Några känslor & föraningar
När jag jobbade på en liten skola så varje dag under hösterminen det året vid en viss plats som jag åkte förbi mådde jag så dåligt och det gjorde ont.
Varje dag..tills en dag några kollegor började prata om att en förskollärare hade blivit ihjälkörd av en timmerbil just där då vände det.
Den dagen när jag for mina 7 mil hem så vid den platsen kände jag ingenting och gångerna efter kändes det bara bra att åka förbi där och känna lugnet som infunnit sig.
Någon som ville bli hörd där kanske? :)
När jag en annan dag var på väg hem såg jag för mitt inre en mötande bil och en ambulans. Jag saktade in och bakom den kurvan som kom stod en älgko med kalv mitt på vägen och jag mötte en bil.
Jag tackade då för hjälpen jag fått…..
#1 Ja, jag tror det och det kändes ju bra.
Hon kanske varnade dig och ville sen att du skulle veta vem du skulle vara tacksam mot?
En annan dag på väg till samma arbetsplats före en järnvägsövergång så stannade jag bilen och ringde till min man bara för att säga hej, kunde inte förklara varför jag tänkte så.
När jag avslutat samtalet och for sakta mot övergången och skulle bromsa lite hade jag inga bromsar. Det gick bara bra att stanna och jag använde handbromsen biten som var kvar.
Ett par veckor innan detta hände drömde jag en natt att jag åkte över en järnvägsövergång och det gjorde så ont så jag vaknade av det.
Hjälp även här..helt klart!
#4 Ja, och jag tyckte det var tragiskt att höra att det var dåligt sandat och först när olyckan hänt kom de med sandbilen.
Men kvinnan fick nog ro då i alla fall 
Tänk om man kunde ha sån tur !
Måste kännas tryggt ?
Jag har haft många liknande föraningar och jag har lyckats fixa till saker och ting även för andra. Då känner jag mig stark och nöjd när jag kan hjälpa och inte bara mig själv!
Jag förstår det!
Det gäller nog att lita på sig själv också och kunna tyda sånt.

Problemet är att jag inte alltid kan tyda men det behöver inte alltid handla om så allvarliga saker utan det kan vara vardagliga saker med.
Jeremina.Du har ju någon som hjälper dig så tydligt..Cool.
Lena.P är jag i verkliga livet.
#12 Javisst har jag det och jag uppskattar det verkligen 
Är det vad man kallar en skyddsängel kanske?
Ja, det är det nog och jag vet att min mammas farmor är min skyddsängel…..
"Svarta Sara" !
Svarta sara? 
#16 Japp..jag såg henne för första gången vid 10 års ålder flera gånger i vår hall hemma och blev så rädd att jag stängde min mediala "uppkoppling".
Den kom tillbaka i vuxen ålder och jag fick se en bild på mammas farmor som de kallade för Svarta Sara då jag sa: där är hon ju…..coolt!
Nu är jag inte rädd längre utan tvärtom 
Jag har aldrig varit med om liknande!
Har väl som dom flesta upplevt skuggor som susar förbi (som kan vara vad som helst ioförsig).
Men då är det ju inte någon som vill dig något illa :)
#18 Nej..tvärtom 

Jeremina..Tror du kände av kvinnans känslor som hon hade strax innan olyckan inträffade..Var säkert det du "snappade upp"..Kändes så då jag läste ditt inlägg..!
Kram Anna
#21 Så var det nog och lika jobbigt varje morgon och eftermiddag innan jag fick vetskap….
som tur var kunde jag släppa det under dagen för det var bara när jag passerade just den backen!
Kramis 

Vet då jag har sittningar & sittern nyss mistat någon som gått över…Då kan jag få den där känslan av obehag starkt förmedlad till mig..känslan, uteendet & skräcken som var det sista den personen minns från livet..Kan vara en lite "tryckande" & "obehaglig känsla men som ju är övergående..Kanske därför jag oftast känner att man bör vänta en tid med sittning efter en anhörigs bortgång..har fått till mig det i alla fall..Innan dom hinner "landa" eller hur man ska säga 
Tur att du kunde släppa det under dagen, det är ju det viktigaste 