Vad är detta?
Brukar dörren öppnas av sig själv och stängas? Jag fick bara kort upp ett namn Ludvig..
Jag tror att det i början precis när vi flyttat in, kan ha hänt att den närmaste dörren svängde upp några gånger. Ludvig vet jag inte vem det är, men vem vet det kanske dyker upp senare.
Det är mycket lugnare med aktiviteter numera, nästan lite tråkigt faktiskt….
Kollade in bilden tidigare precis när du lagt in den, skrev inget. Läst nu vad ni skrivit. Oavsett….
..det som jag kände in förut vet jag egentligen inget om merän att det kändes som en som bott där förut, innan er, kändes som att han/hon hängde där, kanske ev. gjorde det tungt för er att gå precis där. Känslan hos den personen är ungeför såhär att: huset är omgjort, det är sig inte likt, känslan är melankolisk typ. Jag kan tänka mig att det hörts knakningar precis i öppningen/valvet, kanske för att demonstrera att det är det nya och det är det gamla av huset. Och personen kunde inte släppa detta riktigt utan ville knorra om detta då det hördes.
Ja det är precis kring valvöppningen och den första dörren som aktiviteterna varit som störst. Där har det knackat och knakat en hel del. Jag har också haft en stark känsla av att de förra ägarnas energier hängt kvar i huset. Har hört gamla samtal och vardags ljud som liksom stannat kvar. De hade trivt väldigt bra så jag kan tänka mig att de har haft problem med att släppa taget om sitt hem. Så det stämmer jättebra det som du känner in.
Men det har hänt ännu mer häpnandsväckande saker där som jag inte kan hitta någon vettig förklaring till…
Testa att rena energierna genom att tänka dig att du fyller rummet/huset med vitt ljus och tacka för att du fått uppmärksamma dem men vill ha lugt nu.
Alma
#4 Så roligt då att det stämde :) Om det är ok så kan jag ju försöka känna in vidare och se om något mer kommer till mig. Kanske någon mer förklaring till varför de/den hänger kvar……
Ja, vaa kul!!! Gör det
#7 Jag har skickat dig ett meddelande
#Tack för tipset! Men jag har fått det lugnt här nu. Det är bara gamla släktingar som kommer på besök numera, och det får de så gärna göra.
#9 Vem skrev du det till?
#9 Oj, där föll det bort en femma. Det var till tantAlma!
#11
