Åldern har varit en svårt problem för mig dem senaste 10 åren… Det är nu när jag är 33 år som jag är första gången tillfredställd med min ålder!

/Chatarina

Jag känner mig som jag är 25 år men är snart 50 men hur gammal jag ser ut det får jag lämna åt andra att säga…..

Mina äldre släktingar säger att man känner sig precis likadan inuti fast kroppen har åldrats. Jag märker detsamma vid 41, känner mig fortfarande som 20. Jag har utvecklats i min syn på världen, men är fortfarande "jag" (och fortfarande inte som vuxna "ska" vara, haha!) Trodde att jag skulle hamna i en kris när jag närmade mig 40, men blev istället jättenöjd och började trivas mer med tillvaron än någonsin. Jag började utveckla min andliga sida och det blev lättare att vara mig själv istället för att vara andra till lags. På den vägen är det.

Jag har aldrig riktigt förstått det där med att man känner sig som 20 men är 50… eller liknande (tänker inte på dig nu Jeremina utan helt allmänt). Jag känner mig inte alls som jag gjorde när jag var 20, då var jag omogen, oerfaren och osäker… Nu är jag mogen, har massor av erfarenheter och kunskaper jag inte hade då och jag långt i från den osäkra tjej jag var då. Det betyder förstås inte att jag känner mig som en gammal människa, men absolut inte som 20. Då skulle jag ju fortfarande känna mig osäker och omogen…

Däremot har jag svårt att hänga med i kroppens åldrande, grått hår, jordens dragningskraft på alla kroppsdelar som blir allt starkare, jag orkar inte alls lika mycket som jag gjorde då, behöver sova mer osv. Så där känner jag inte heller som 20 även om jag har lite svårt att hålla jämna steg med förfallet

Jag blir alltid lika förundrad över det uttalandet och undrar vad det är man egentligen menar?

#4 Jag menar att jag känner mig lika sprallig och busig men när jag ser mig själv i spegeln ser jag att jag inte är 25 längre…fniss!

Visst är jag mer mogen, annars vore det ju illa…..

Aha, jag har funderat på om det är det man menar, för det är ju egentligen en ganska liten del av vem man är

Jag är också tramsig och busig …men så har jag ju mest ungdomar omkring mig så det kan väl inte bli annat..man ska ha barnasinnet kvar hur gammal man än blir ..annars b lir livet snart trist

#7 Det håller jag helt med om Jag har mest funderat för att det är bara en del av en… och inte att man känner sig som 20 helt och hållet. Jag kanske är knasig men det är sådant jag kan börja fundera över hur man egentligen menar. 

Ålder, ja, ibland så känner man sig som 25 fast jag är 51 år. Och ibland kan man känna sig äldre också, när värken sätter till.

När jag låg på lasarettet och var jättesjuk, så kände jag mig som en liten flicka, som ville att mamma skulle komma för att trösta mig. Men mamma kunde ju inte komma fysiskt för hon är borta från jordelivet sedan något år tillbaka. Men kände hennes närvaro på annat sätt.

Tycker liksom man har alla åldrar i sig, alla de år man levat. Man får aldrig tappa barna sinnet i sig.

Nu sedan jag fick barnbarn, så känner jag mig yngre än min ålder. Många säger att Farmor låte så gammalt, men det tycker inte jag. Livets efterrätt att få barnbarn som man får rå om och gosa med. Och handlaget att ta hand om ett litet barn, det finns kvar där.

Ha det gott alla i vilken ålder ni än är i.

Jag kan bara hålla med dig Britt-Marie..barnbarn är det bästa som finns!

Jag är 36 år, men kan känna mig som allt mellan 5 - 105 år beroende på humör och sinnesstämning. Men det jag vet är att jag ser fram emot att bli äldre och förhoppningsvis visare (man man kan ju aldrig så noga veta ). Att åldras skrämer mig inte - det är ju som sagt bara en siffra på ett papper och jag vet att jag aldrig skulle vilja bli 20 igen. ….. (och ev gråa hårstrån går alltid att färga över om det är så att man tycker att de stör *asg*)

Jag till hör kategorin silver fiskar, inte skulle jag vilja vara ung, men inte heller skulle jag säga nej till att se lite yngre ut.

Jag kör med rötthår - väldigt klädsamt måste jag säga och det plockar bort år från utseendet

Jag tycker om att åldras och bli äldre, för jag utvecklas och varje ålder har sin charm, vissa mer än andra.

jag kan inte fatta om ett halvår fyller jag 60år.phu vart har tiden tagit vägen.tillsinnet är jag ung men kroppen börjar protestera.

man fick ju ge sig ut i arbetslivet redan som 15åring.

men jag har defenitivt int mått illa av det.

"Man är inte äldre än man gör sig"

Så vill nog jag sammanfatta mig själv i livets olika faser. Just nu sitter jag här med vallningar, 48 år gammal.

Så jag är nog inne i en fas just nu där ungt möter gammalt som omformas till den nya outgrundliga.

Så ha tålamod med mina humörsvängningar.

Kom att tänka på samurajerna. Dom byter till o med namn fyra ggr i livet beroende på vilken ålder/utvecklingsfas dom befinner sig i. Visst vore det ett bra sätt att komma över åldersnojan? Byter man namn så inträder man trots allt i någonting nytt och spännande som följer med varje fas i livet. Ett nytt namn blir på nåt sätt en ny identitet, förhoppningsvis mognare då..  Försök att se livet som en cirkel istället. Då kommer du snart tillbaka till en ny början igen..

#20 Där sa du nåt, mitt namn härinne är ju outgrundlig och har haft det sedan 2000. Kanske därför det tar sådan tid att finna mig själv  Herrens vägar äro outgrundliga……..kanske jag irrar o irrar i evighet….

Skämt åsido, livets väg är evig och man utvecklas så visst är det tänkvärt med att ändra namn, jag skall se vad jag kan komma på för nytt namn……

#21 Ha ha, du kanske hellre skulle välja ett namn som ger dig större "klarhet" i tillvaron. Då behöver du inte "irra" längre, t ex "Upplyst" eller nåt liknande..?  Lycka till!

Håller med många här att man är inte äldre än man känner sig, så sant!
Ålder är ju faktiskt rätt meninglöst. Jag menar, media, andra människor, samhället, de har sina åsikter om vad som är passande att göra, hur man ska leva, beté sig i en viss ålder. För att inte prata om allt som är riktat till oss kvinnor i denna åldersnojjekommers! Ät ditt, kleta in dig i datt, ditt sexliv, träning mm för just DIN ålder! hahaha…
Själen är väl ålderslös, eller??? Någon som vet något om det?

Namaste från barnet i mig.

#22  Tack! Skall börja lura på detta nu så får vi se vilket namn som ploppar fram, det lär ni märka om jag byter identitet härinne :)