Iakttagen i köket
Jag undrar om någon har en teori kring min beskrivning, eller om någon ev. skulle kunna läsa av fotot.
Detta är alltså en bild på köket, som vidare leder ut till hallen. Både jag och min mor har upplevt att det står någon och tittar på oss när vi står vid diskbänken/lagar mat och liknande. Man kan skymta att det går förbi någon eller att någon står å tittar men sedan "gömmer sig". Är nyfiken på att veta vem detta skulle kunna vara.
Tacksam för svar,
Vänligen Jessica
Jag tycker att det känns som om det är någon som är lite nyfiken på er, en dam. Hon har en rätt stram frisyr, ett lite längre hår som är stramt tillbakadraget i en knut, eller liknande. HÅret är inte grått, utan mer musbrunt (det är alltså antagligen ganska grått, men ser inte direkt grått ut, utan mer färglöst brunt, om du förstår). Hon är liten, kanske inte ens 160cm. Hon är nätt i kroppen, inte som ett barn eller ungdom, utan som en nätt dam. Hon bär en ganska lång kjol och stadiga, foträta skor och långa ärmar på en skjorta som också är knäppt upp i halsen. Jag får en känsla av att hon gärna bär mörkblå kläder. Hon är inte elak, utan nyfiken, men också bestämd, hon vet vad hon vill. Jag tror också att hon gärna har förkäde, ett sånt som man knyter runt midjan, men aldrig sånt med volanger eller så, utan ett slätt. Jag får en känsla av att hon kanske ibland hade folkdräkt och att det är ett sånt förkläde, men det kan också vara att hennes kjol och blus bara påminner om snittet på den del svenska folkdräkter. Även skorna påminner om folkdansskor. Hon är nog ganska gammal, men bär åren med heder, hon är rak och trots att hon är så liten så är hon nog ganska stark. Hon skulle kunna ha ett namn på M, men jag är dålig på namn (kan vara flera m inne i namnet också).
Är det någon som du känner igen?
Känner igen det mesta. Och har mina aningar om vem det skulle kunna vara. Finns där något mer att berätta?
Så spännande verkligen,
Tusen tack Felicula!
är ivrig att få fler svar 
är det ingen mer som skulle kunna tänka sig att läsa av fotot?
Du har pm
putteliputt
Jag kände inget speciellt med köket. Men framför garderoben känns det som om det skulle kunna stå någon.Får inte upp något annat.
Jag har en sådan känsla i vårat förråd som man går igenom till tvättstugan. Det känns som om det är någon där, jag ryser alltid och skyndar förbi.
Hej Tatsu,
Det är just vid garderoben som "det är något". Borde uttryckt mig lite bättre kanske. Precis vid garderoben, som liksom spanar in i köket lite smygandes nästan vid väggen. Just vid öppningen till köket.
Du får ta dit något medium som avläser din lägenhet/hus.
Vi ska ta hem en kvinna till oss bara hon har tid för här händer det en hel del.
Tyvärr kan jag inte "se" saker bara känner av saker och ting.
Det finns nog någon här inne som kan avläsa ditt kort men ibland
tar det ett tag.
Lycka till
Den första bilden var klart den bästa, eftersom den visade mer av köket och det är det hon är intresserad av. Hon tittar gärna på när det lagas mat, jag tror att hon är intresserad av sånt man gör i ugnen, sockerkakor och annat i form. Jag får en lite kul känsla av att hon gillar modern köksutrustning och är lite nyfiken på den också, men hon skulle aldrig vara bortkommen i ett kök, det är därför hon är intresserad. Men hon håller distansen, tittar utan att lägga sig i. Kanske är hon där och fnular på natten? Har ni hört ljud från köket då? I så fall är det hon hon som kollar in läget. Men hon är inget "bullerspöke" utan dyker oftast upp tyst. Så var det med henne i livet också, ingen sån som gjorde väsen av sig, gick på tysta fötter och kunde dyka upp nästan från tomma intet trots att hon inte var någon ande då förstås.
Nu har jag nog tömt ut vad jag kan få fram av en bild, det är mycket lättare om man är på en plats, men jag hoppas i alla fall att du har fått ut något. Skicka gärna feedback.
#10 Tatsu, Jag vet inte om resterande familjemedlemar skulle gå med på medialtbesök för att undersöka saker som bara spökar "hos mig". De andra märker inte av något nämligen, nu syftar jag på min far och mina bröder. Mor min skulle nog bara tycka det var roligt eftersom hon, precis som jag känner av att nått är där., men som sagt, fråga om deras synpunkter kan man ju alltid göra. Tack!
---
#11 Felicula, igen har du gjort det! Din hjälp är intressant att ta emot. Och jag hoppas att du är villig att hjälpa mig litet vidare. Jag är ganska säker på vem denne kan vara. Och har både en och flera fotografier att dela med mig av, på henne. Och undrar nu, om du har förmågan att på något sätt känna av om det är personen på fotot (som jag skulle kunna tänka mig att posta i tråden) som tassar omkring här.
Du inspirerar!
Tack för engagemang och lyckönskningar! Jessica
Ja, posta henne du, så får vi se om det stämmer med min bild (min bild är rätt tydlig och jag lovar att vara ärlig med hur bra det stämmer). Kul att det har kunnat hjälpa. Namn tycker jag ofta är svårt, stämde det med M, eller något med ett M inuti? Ska bli spännande att få se henne (dra ett pm om jag inte svarar på ett tag, när jag var inne nu hade tråden hunnit försvinna in bland äldre inlägg, men jag kände att det var läge att gå in där och kolla om det fanns något mer här).
Va duktig du verkar vara Felicula, jag följer med spänning med i denna tråd….det är sådant här som verkligen inspirerar och gör det intressant….
kram
Eija
Innan du postar, jag sökte och sökte efter någon som liknar den bild jag fick upp, och så kom jag på att det inte är helt fel med en skådis, jag minns bara att hon heter Hunt i efternamn. Hon spelade en kvinna i en Science Fiction-film som heter Dune. Och när jag var på bilderna för andra gången kom jag på att det är det närmaste jag kan komma. Undrar om det fortfarande stämmer (det är inte exakt som jag fick fram den nyfikna damen, men det drar helt klart åt det här hållet för mig)
Det stämmer jättebra att namnet börjar på M.
Postar en bild på kvinnan jag tror mig kunna ha identifierat rätt, enligt din beskrivning.
(Har lite brådis nu eftersom att jag ska iväg, men postar ett foto så fort jag kommer hem!)
Jo förresten, är det Linda Hunt du menar? Hon är väl lik, till viss del kanske.
Tack 
Som sagt, namn är jag dålig på men bakhuvudet säger nu åt mig att jag ska gå in och skriva Miriam. Men här är det som sagt risk att jag är ute och cyklar.
putt
Förlåt, det blev stopp i kommunikationen för mig om detta, så jag lät tråden vila lite. När jag tittar igen får något mig att känna som om det är något med kroppen, att hon inte var helt rak, utan böjd eller i alla fall sned i sidled (inte som framåtböjd, utan som böjd i sidan, om du fattar). Det är skillnad på det mellan bild 1 och bild 2. Jag får också upp något om mamma, men jag vet inte om det bara betyder att hon är någons mamma, eller om hon är en mamma i din släkt, kanske till och med din mamma. Namnet Malin dök upp och i nästa andetag var det som om det rättade sig och sa Miriam. Båda börjar på M, men jag tror att båda har med henne att göra, fast bara det ena är hennes, kan det vara rätt? Kan hon prata om både sig själv och en annan släkting eller väninna? Jag kan inte känna vidare om det där med snedheten, för jag är själv dålig i ryggen för tillfället och mina egna problem tar över, men om jag inte stör ut för mycket själv så är det något med hennes ben.
Hon är lite knepig, vill inte gärna släppa ifrån sig info, men det kanske också är ett drag som du kan känna igen, att hon var ganska privat av sig om vissa saker?
Hur gick det med mitt svar här ovan, var det något som stämde? När jag tänkte på den här tråden i dag är det någon som skrattar åt namnen och jag förstår inte vad det är som är så roligt. Hon torkar händerna på förkldet genom att först dra dem nedåt med handflatorna mot förklädet och sedan vänder hon på dem och torkar handryggen, men hon vrider inte om sådär som man vanligt vis torkar sig, det här är hennes egen gest. Jag tycker att det verkar som om hon visar den för att du ska förstå något, även fast jag inte fattar alls.
Hon vill att du ska prata med henne och så säger hon något om blommor, du ska sköta dina blommor och så torkar hon händerna igen, en snabb rörelse, som stämmer med hennes övriga rörelsemönster (lite på det sätt som man skulle torka av sig på ett par tajta byxor som inte går att krama om, men hon är ingen sån som går i tajta byxor, detta skriver jag för att du ska förstå gesten hon gör). Och så gör hon något med fötterna, som om hon tar något danssteg på stället, trampar liksom. Men när hon tittar in i köket brukar hon stå blickstilla, för att inte skapa oro i din ögonvrå.
jag tycker att du ska prata med henne. Om du vill ha henne där kan du be henne ge dig vägledning när du lagar mat, framför allt när du bakar för det tycker hon om.
Hej Felicula!
Måste bara säga det att det är alltid lika roligt att läsa dina svar.
Och min mamma hälsar att du är så himla go å rar som har tålamod och bidrar med så mycket fin information. Och det tackar vi båda mycket för! Du inspirerar!
Kan det vara så att personen du ser heter Maria?, och att det är därför hon skrattar, just för att Miriam innehåller exakt samma bokstäver som namnet Maria.
Maria var min mormor. Jag har aldrig träffat henne själv eftersom att hon gick bort något år innan jag föddes. Så det är min mamma som fått läsa dina personbeskrivningar. Mamma känner igen i stort sätt allting som du har berättat. Det måste vara min mammas mamma som är här och hälsar på! :)
Lustigt dethär med växterna haha. Jag har alltid varit jättedålig på att hålla växter vid liv. Så jag har numera inskaffat plastväxter från ikea.
Förkläde hade Maria alltid när hon lagade mat. Så det stämmer på pricken. Jo, och denhär beskrivningen hur hon torkade händerna. Jag förstår precis på vilket sätt du menar. Det känns dock inte igen från min mammas håll. Men förklädet säger ju nästan allt haha! Dethär med "dansstegen", maria älskade att dansa, och gick även i dansskola. Kan det vara därför hon dansar till med fötterna ibland?
Har en fråga som skulle kännas viktig att få svar på. Tror du att min mormor vill förmedla något budskap till Mig personligen, eller kanske till min mamma?
Tusen tack & stor kram! Från Jessica, med mamma
Hej
Vad kul att du tycker att det stämmer. Nej, det där med namn är svårt, det säger ju till och med de etablerade medierna som är på tv, så det ska nog tas med en nypa salt.
jag läste ju sen i det allra första inlägget att både du och din mamma hade känt av någon i köket, så självklart kunde det inte vara hon, men att det var en mamma i er släkt var jag rätt säker på.
jag får inte känslan av att det är något speciellt, mer bara att hon är där och tycker om att titta till er, hon vill gärna vara med och titta vad ni gör och speciellt i köket (andar brukar ha en plats där de helst är, min egen närmaste hjälpare var rockmusiker och han är där jag har mina basar här hemma och vill ibland att jag ska tända rökelse och spela en viss låt som han tyckte så mycket om att sjunga, däremot är han nästan aldrig i köket, han åt dåligt och för lite och är väl ointresserad av den platsen, så det är så himla olika var de trivs).
Vet du om din mormor fick ont i en höft? Kanske hon fick problem att dansa med tiden? När jag såg bilderna på henne var det som att hon visade mig att hon inte var helt rak, utan böjd i sidan. jag kan inte heller känna hur hon gick över, det verkar inte vara viktigt, utan det är något som ni ändå vet och då behövs inte jag för att berätta om det.
Det enda jag tror är att hon skulle gilla om det fanns lite riktiga växter i köksfönstret. Skaffa tåliga, t.ex. S:ta Paulia (lite vatten, aldrig på bladen och trivs tillsammans med en blomma till av samma sort, så köp två). de är billiga dessutom, men söta i sin enkelhet och dessutom är det sånt som har funnits länge, så din mormor känner säkert igen dem. Själv är jag inget vidare med blommor, så jag får ha en lapp på kylsåpet "Onsdag - vattna blommor" :P
Jag tror inte at ni upplever det störande med mormor, men om hon skulle slamra eller så i köket kan ni bara säga högt att ni vet att hon är där, men att ni vill att det ska vara tyst på natten så att ni får sova. Oftast när andarna för oväsen så är det för att de inte har förstått att man faktiskt har uppmärksammat dem. Det enda jag känner från henne är värme och att hon är i ljuset, men kommer och tittar till er.
vad kul att du nämnde just den växten, min mormor älskade just den! hennes blev enorma, berättade mamma precis. hon hade hela köksfönstret fullt haha. Mamma och jag bestämde i alla fall att nu ska vi skaffa en sådan s:t paulia, så mormor har något fint att pyssla om och titta på :)
Vi vill ha henne här utan tvekan. Det brukar jag tala om för henne lite då och då. Jag brukar både tänka och säga högt att "vårt hem är ditt hem, med oss ska du alltid bo. Men du får inte vara här på natten, för jag är mörkrädd, och skulle jag höra eller se något så skulle jag skita på mig!"
Hon gick bort i cancer, där av hade hon värk i höften och gick med käpp och kryckor ett tag.
Jag önskar att jag kunde få kontakt med henne. Jag vet bara inte hur jag ska bära mig åt. Jag vet att det inte är något man gör med ett knäpp med fingrarna, men jag önskar så gärna. Då kunde hon kanske vägleda mig med mina inersta tankar.
Ja, där ser man, med blommorna menar jag. Som jag skrev, de trivs tillsammans med andra av samma sort, fråga mig inte varför, det var en sån sak som min mamma lärde mig och hittills har det stämt.
Jag har haft känslan av att hon är där pä natten också och kanske har bullrat lite i köket, men antagligen sover du gott, eller så vet hon var gränsen går för att inte väcka dig, eftersom hon trots allt inte vill något ont ju.
Tack för att bu bekräftade det där med höfterna också.
Om du vill lära dig att själv ta kontakt tycker jag att du ska gå till ett medium och få hjälp. Jag tror inte att det är förbehållet någon slags elit att kunna sånt här, det är bara det att vi är mer eller mindre öppna för att ta emot. Du skrev ju att du har känt dig iakttagen i köket, alltså är du mottaglig, sen gäller det bara att lära sig styra hur mycket. Att vara för öppen är ingen hit heller, jag fick in en massa otrevligheter i mitt liv innan jag lärde mig att stänga igen och skydda mig, och just det där met att öppna, men ändå ha skyddet aktivt är det du måste lära dig. HÅll inte på med några Anden i glaset eller sånt, det har bara en tendens att dra till sig oönskad och inte alltid så trevlig aktivitet.
Lycka till!
Nej för gudsskull! Utövade nått gammalt "svarta madame" under mellanstadiet ett par gånger med mina klasskamrater. Och efter den gången kan jag lova att jag aldrig tänker hålla på med sådan skit igen. Även om det inte var på lika seriöst allvar som Anden i glaset, så var det tillräckligt för att skrämma mig och få mig att förstå att aldrig göra om det igen.
Jag som är lite nattmänniska av mig - de kom med sömnproblemen jag har - är ju uppe och tassar, ofta i köket, eftersom mitt rum mynnar ut i just köket. Å då kan jag känna att någon är där. Just om natten. Kanske är extra märkbart eftersom att inga ljud eller andra livliga intryck kan distrahera mig? Well.. dethär med att känna sig iakttagen nattetid är enormt läskigt, eftersom att jag är ensam, när halva lägenheten är nersläckt, och inte en människa är vaken.
En av mina största rädslor är att om jag på något sätt rotar i min mottaglighet, som jag till viss del verkar ha, kommer att dra till mig oönskad aktivitet, som sedan kommer att följa mig till dagen jag dör. Och livet är långt!
Bifogar en liten bild. På en kokbok, min mamma kom in och gav mig innan hon sa god natt. Den är på ungerska, (mormor och mamma är nämligen båda två födda i Ungern) och min mormor hade ett par handskrivna recept innuti den, som jag hittade. Mamma ärvde den av mormor, så denna dag tyckte Mamma att jag skulle ärva kokboken, eftersom att mormor verkar vilja att jag ska bli bättre i köket, och laga hennes favoritmåltider, så att hon kan få känna doften av dom och få lov att flika in med lite petiga tillagnings fel haha.
Tack!
måste bara kontra med att det är lite lustigt att det står Anna på boken……. 