt, tycker jag, hur precis alla sinnen kan användas av andevärlden. Sen är det ju olika förstås, man kanske inte utvecklar alla förmågor, som Hellas skriver.

Kramis!

Jo det händer att jag känner lukt.. En fabror till min pappa brukar komma på besök,, Han var stor rökare och när vi känner rök då vet vi att han är hos oss,, Ibland kan jag känna doft av parfym doftranka doften men vem de är vet jag inte.

När min mamma kommer känner jag en rökdoft, hon var rökare. Nu har jag bett henne ge mig andra Tecken på att hon finns med mig och då ville hon att jag skulle bekräfta hennes närvaro när jag märker av henne. Jag försöker göra det men glömmer ofta bort mig så nu har det börjat lukta cigarettrök här hemma igen

När min storebror är på besök så händer det att jag känner doften av kaffe=D

Jag skall inte dra nåt kasst skämt om dålig andedräkt, men när en bekant till oss hade gått bort så tog vi hand om hans kvarlämnade katter i en månad tills de hade hittat ett nytt hem, och då kände min fru vid ett tillfälle en doft av den nyligen bortgångne som tydligen hade en speciell doft. Han tittade säkert till sin älsklingar…

Tack för era svar! Det bevisar att jag inte är så konstig ändå då *ler* Jag känner nämligen direkt vart jag har morfar.. Och doften är ibland en blandning av röda commerse och Tabac och ibland är det bara lukten han hade i sitt badrum (av alla ställen!).

För mig är det en bekräftelse på att han är här!

Kramis

#10 Du är absolut inte konstig. Härlig känsla för dig att veta att han finns omkring dig

när min farfar har hälsat på så har jag känt lukten av hans hårvatten.då behöver man aldrig tvivla utan då vet man direkt vem som hälsar på:)

Min pappa påminner ibland om sin närvaro med röklukt, han var brandman. Det som gör att jag vet att det är han är att det luktar bara i ett rum och inte ute. Jag har en medial bekant som kände lukten när hon satt bredvid mig på bussen en gång också… utan att jag berättat att det brukar hända. Jag kände inte lukten själv och den var bara precis runt mig…

Vist känner man dofter - ganska vanligt fenomen för dem att få oss att förstå de är hos oss - verkar vara ett av fenomenen som icke medium kan få upp också- typp vanliga männskor:-) eller vad man ska säga!

Annars hör det till klart kännande - du känner in andevärlden med dina fem sinnnen, smak , lukt, syn, hörsel, känsel.(förnimelser)

Vänligen Jane

Det konstiga härhemma är att det bara är jag som känner att det luktar… Resten av familjen står helt oförstående när jag påpekar doften…

En kväll här i stugan kände jag en härlig doft av nybakat,

Nej, jag känner inte igen någon på lukten. Däremot kan jag känna lukter…..men det är inte så jag känner igen en person.

Jag har en envis cigarettrökare hemma hos mig just nu………..jag vete tusan vem det är,h*n har inte visat sig ännu, fast å andra sidan har jag inte brytt mig så mycket hellerf, jag konstaterar mest att det finns någon där och vill de något så träder de fram :)!

Ingen i familjen känner något, inte ens min make som är jättekänslig för cigarettrök och känner det direkt så jag har numera uteslutit att det kommer från en granne eller någon som står utanför porten.

Jag tror även att jag ska träna på just det sinnet så det kanske är därför jag får det till mig….hmmm kanske ska försöka få kontakt ändå nu när jag tänker efter!

#15 Samma här… ungarna tror att jag blivit knäpp

#18 Tror också det är läge att kolla. Jag har fått för mig att dom där lukterna kommer när man inte lyssnat ordentligt… Det kan vara perioder när det är hopplöst här med röklukt och hallampan som tänds och släcks… Det brukar jag tolka som att pappa tycker att jag har nåt att uträtta eller nåt…

Har inte med lukt att göra, men när du Nancy skrev om lampor som tänds o släcks. Jag brukar alltid tända ytterlampan på mitt Annex innan det mörknar, men i kväll tittade jag ut och sa till mig själv…ah typiskt, nu har jag glömt tända lampan. Gick från köksfönstret till ytterdörren, öppnade ytterdörren…och fick se att Lampan va tänd. Jag bara log och sa tack.

#20 Jo, lampor är ju populärt. Jag har en hallampa som lever sitt eget liv, den var min pappas käraste ägodel, så jag låter honom hållas med den. Till och med ungarna har börjat ta efter och kan utbrista -men morfar, vi vill ha lyset på i hallen

Jag tillbringar ju en del tid på residenset i Mariestad också, och hon som spökar där leker med lamporna i fönstret hela tiden.. det kan även Kerstina intyga tror jag

Min först andekontakt  var med min morfar i vintras. Jag var i badrummet och skulle föna håret är det plötsligt började lukta piptobak. Då blev jag överlycklig för jag förstod att det var min morfar som kom på besök. (Jag känner ingen annan som röker/rökte pipa.

Mitt andra besök var någon som blåste mej i nacken när jag titade på TV, det tror jag var min farbror.

Och se'n är det någon som leker med en bordslampa i vardagsrummet, det tror jag är min mormor.

fast det är ju inte lätt att veta. Den enda jag är säker på är morfar och han saknar jag som sjutton fast han dog när jag var 10, för 36 år se'n. Men vi hade ett speciellt band…(mina kusiner minns honom som elak!?)

Hej!

Jag har aldrig tänkt på det, och det var inte en knasig fråga alls. Som den lilla 13-åringen jag är så känner jag på mig vem det är. Men har aldrig tänkt på lukten. Kanske är så det fungerar? Jag ska nog testa att känna efter så nästa gång ;)

Vad kul att du tar upp detta! Har funderat över samma sak, då det en gång uppstod en väldigt konstig lukt då jag också kände närvaro. Visst tror jag att det kan vara så att man känner vem det är på till exempel parfym, röklukt med mera. Det jag kände var däremot en unken, dålig lukt. Hmm :/

Jag har känt lukter och dofter. Allra hellst första tiden i huset.  Då kände jag ett antal gånger en stark urinlukt (som från en gammal människa, åderdomshem) bla….

Men asså, kan förstå att det kan vara ett sätt för de att "visa" vem man är, men hur är det med jordbundna andar..luktar dem automatiskt utan en tanke sas?

Och borde kanske finnas andra dofter än tex bajs, kisslukt att "visa" sig med..eeh? Jag skulle inte välja min urinlukt från mina sista år typ :-/

Nu var jag nog bra knasi, men skickar inlägget ändå :-)

Jag tycker inte alls att det är knäppt, jag tror det är ganska vanligt, exempel om man har en pappa på andra sidan o han kanske rökte mkt eller hade ofta en viss parfym, och så kanske pappa är på besök o kollar hur exempel dottern mår o då kanske man kan  känna den där röklukten eller parfymen , som ett sätt att veta att nu är pappa här.

det är ialafall va jag tror.

Ja man kan känna rökdoft om man har en sak som kanske tillhörde den personen vid sig.Min far spelade alltid Keno och gjorde system och när jag får fram en kenolapp så har det hänt ett antal gånger det luktar rök.I bland så har det luktat permanentdoft och det har bara dykt upp så vet jag att min farmor alltid permanentade sig. Och parfym det är ju en av skyddsänglarna som har lavendeldoft. Men kan i bland se en svart slängkappa och det är någon av änglarna som har det.

Ja, det händer att jag känner doften av min mormor, min far och min bror när dessa kommer och hälsar på. Det är ganska starka känslor som kommer med det, eftersom jag saknar dem alla väldigt mycket.

Gammal tråd men jag googlade och hittade hit.

Det är väldigt många ggr som jag känner en rökdoft och jag fattar inte varifrån den kommer. Börjar gå runt och lukta på alla möjliga ställen jag kan tänka mig, där det kanske är något som blivit bränt men hittar aldrig var det kommer ifrån. Doften hänger inte kvar en längre stund heller.

Jag och en vän pratade om dessa händelser igår och hon nämnde att jag kanske har en ande omring mig. Logiskt tänkte jag och så var det inte mer med det.

Men så hände detta igen alldeles nyss och då slängde jag mig över datorn för att googla. Intressant och läsa vad ni har skrivit :)

Jag känner direkt när jag är hemma hos mamma och pappa när mormor har varit där på besök (de bor i hennes gamla hus) Hon levde bara tills jag var tre, men jag kommer ihåg precis hur hon luktade. Blir så glad över att hon fortfarande hälsar på.

Visst känner man av dofter på att någon har varit där…..min gamla styvfar kände jag av när det lukta glögg som sjutton vid julen, och jag hade inte en droppe glögg hemma då….

först fatta jag ingenting, hur kunde det lukta glögg, och gick runt o sniffa….ibland kom doften förbi liksom och sen försvann den….men sen ramla tioöringen ner…..visst ja! Han älskade glögg…ett måste vid julen….och detta hände första julen efter hans bortgång….

Detta tycker jag är väldigt intressant men kanske inte av samma anledning som vanligt. Jag tvivlar inte ett dugg på att man upplever att det luktar, jag har själv känt metallsmaken i munnen, Men är det verkligen sant att det verkligen luktar?

Om det verkligen skulle lukta så menar man ju med det att det finns ämnen i luften som tas upp av receptorer i näsan och signalerar till hjärnan att "här luktar det" .

Me det finns den möjligheten att anden manipulerar med människans sinnen så att hon tror att det luktar utan att det egentligen gör det rent naturvetenskapligt. Andligt så "luktar" det men för den objektive betraktaren så är det en andlig Hallucination , an andlig upplevelse av ett andligt väsen.

Häri ligger en fara. Många har svårt att skilja mellan det "naturliga" och det "andliga" . Om man verkligen blir förvirrad här så ställer samhället upp med mentalvård. Så det ligger ett folkhälsoperspektiv i att tänka klart över detta.

Undrar om det finns någon annan som har kommit längre i att se saken från detta hållet?

Hej.

Jag har känt en massa olika lukter i den här lägenheten. De lukter som jag helt inte vill uppleva igen är mögellukt och en unken lukt, typ sur mjölk.

Röktlukt och mkt sällan, öl-lukten stör mig inte så mkt. Ibland så kan det lukta torr jord oxå (mkt torr jord).

Jag är lite på det Hukanson säger i tråden ovanför, men i min teori så är det inte frågan om det andliga eller om inbillningar.

Jag har funderat och åter funderat på det där med lukter och hur de uppstår. I min teori så påverkar anden/andarna/etc våra sinnen, så de kan alltså göra så att vi uppfattar i princip vilka lukter som helst (de lukter de vill visa).

Anledningen till att jag inte tror det är "riktiga" lukter är när det luktar rök. Efter "ande-röken" så finns det ingenting kvar i lägenheten som luktar rök. Rimligtvis så borde röklukten fastna i kläder etc.

En annan teori jag har motsäger ovanstående (såvida inte andevärlden påverkar allt levande och dess sinnen).

En av de mkt negativa erfarenheterna som hänt i denna lägenheten hände för ett tag sen (hösten -09) och det hände i vardagsrummet. Jag halvlåg i soffan och kollade på TV eftersom jag inte kunde visa mig i sovrummet (nån energi vill inte ha mig där helt enkelt) och honkatten uppträdde mkt nervöst (vem va inte det). Katten hoppade upp i soffan, la sig bredvid mig, hoppade ned osv osv osv.

Eftersom kyla kom och gick här ganska så ofta så var det inte det som var det jobbigaste den här natten. Kylan kom som sagt, men med det så kom det en unken lukt av "sur mjölk i kall luft". Inte bara jag satt och luktade, utan katten satt på soffkanten och liksom sniffade i sig lukterna. Katten kunde inte se nånting alls. Min kropp reagerade negativt. Mkt hög puls, ont i lungorna, ont i hjärtat, huvudvärk mm. Då hörde jag hur skinnet "gnisslade till" i fotöljen bredvid mig.

Jag kan säga att jag inte mådde speciellt bra då. Jag kände mig iakttagen till 100% och den som gjorde detta verkade njuta i fulla drag.

Nåja, tillbaka till lukterna igen så tror jag att i dessa fall så påverkas våra hjärnor så att vi (djuren oxå) upplever lukt.

Sen om vi upplever lukten lika, tror jag vi bara kan spekulera om.

Det här är lite av mina erfarenheter om lukter och min teori på hur det kan funka.

MVH

Woozy

Edit: Jag ska köpa ny luftrenare. En luftrenare med luktsensor. Det betyder på ren svenska att om det är röklukt så lyser en lampa på luftrenaren.

Jag har väldigt svårt att tro att en luktsensor låter sig maniupuleras i "hjärnan".

Lyckligtvis så är det inte så mkt lukter här numer, så jag köper luftrenaren för mina pollenallergier och inte nåt experiment.

Luftrenaren

MVH

Woozy