
BRIS
Jag känner stor oro över nutidens barns stressvardag. Var, när och hur ska de få sin lugna tid att tänka ,reflektera, njuta och bara vara . Barnen har ingen barndom, de börjar sitt "jobb"redan som ettåring kanske redan tidigare i sitt liv, med förskola och ingår i en stor barngrupp på ca 20 barn eller fler, var är vi på väg ????? Den höga ljudnivån ger många barn hörselnedsättningar , koncentrasionstörningar, överaktivetet. Många barn får en diagnos i tidig ålder, vi analyserar och vänder ut och in på våra stackars barn som tvingas leva i de vuxnas tillkrånglade värld. Man undrar över när vi ska vakna och inse vad vi gör med det viktigaste vi har i våra liv BARNEN. Det räcker inte med att de ska väckas tidigt på morgonen för att gå till sina " jobb" för att vi vuxna måste arbeta det finns de föräldrar som väljer att lämna bort barnen fast de är hemma med ett syskon. De finns barn idag som börjar sina " jobb" 06.00 och slutar 17.00 ,vuxna rekomenderas att arbeta 8 tim dagligen ,men för barnen finns ingen gräns för vad som är hälsosamt . BRIS ( Barnens Rätt I Samhället ) är något som är helt bortglömt idag. ?? Barnen matas med än det ena än det andra av de vuxnas sjuka värld av bla våldsfilm , dator-"bajs" och sjuka utseende/ och sexfixerade blaskor. Vi måste få ett stopp på detta !!! VÅRA BARN ÄR VÅR FRAMTID och DET FINASTE VI HAR ……. Jag vill se glada barn med viljan att leva och inte söndertrasade barn som vill vika hädan från jordelivet.. / Ann


Nej,du är inte ensam om att tycka detta! Tänker ofta på hur barn "tvingas" ut i vår stressade värld med långa dagar på dagis och fritids. Samt alla fritidssysselsättnningar som vissa föräldrar tycker barnen ska vara med på,farande hit o dit. Läste en artkel där dom hadde frågat några barn vad dem saknar mest och de flesta svarade att dem saknade mer tid med sina föräldrar som att sitta och prata m.m
/ A-K
Nejdå, inte är du ensam om detta! Jag arbetar inom barnomsorgen och ser det även hos oss. Jag tror inte att någon eller mycket få föräldrar vill att sina barn ska vara så långa dagar. Men för en del är det tyvärr verkligheten. Samtidigt så ser jag även att många gör allt vad de kan för att deras barn ska få kortare dagar nån gång i veckan.
kramar Popcornett
Ritva
"Små saker vi fått gjorda, är bättre än stora saker vi planerar att göra."
Pratas mycket om att man inte vill bli gammal för dagens äldrevård är så kass, men jag skulle inte vilja bli barn på nytt heller
Nej det är väl ungefär lika illa ställt i båda "ändar". Den största nackdelen hos oss är ju alla 15 timmars barn som gör att barngrupperna blir stora vissa dagar!
Ritva
"Små saker vi fått gjorda, är bättre än stora saker vi planerar att göra."

Nejdå, inte är du ensam om att tycka detta. Jag skulle önska att fler barn kunde få vara i hemma miljö tills de är några år gamla.
Vårt samhälle är på tok för uppstressat.

Skönt att fler tycker detsamma . Jag har jobbat i över 20 år med barn med början i förskolan men arbetat sedan många år i skola 6-12 år.
Många av barnen idag har inga " Stjärnögon " längre, glädjen, skratten, motivationen av att lära sig är som bortblåsta för många.
Men naturligtvis finns det fortfarande barn som får vara barn, men de är få.
Fler barn får antidepressiva mediciner istället för att ge dem kärlek och rätt bemötande . Allt fler föräldrar har det otroligt jobbigt med sina liv och resultatet av det blir otrygga barn. Det är vanligare att bägge föräldrarna jobbar heltid vilket ger barnen en orimlig vistelsetid på förskola/ fritids. Det hela är absurt.
Nej 6 timmars arbetsdag för alla som har barn/ungdom skulle vara nåt . Det skulle ge fler arbetstillfällen och föräldrarna mer tid för sina barn.
Jag hoppas på en stor förändring..
Våra äldre blir också felbehandlade, men inte i närheten av vad vi kommer att bli utsatta för den dagen vi behöver åldringsvård, då är det barnen av idag som tar över.
Och då kan vi räkna med ETTERSTUPA ( Som vi sår får vi skörda )

# 7
Jag håller med dig till 100% i det du skriver. Jag har inte själv jobbat med barn, men haft två väninnor som jobbat som dagmammor. Och har ju sett skillnaden under årens lopp då jag hälsat på dem.
Inför 6 tim arbetsdag för småbarns förälrar, ja ända upp i tonåren.
Jag jobbade halvtid då mina barn var små, sedan gick jag upp på 6 tim då de blev lite större. De sista åren jag jobbade så var det 8 tim. Jag ångrar inte att jag varit hemma så mycket med barnen, skulle helst velat vara hemma på heltid. Men det gick liksom inte.
Tror många föräldrar skulle behöva dra ned på tempot och statusen. Det har blivit mycket av ett prylsamhälle vi lever i idag. Men jag tror det är på tillbaka väg faktiskt.

Tack ! Britt-Marie !

Jaa, här verkar det inte bli bättre när kommunen har fått sparbeting på sådär 120 miljoner…var nu det ska tas nånstans?
Men,men, det blir nog bra, som en gammal farbror brukade säga, det vill gärna bli bra!
Ritva
"Små saker vi fått gjorda, är bättre än stora saker vi planerar att göra."
Alla verkar tycka lika, det är bra.
Var själv hemma med mina barn på heltid från 1983-2004.
Visserligen pulade jag med lite hantverk och fick in några kronor. Tanken var att jag skulle ta ansvaret och min man skulle gå ut och jobba för att vi skulle ha en hygglig pension från honom när vi blev gamla. Nu är jag skild och kan se mej i månen efter en hygglig pension.
Men jag har glada vuxna barn som haft en bra uppväxt med mycket lek och bus och andra nyttigheter. Det känns inte helt fel.
Det som är galet är att jag sparat massor med pengar åt samhället under alla år!
Samtidigt får ju vi som jobbar inom barnomsorgen se till att de barn vi har i våra grupper har det så bra som möjligt - det är ju vår uppgift, men det är inte alltid så lätt som det är sagt. Många är de dagar man kommer hem och undrar om vi sett alla barnen idag!? 
Men jag tycker helt klart att jag har Världens bästa jobb!!!
Ritva
"Små saker vi fått gjorda, är bättre än stora saker vi planerar att göra."

Nej, det är som sagt inte lätt att hinna med alla barn i så stora barngrupper.
Eftersom jag jobbar i skolan träffar jag ofta den personal som arbetar med de små "änglarna " det är inte alla av barnen som är snälla förståss,och det kan vi inte heller räkna med, vi är ju inte alla "flockdjur" storleken på grupperna gör det svårt att hinna med de barn som mår dåligt så att de inte skadar sig själva eller någon annan i gruppen.
Personalen i dessa grupper är mycket oroliga för hur detta ska sluta.
Det är inte lätt att under dessa förutsättningarna göra barnen trygga hur mycket de än försöker. Det är underbara människor som jobbar med barnen som verkligen vill göra dagarna så bra som möjligt för dem , men ………men
Resultatet ser vi i de högre åldrarna naturligtvis . Vi har fler fall idag av mobbing än tidigare och empatilösa , skoningslösa beteenden.
Jag tror också på en förändring, vi måste ju……
Popcornett, du har världens bästa jobb!! och världens mest ansvarsfulla !!.

#12
Mammzing , vilket härligt jobb du haft under många år att få ta hand om sina barn är det roligaste och viktigaste man gör.
Men det har naturligtvis varit en uppoffring av dig.
Synd bara att du drabbats av samhällets orättvisor.
Det skulle vara så mycket enklare om föräldrar har ett val att kunna stanna hemma med sina barn men då med en rimlig summa vårdbidrag ,som räknas som ett arbete med inkomst, och därmed en pension. Det behöver inte betyda att man ska vara hemma hela tiden man skulle kunna välja att jobba halvtid med vårdbidrag för resterande arbetstid upp till heltid tex .
Det skulle lösa många problem.
Har skummat igenom det som skrivits här och hoppas jag gör en korrekt tolkning; att det inte handlar om direkt kritik mot heltidsarbetande föräldrar som sliter sitt hår för att räcka till - utan att det handlar om en oro, en önskan om en förändring av "systemet"??? Det är lätt att som trebarnsmor och nästintill heltidsarbetande med lång restid till jobbet (inom skola) ta illa vid sig och känna skuld. Det gnager ständigt i mig när barnen ska slitas upp strax före sju för att lämnas och sedan inte hämtas förrän vid halv fem flera dagar i veckan. Mycket annat alt har i alla fall inte vi, som dessutom pendlar tre tim om dagen och på så vis blir snuvad på värdefull tid. Jobben växer ju inte på trä´n så man kna inte välja och vraka för att ha närmare hem till sinda små hjärtan… Men nog har jag ångest alltid!!!
Jag tycker att det är på plats med lagförändring med 6-timmars dag. Jobben räcker ju ändå inte till alla idag. Dessutom har dom gjort flera fallstudier med 6 timmarsdagar och personalen mådde bättre och hade inte så mycket sjukfrånvaro som idag.
Tror att det skulle vara gynnsamt för hela samhället faktiskt. Vi får väl skicka upp våra önskningar till universum eller rösta rätt nästa gång i valet. 
När jag läser detta så får jag blandade känslor i mig.
I alla år så har vi haft gott stöd från dagis/förskola/grundskola/gymnasie. Underbara människor som stöttat hjälpt och varit goa människor.
Jag vet att inte alla kanske har haft detta utan haft otur med lärare etc. av en viss generation.
Själv kunde jag uppleva allt detta med att köra/hämta barn som ett nödvändigt ont men jag såg till att alltid hålla mig glad inför mina barn vilket gjorde att de i sin tur inte fick mina problem.
Vi får inte glömma bort att allt som sker nu har en mening och att vi skall se till vad vi gör åt det själva. Vi har ett val ev. En del har det inte men det man kan göra åt något skall man försöka göra. Åtminstone stötta sina egna barn i en rättvis sak.
Mitt motto är att inte skylla något på andra utan se sitt eget ansvar. Vad gjorde jag med mina barn? Vad gjorde jag själv när jag var ung? Har jag fört med mig något till mina barn? Något som våra stöttepelare i skolor etc. får dras med p.g.a vår generation.
Jaa, jag kan vrida och vända på saker och vill sällan anklaga någon eller något utan vill gärna se mitt eget ansvar. Att tycka till är bra som i denna tråden men ville bara säga mitt.
Många gånger kunde jag förbanna vårt sociala system med allt vad det innebär men aldrig att jag visat min frustration när jag inte kunde diskutera det mellan 4 ögon med mina barn. Hade en känsla av att om jag gjorde det så gav jag dem en bild av samhället och att de inte skulle känna ansvar för sina liv.

Plockar upp Lilj-ans så viktiga tråd! Tänker ofta på våra barn & ungdomar & alla barn är allas barn! De är ju vår framtid med ! Kram

#19
Tack Anna-H-K !
Ja vad vore vår framtid utan barnen??
Jag blir så trött på att det klagas på barnen idag av människor som inte förstår att det är vi vuxna som svikit dem som inte satt stopp för denna framfart av våld, fixering,egoism mm
Jag har jobbat med barn och ungdomar i många år , vad jag ser är en stor förändring av barnens empati och barnens behov av att bli serverade och att det alltid måste hända nåt.Men hur många har tänkt på att det är vi som bjuder på stressen …
Vårt samhälle av idag är inte anpassande för barn ,vi måste få en ändring..
Barn får inte vara annorlunda idag alla ska följa ett vackert mönster och inte vara avvikande, då, ja, då ska alla resurser sättas och kränka detta barn för här och nu ska ingen vara ovetande om att det gjorts allt för att hålla ryggen fri… för barnens utveckling … men har vi tänkt på hur detta kan följa detta barn resten av ens liv kanske aldrig bli fri ….nej säger vi då, men varför inte sätta in ett åtgärdsprogram, ja då har då vi gjort det vi kunnat.. men …. det barnen behöver är kärlek.. och åter kärlek……Barnen ropar se mig .. se mig.
// Kram Ann

#20 Så sant, så fint skrivet! Håller med dig Ann..! Ser barn & ungdomar varje dag som ropar efter uppmärksamhet & vill synas, skriker efter hjälp..Vi måste tillsammans stå upp för barnens rättigheter & det är en så enormt viktig tråd du startade Ann..Den borde ligga "klistrad" längst upp !!
Kram Anna

Javisst ! Anna - H-K , det är ett otroligt viktigt ämne , men den kanske skulle flyttas till en annan sajt .. barn… 

Jag jobbar inom barnomsorgen på en förskola/dagis där vi har många 15 timmars barn. Nu har de flesta valt att ha sina barn hos oss 8.30-13.30 och hemma två dagar i veckan.
Vi har skolat in några ettåringar nu i höst och en mamma sa att hon ville ha sin son på dagis så han får pedagogisk verksamhet något som hon som mamma inte kan ge honom. Var får de stackars mammorna detta ifrån? Det är väl alltid föräldrarna som står barnen närmast.
Vissa har inget val de måste jobba heltid för att klara av ekonomin och det betyder att barnen kanske har längre dagar än föräldrarna, tänker då på restiden. Så visst har vi som jobbar inom barnomsorgen ett ansvarsfullt arbete.
Jag är orolig för hur barnens framtid kommer att se ut och håller med trådskaparen. Tänk att många barn idag ser det som enda utvägen att ringa TEX BRIS för att få någon som bryr sig.
Tänk alla barn som slutar fritids i andra eller tredje klass och får gå hem till ett tomt hem, ensamma i flera timmar.
"Vandra i skönhet"
Kram Xinluo

#23
xinluo.. javisst ser det ut så här på många förskolor .
Jag hoppas att de föräldrar som inte litar på sin pedagogiska förmåga att skapa en bra pedagogisk tid tillsammans med sitt barn verkligen får upp ögon för hur viktig tiden är för detta barn att få umgås med sina föräldrar och inte överlämna allt till förskolan och andra i samhället.
För risken är att man aldrig ser sig som tillräcklig bra och hela tiden lämnar över ansvaret till andra.
Men visst finns det barn som verkligen har det bättre på förskolan än i hemmet . I sådana fall finns det oftas ett missbruk av något slag med i bilden.
Förskolan är bra men den är ett komplement till hemmet.
Och visst är det oroväckande att så många barn söker hjälp hos BRIS idag , något gick helt snett. Men vad gör vi ??? ..för att få politiker att inse fakta.. något måste göras och det är nu…

24# Många tycker att föräldrarna måste ge avkall på statusen i livet och ge barnen mer tid med sina föräldrar och visst är det så i vissa fall att föräldrarna väljer sin yrkeskarriär framför att gå ner i tid för barnens skull.
Men sen finns det familjer som inte har det valet de måste jobba för att få det att gå ihop ekonomiskt. Alla har inte den möjligheten.
Jag tror inte att det bara är familjer med missbruksproblem som inte uppmärksammar sina barn och deras behov av närhet. Man ser ofta att barn skriker efter uppmärksamhet och får de inte det på positiv sätt så blir det gärna det negativa beteendet för då får de iallafall en reaktion. Jag vet att det låter illa men det är min uppfattning. Men där kanske det finns en förklaring till varför ungdommarna ger sig ut i samhället och klottrar och slår ner sina medmänniskor. De kanske tom kommer i tidningen. Då är det många som reagerar och "ser" dom.
Så tror jag…
en intressant tråd som gärna får vara kvar här på ÖN
Kramiz
"Vandra i skönhet"
Kram Xinluo
jag håller med alla här om att det har tagit en vändning för barnen totalt….förr räckte det med mannens lön, så att mamman kunde vara hemma med barnen….
Det är priserna som har stigit enormt så idag måste båda ha en inkomst, och sen har ju detta med elektroniken utvecklats så ……..allt går ju på data, ungarna behöver inte tänka ens utan sitter vid datorn eller dataspel….
Och så denna stress, jakten på höga betyg för att överhuvudtaget ha en chans i konkurensen över de få jobb som finns…..
Och sen just detta att barnen tvingas att vara så många som möjligt med så få dagmammor eller lärare som bara går….det gör ju att det inte finns tillräckligt med tid för en o var av barnen….
Och värre o värre verkar det bli, tänk hur det har utvecklats även inom arbetsområden……idag måste du söka långt bort efter jobb om det inte finns i närheten, annars blir det inga stämplingspengar heller….vilket oxå gör att arbetsdagarna blir så långa med restiden…och då kommer åter barnen i kläm…..ingen förälder orkar vara glada o lekfulla när dom äntligen kommer hem, tiden tillsammans blir så begränsat o kort…
Nä jag tycker så synd om barnen idag….vad har hänt…..visst var det fattigt när en annan var liten, men nog hade vi det roligare och mer kreativt förr….
kram
Eija

#25
Du har så sant …många barn gör tokiga saker för att synas och få bekräftelse…pga att vi inte haft tid för dem att ge dem trygghet och kärlek
#26
Visst var det härligt förr jag hoppas att vi kan komma en liten bit närmare den tiden när barnen hade sin trygghet hemma & samhället mer säkert ..
Jag tycker synd om barn som blir matade med än det ena än det andra pga att vuxna accepterat och inte protestera ..
Jag tänker inte på föräldrarn som bovar, det är samhället som måste förändras..
Lil-jan jag håller med dig… Därför har jag valt att vara hemma så många år det bara går med min dotter, vi försöker gå till öppna förskolan en stund varje dag men dom kommer att stänga till vintern.
Jag lever hellre fattig med min dotter hemma än att stressa sönder henne och mig själv.

"28
kvasthilda ..sån klok mamma du är !
Att man stänger öppna förskolor är en stor förlust för våra barnfamiljer, det skulle underlätta för många om de fanns kvar . Den sociala kontakten med andra människor är mycket viktig & öppna förskolan bjuder på den möjligheten.
Men jag tycker naturligtvis att du skulle få vårdbidrag för den tid du väljer att stanna hemma med ditt barn.
#29 tack vännen! jag kan nog glömma vårdbidrag så det blir till att hanka sig fram…. men det går!
När jag var gift så hade vi mycket pengar och jag var så olycklig.
Nu är jag fattig men har aldrig varit så lycklig som nu, så bara jag har mat på bordet och tak över huvudet så går det.

"30
Skönt att du är lycklig ..det låter bra , bättre än alla pengar i världen…

En putt för denna viktiga tråd igen …
