En text till<3
När hjärtat känns lite tungt,
det känns som något man glömt.
Vemod i från gamla dagar,
något som inte behagar.
Ändå går det inte att ta på,
Inte som en sak som man kan se på.
Bara en känsla så tung och trist,
som på livets väg kan kännas som en brist.
En brist på en gåva eller talang.
Eller bara att ens JAG inte finner varann.
Jag i mitt huvud och Jag i mitt hjärta,
har irrat sig bort och det orsakar smärta.
Det är då man behöver dra sig tillbaka, för att över sitt liv bevaka, vad som känns rätt eller fel i livets stora spel.
<3<3<3
En till gammal text som jag skrev för många år sen.
Känner igen mig i detta.
Visst är det fantastiskt när man hittar sina gamla dagboks anteckningar, dikter och sånt man bara kluddrat ner.
Det är som en egen liten skatt gömma.
Du skriver fint. Tack så mycket för att du delar med dig. / Kramar om dig i tanken
Ja, detta med våra känslor kan ibland vara
svårt att förstå. Bra att stanna upp, och fundera lite.
Det beskrivs på ett fint sätt,
i denna underbara text.
Du skriver så bra… 
#1 Tack Rore!
Ja, det är jätteroligt att hitta gamla saker man skrivit. Se om något hänt i utvecklingen *S* Jag har under mina år haft perioder där jag skrivit mycket. Och perioder där jag lagt pennan på hyllan helt och hållet.
Kramar tillbaka till dig<3
Jag har gjort så jag också, och visst ser man,
att det har hänt massor.*ler*
Sen ser man ju tydligt återupprepningar som kanske inte alltid är så kul att se, men det tar en vidare.(I alla fall är det så för mig.)
#2 Ja, Sisa stanna upp lite då och då är viktigt tycker jag. Och Tack igen vännen<3
#4 Ja, alltid händer ju något med utvecklingen. :) Vissa saker tar bara lite längre tid än andra ;)
Kramar till er båda<3
Så sant!
Happy!!Här har vi ju en fin o tänkvärd text till.Fin…
Lena.P är jag i verkliga livet.
Fina texter, båda två Happy! Tack för du delar med dig
#8 Känns så härligt i mitt hjärta att ni gillar dem. :) TACK för all feedback.<3
#9 Tänk om man varit klok och sparat allt man skrivit genom åren och nu kunna se på det med nya ögon! Kände igen mig Happy i denna texten. Fast du är klokare! Syns i slutet av denna :)
Ibland när jag varit som deppigast så skrev jag bara Varför? Många år sedan……
Men tänk så nyttigt det varit att ha skrivit!
Att skriva har för mig varit en guda gåva, måste jag bara få säga.
Befriande och läkande för själ och hjärta.
Starta ny diskussion