
En kvävande drömm
Jag drömmde en väldigt konstig sak när jag var liten.
Jag var vid ett industri område, en liten fyrkant som var omringad av höga tegelmurar,rör,och andra saker som hör till fabriker…
jag är ca. 6 år och står där och kan inte komma ut. Plötsligt börjar en stor hopp borg med en clown (som ser väldigt skade glad ut) på blåsas upp ur ett hål . Jag börjar klättra upp för en vägg efter som annars skulle jag ju bli kvävd av denn stora hopp borgen.när jag klättrat ett tag kommer jag in i en smal springa där jag tänker att är säker. Jag sitter brevid en gammal dags vatten ventil. Allting känns väldigt stort. och jag pytte liten..
Plötsligt blåses borgen upp mera och ögat på clownen kommer precis i springan , så att de rå stirrar på mig. Jag hör en röst som skrattar och borgen blir större och stööre . Den trängs in i springan mot mig och Jag tränger mig längre in.
Jag ser min pappa stå uppe på mur kanten och ropa på mig.. Men jag kommer inte bort och kvävs till döden…
I verkliga livet
För ett tag sedan hade jag vattkoppor och väldigt hög feber..då fick jag liknande hallucinasioner . Jag var liten och allt var jääte stort. När jag sov där på soffan var mina ögon helt röda och öppna … Jag skrek nej , nej I flera timmar. Jag vaknade gråtandes ochh skulle gå på toa.. Där satt en enorm tant och skrattade precis som clownen gjort och trängde in mig och kvävde mmmig.. Jag var vaken vid tillfället och kännde en strypande kännsla. och fick inge luft på ca. 30 sek. Efter det blevallt lugnt igen….
.Har pinats flera gånger av samma drömm..
bild på min sjukdomm :/ ( ungefär med så mkt öppna ögon sov jag och skrek, min mamma var livrädd )
Hoppas någon kan tyda den…
Usch sådana drömmar är inte roliga alls. Jag hade ofta sådana drömmar när jag var liten och hade feber. Att en stor vägg om emot mig och jag klämdes ihjäl, det stod alltid en massa släktingar runt mig och höll i mig då och de skrattade. Medans jag fick tokpanik för att väggen kom närmare och närmare mig och jag fick inge luft.
Hade denna dröm ofta under min uppväxt upp till vuxen ålder. Jag berättade för min mamma och då sa hon att när jag var liten ca.6.7 månader så ramlade jag ur vagnen och slog i huvet, när de skulle röntga mitt huvud så var jag jätterädd när den där apparaten kom närmare och närmare mitt huvud och de fick hålla i mig hårt för jag skrek och försökte komma undan från den.
Efter jag fick reda på detta försvann de här drömmarna helt och hållet.
Kom att tänka på detta igen nu när jag läste din otäcka dröm.