Hönan som talade
Det här är en av mina märkligaste upplevelser.
Jag hade för några år sedan 2 stycken bruna hönor. De hette Lillemor och Matilda. De spatserade fritt om dagarna på tomten och höll sig gärna i närheten när jag var ute. En gång, när jag matade råbocken med hårt bröd (en meter ifrån honom) så hade jag flera av mina katter och hönorna runt honom och mig och jag önskade att jag haft filmkamera i det ögonblicket.
En dag gick jag mot huset och efter mig kom Lillemor och Matilda. Plötsligt hörde jag Lillemor säga (i mitt huvud): " Idag kommer jag att dö". Jag tittade bakåt mot henne mycket häpen. Detta var på förmiddagen och senare på eftermiddagen när jag stod i vardagsrummet hörde jag ett liv utanför och fick syn på att räven tog henne och stack iväg!! Otroligt men sant!!
Inget konstigt alls, du kan prata med djur, du tog emot detta budskap från hönan..faktiskt helt underbart tycker jag!

Ja ibland blir man förundrad över olika sammanträffanden.
#1 Menar du att hönan förutspådde sin egen död och kommunicerade detta till susannros?

Susannros! Vilken härlig berättelse att läsa! Tycker det verkar som du är en duktig "djurkomminikatör"..Kanske något du ska fortsätta med?!
Kram Anna

Oj, vilken upplevelse, att få höra djur prata så. Men det var ju synd att det var det budskapet som kom till dig. Att hon skulle dö. Men hon har det säkert bra bland andra djur som gått över till en annan sida.
#2 

Påstår ni alla på fullt allvar att hönan förutspådde sin egen död och kommunicerade det till TS?

#6 Jag tror att alla levande varelser känner av då den fysiska döden närmar sig"man vet" så jag ser personligen det inte som en omöjlighet, tvärtom 
#2 Hönan spådde naturligtvis inte. Men djur har bättre sinnen än vi människor och lever mer i nuet och i de andliga världarna, de "tar in" saker mycket lättare än människan eftersom de inte har något EGO att tampas med, de är så mycket sinnligare.
Man kan prata med alla djur oavsett om det är en höna eller en häst, oftast så är det djuret som tar kontakt först när man upptäcker sin förmåga så som susannaros nu gjort.


Ja jösses…
Hönan i detta fallet visste alltså att en räv skulle komma och ta just henne? Hade räven meddelat hönan i förväg? Jag kan gå med på att man kan känna att det närmar sig om man är sjuk, men inte slumpmässig död. I så fall är alltså varje levande väsens liv redan kartlagt och förutbestämt? Vad är då vitsen med att leva? Det är ju som att spela uppgjorda fotbollsmatcher, där det i förväg är bestämt vilket lag som ska vinna. Menigslöst att spela om man inte vill lura spelare på pengar förstås, men sådana motiv ser jag inte i hönans fall.
#9 Du skriver - I så fall är alltså varje levande väsens liv redan kartlagt och förutbestämt? Det är just så, vi väljer våra liv mycket noga innan vi går ner.
Min sanning
Djur vet när deras tid är inne. Djur lägger inga värderingar på tid, liv och död som vi människor gör. Det är bara ren och skär fakta. När vår tid är inne så har våra liv spelat färdigt sin roll, det gäller även djur.
Jag har ofta hört människor säga att de känner på sig att det snart är slut och det har ju då varit så i dessa fallen. (Nu är det inte för att de varit äldre och drar slutsatser av det) Detta har hänt ett par gånger. Så finns det de som kämpar emot länge, som inte kan släppa taget och då blir processen lite längre sas.

#11 Kan bara säga…Du kloka kvinna med så mycket visdom..Sänder en varm kram..direkt från mitt hjärta 

#10 Du menar att vi väljer liv innan vi föds. Varje liv är alltså redan förutbestämt och vi väljer det liv som passar oss ungefär som en skådespelare väljer en roll som passar honom?
Vem har isåfall förutbestämt ens liv. Då är det också förutbestämt att jag ska vara här och irritera? Jag har då valt den rollen i detta livet. Det liv som redan är planerat. Jag spelar alltså den rollen på det sätt regissören har tänkt sig den.
Resultatet av min närvaro här är också redan bestämt. Vad är då meningen med min irriterande närvaro, resultatet borde kunna nås utan att jag behöver lägga tid här, eller hur? Jag spelar en onödig match eftersom utgången redan är klar.
susannros
Några år sedan? Varför har du inte berättat detta tidigare?
Djuren vet när det är dax. De flesta av djuren gåt åt sidan, hittar en bra plats där de kan ligga ner skönt när det är dags. Och det brukar vara ganska snart.
I nordamerikas indianer fanns det traditioner om när en kvinna eller man, visste att nu far det strax färdigt, så tog de farväl av sina nära och kära genom en dans och fest. Under festen gav dig den aktuelle iväg till sitt ställe. När det hela vart klart så gick man dit och begravde vederbörande i ett träd.
Det var lite om indianerna och teras tradiotioner som jag tycker är mycket humana.
Men detta är ungefär samma beteende.
Personligen skulle jag hellre ligga ute på en vacker plats i naturen än i ett sterilt opersonligt rum med en massa slangar och nålar överallt på kroppen. Slang ner i lungorna så att jag kan andas osv…..
Då föredrar jag gläntan i skogen!
När man har några år tillsammans så lär man känner varandra. Man är ju sambo med sin hund, katt osv i många år och del så lär man sig deras beteende och är man lyhörd då när man märer att… de inte vill längre. Då kan man kommunikera så här att man tänker till djuret " är det slut nu - vill du inte längre". Då f¨år man vara uppmärksam på vilken känsla man får. dvs viklet svar man får.
Får man svar via sin andliga guide, då är ju saken klar. Djuret vill och ska få gå.
Det är en mycket vacker upplevelse när man har kommit överens med djuret. båda två vet vad som ska hända. Vi gråter på vårt sätt och djuren på sina. Man tar farväl av varandra. Och man kramar om varandra och pussas. Jag glömmer aldrig när min katt tröstade mig genom att skicka mina tårar från kinden. När hon hade gjort detta så lade hon sig vid mina fötter och somnade för att aldrig vakna igen.
Döden är det mest självklara i levande varelses liv, så det vore konstigt om vi inte skulle meddela oss på något sätt och att vi skule få reda på detta .
Vi har mycket svårt för att lyssna idag, lyssna med hjärtat. Vi behöver gå tillbaka till det stadiet där vi kunde lyssna. En del av oss kan det redan, en del kanske kan men vet inte om det än
Om jag visste att en räv skulle komma och döda mig skulle jag nog hellre koncentrera mig på att försöka undvika detta i stället för att hitta en skön plats att dö på. :-)

#18 Det finns vissa skäl för begreppet hönshjärna.
#19
Äsch, jag som tyckte att jag kommit på ett bra argument för att djur kanske inte alls vet när de kommer att bli dödade av en fiende.
Kolla in de gamla indianerna. Dom visste när dom skulle dö (och då menar jag utan någon sjukdomsprognos) när det var dags att kila vidare. Då gick dom oftas ut i naturen och satte sig vid ett träd, helt ostörda, och väntade in slutet. Inget konstigt med det. Dom visste också att dom skulle komma till en bättre värld!
"I parabler av rastlöshet, cirklar av regnbågsro - peut être?"
"Världen skulle må bra med lite mer
Värmland"
"Don't be normal, stay paranormal"

Jämför du människor och hönor?
#21
Indianer?
Vänta nu. Vad är det du vill säga egentligen?

#15..Tror absolut att du till viss del har rätt där! Ha ha..Du fick mig i alla falla att skratta gott i ditt inlägg #9 iaf…
Det är faktiskt rätt roligt att diskutera eller ta del av skeptikers uppfattning.. 