det kallas för hypnagog Hallucination och är är inte något övernaturligt utan helt enkelt något som händer när en del av hjärnan sover och en annan del av hjärnan vaken, detta leder till att man är vaken samtidigt som man faktiskt drömmer, vilket är ett mycket skrämmande tillstånd, och man tror oftast att det är någon i rummet, att man känner av ondska etc, man kan inte röra sig eller skrika för kroppen sover fortfarande.

Det man kan göra är att lära sig att känna igen detta tillstånd och försöka lugna sig själv med att det faktiskt bara är en dröm och tvinga sig själv att vakna. Hypnagoga hallucinationer uppstår oftast när hjärnan är väldigt uttröttad. Detta helt naturliga tillstånd ligger till grund för såna myter som nattmaror, ufo-kidnappningar, etc. Det där mediumet du träffade pratar goja, men såklart hon får ju betalt för det.

Hej vännen!

Såg ditt inlägg först nu :)

Förstår vad du menar och vill ha svar på.

Min teori är utifrån egen erfarenhet.

Som oerfaren, så som jag var i min ungdom, så skrämde en del andar mig och jag fick kalla kårar. Jag visste inte allt om vad de ville etc. Särsklit en var väldigt äcklig. enligt mig då. Nu vet jag inte om jag skulle säga samma sak. Han klibbade sig liksom fast på mig när jag var på det stället och gav mig kalla kårar. Tänkte jag på honom så fick jag samma känslor etc. Jag var rädd inom mig! Visste frö lite hur jag skulle hantera detta. Min chef sade åt mig att bli förbannad på denne och be den fara och flyga. Jaha, tänkte jag. Jag hade ju inte lätt för att bli förbannad på den tiden :) Men jag försökte och det lyckades till viss del.

Sedan hamnade jag om min syster på ett annat spöksställe som gav oss kalla kårar. Hon kom bland annat springandes en dag och sade att nu visade han mig bara sitt huvud!!!! Hon var så skraj, vi satte oss ned och pratade för att lugna oss och vi gick sedan till det ställe där hon sett huvudet. Allt var lugnt. Men stället var spooky. Och varje gång vi gick dit så fanns känslan att det spökar. En kväll så skramlade det i klockan och jag fick till mig att någon vill säga något. Vi satt där min syster och jag och fick kontakt till slut och det slutade därefter att spöka på ett konstigt sätt.

Konstigt sätt? Ju mer oerfarna vi var så kändes det elakt. Rysningar etc. När vi väl tog till oss så blev det lugnare spök. Vi var i kontakt med dem. De kände det och vi lugnade oss.

Nu till din story. Varför skrev jag detta ovan här?

Jo, för att visa att ens egna rädsla drar till sig och kan ibland få spök att fastna, psykiskt. Vill man ha bort den så kan man välja det.

Egentligen så kan "de" inte få oss till något. Det de kan är att skapa en effekt på oss. Vi kan välja vad vi gör med den effekten.

Väljer vi att tro att de kan hämnas ja då känns det som att de hämnas. I själva verket så är det ens egna tankar i rädslan som drar dem till oss. Förstår du? De känner ju av att man tänker på dem.!!

Och är det såadana starka ord som uttalats som att han skulle hämnas så visst sitter de kanske kvar i er till viss del.

Och det är endast hos er de sitter kvar ev. Kanske det är så att när du liksom jag lägger dig för att sova hamnar i ett avslappnat läge och plötsligt så kommer detta förlamande tillstånd som inte är negativt alltid men det kommer ibland bilder till oss, minnen etc. Det är dessa minnen, bilder som kan få oss rädda. Då kan det kännas förlamande på ett negativt sätt. Men när man väl sett klart på alla dessa rysliga bilder som dyker upp så ligger man där och har klarat det, konfronterat allt och då behöver man inte vara rädd längre.

För mig har det handlat om att överkomma rädslan hos mig själv och det tror jag att du kommer att klara av också.

För hur det än är så går det att telepatiser med denna person då du känner det och säga/fråga det du vill så att ni båda får ro. Han mmår inte heller bra över det han sade att han skall hämnas. Idag tror jag inte att han menar det 100%. Kanske du har kvar känslan av hans ord och skapar din rädsla. Vad vet jag?

En sak som jag vet är att du kommer att klara detta briljant i framtiden. Hoppas bara att du förstått min långa text oooops så långt det blev. Orkar inte gå över och se om jag skrivit fel/stavat fel. :)

Fråga gärna mer om jag varit för oklar :) Kram

Hej vännen.. kanske är det som du säger,elr som den första sa jag vet inte om såna saker, men väldigt obehagligt är det när det händer. jag har varit med om många saker,jag minns när vi bodde där i den lägenheten, och jag hade ett annat sovrum så vaknade jag av att nån höll mej i handen,men det fanns ingen där, detta har påverkat mej så,att jag än idag alltid sover med knutna händer=).

Här jag bor nu,har det hänt en del,när min syster bodde med mej,kände hon av saker,vilket blev bekräftat sen av min storasyster,jag hör nån säga mitt namn ibland,men väldigt sällan,iblan hör jag det så tydligt att jag svarat tillbaka,jag har lärt mej att aldrig bli rädd,så länge det inte går för långt,det finns en gräns hur mycket man tål.

joo.nu kom jag på vad jag skulle berätta för dig,kanske du vet men jag gör det imorogn,det är sent nu=)

kram till dig

Just detta med förlamande tillstånd har jag upplevt mycket förr, och innan detta händer så brukar jag höra ett högt ljud i mitt huvud före…..

Ibland så vakna jag av detta ljud och visste att ja var på väg att hamna i denna tillstånd….ljudet var det som var det värsta. för jag genomgick en fruktansvärd rädla……man var så rädd som om något fasansfullt skulle hända men man kunde inte veta vad….

Nen sen så hände det att jag liksom flög ur min kropp o hamna svävandes ovanför sängen uppe mot taket……första gången det hände så blev jag så rädd att jag automatiskt börja flaxa med armarna och i samma ögonblick for iväg in i kroppen igen……oj,oj vilken känsla det var, liksom att ha åkt berg o dalbanan….världens sug imagen alltså….sen hände inget mer än att jag satt mig upp i sängen och tände lampan och kunde inte somna på flera timmar…

Så detta var några ggr som jag sväva ur kroppen i samband med detta…..men andra ggr så vakna jag bara och kände hur någon försökte lyfta mig ur sängen och jag kunde inte varken skrika eller röra mig….det var otäckt….och andra ggr så såg jag människor som var inne i rummet….och lika där, jag kunde inte röra mig….

Självklart så skrek jag så mycket jag kunde, och det enda som hände var att jag bara väste och hakan min skaka som sjutton minns jag….men jag tog i , och till slut så släppte förlamningen och då må du tro att ljudnivån som kom ur min mun var inte någon viskning längre…..oj, oj…stackars min sambo, han tvärvakna ju…

Men han lärde sig, och jag hade även sagt till honom om han någon gång var vaken o hörde hur jag kämpa mig ur tillståndet så räkte det med att han bara tog tag i mig, då släppte det på en gång….

Jag tror att man är helt enkelt mer mottaglig just i dom stunderna, och att man därför kan göra utomkroppsresor eller träffa andar…

Så jag undrar om det inte är så att du har råkat ut för just detta fenomen, och inget annat…..detta med vad mediumet du kontaktade låter som rena rama rappakaljan…..låter inte alls seriöst från den inte…..

För min del så tyckte jag inte om detta, så jag bråka o sa åt dom varje gång att låta mig vara, och idag är det hur lungt som helst…mina möten kommer i en vanlig dröm, och jag känner när det är ett möte o ingen dröm….fast visst har jag sett deras framfart i hemmet, men det har inte skrämt mig alls, och jag är så nöjd med det sättet som är nu istället….

Hoppas att mitt svar lugna dig lite…

Kram/Eija

#1 Är det samma som Sömnparalys?

Det har jag haft och det är mycket obehagligt!

Hej Eija,

altså det är som om du skriver om mej,för jag har också upplevt det där,att man svävar i luften,och så vaknar man precis när man nuddar kudden typ,sen det där ljudet i öronen om jag måste jämföra det med något,så låter det som ett ånglook=) Min mamma berättade en sak som skrämde halft ihjäl mej en gång,

Hon var hos mej på besök från finland just då,och sov i mitt rum jag sov på madrass,jag hade inte lyckats somna än,utan låg vaken,Helt plötsligt började hon yla,ja det lät exakt som det=) och jag tittade på henne bara och tänkte"vad drömmer hon om eintligen" och jag skrattade till lite grann.

Helt plötsligt flög hon upp och tittade sej omkring, sen tittade hon på mej och sa skratta inte,nån lutade sej emot mej hårt..mitt skratt fastnade i halsen..för det var jag ju inte bered på att höra. En annan händelse som hände var 2000 då jag och min syster reste till finland,och en annan syster skulle se efter lägenheten, En dag stod hon i köket och diskade då hon helt plötsligt såg en lång skepnad med huva,gå från mitt sovrum in i väggen,det räckte för att hon aldrig skulle våga sova över här och nej,=) det har hon heller inte gjort. vad var då detta undrar jag?

Jag kan inte se,bara höra. Förra året,om jag inte minns fel,så blev jag mer rädd för saker som hände här,det hade blivit för mycket,så jag bad min stora syster att komma över och känna av. Vad hon berättade fick mej att bli rädd,men samtidigt grät jag så otroligt mycket,för nått annat.

Hon berättade att hon kände av två personer,en äldre man och en yngre, den äldre mannen hade bott i min lägenhet för 20 år sen,men dött här,hon pratade med honom och hjälpte honom över till ljuset,och jag bad henne fråga honom ,är det han som har iaktagit mej,ja,det stämde och han bad om ursäkt.

Iaf..efter att hon hjälpt honom över,så gjick hon till mitt sovrum,jag och hennes dotter satt i vardagsrummet. Efter en stund kom hon tillbaka och sa att hon sett min bror där inne, att det är han som finns här. hon såg honom och pratade med honom,och jag var inte bered på detta och grät.Hon sa att han är min beskyddare och är här för att se efter mej.

Min bror har jag låtit vara kvar här,men jag känner inte av honom lika mycket som innan, men när han är här så vet jag det och det känns lungt inom mej.

För jag vet han ser efter oss alla  kram zahra

#6, Oj vilka händelser du har haft….ja du det låter precis som det jag har upplevt med…….

I den lägenheten som jag en gång under denna tillstånd, såg hur någon kom o ställde sig nedanför huvudändan av min säng. Jag låg på sidan och kunde bara se hans ben o skor….det var sådana där typiska myggjagare som det hette….att det var en man det såg man på byxorna o skorna….men jag kunde ju inte röra mig…men jag kämpa o kämpa med att kommar ur tillståndet….och precis när jag kunde börja röra mig och lyfte på huvudet så hann jag se ett fönster på väggen där det egentligen var ett sovrum bakom….mycket mysko….

En annan gång i samma lägenhet så låg jag som vanligt och sov, när jag vaknar av att jag känner hur någon för sina händer under min kropp och försöker att lyfta upp mig…….jag blir vettskrämd o klarvaken men kan inte röra mig….då känner jag plötsligt att någon tar tag i mitt ena finger på handen som jag har under huvudkudden….och drar i den så det t o m gör lite ont…..

Jag blir bara mer o mer uppskrämd….så hör jag plötsligt en röst /Enda gången som jag har hört någon prata, alltså prata så jag hör/…den säger #SLUTA#….och då släpper någon taget och flyttar sig till fotändan, där den börjar skratta…….

Vid det laget så börjar jag tro på andra väsen, men vill inte tro det…jag slår det ur hågen så mycket jag orkar….för sådant vill jag absolut inte vara med om att det finns överhuvudtaget….alldeles för skrämmande…..

Så äntligen släpper förlamningen….några dagar senare så försöker jag att få tag i min mamma, men ingen svarar….tänker inte mer på det och ännu dagar senare så ringer hon o berättar att hon hade varit iväg till sin svägerska för hennes bror hade avlidit i en drunkningsolycka…..

Så jag frågar när detta hade hänt, så kopplar jag det sen senare till min upplevelse den där natten….för då kom jag på att jag kände igen skrattet……och det var typiskt honom, han höll alltid på med stoj o skämt….hyss som att nypa någon o springa iväg o asgarva….

Så jag tror på fullt allvar att det var min morbror som kom bara för att jag var mottaglig o ville skoja med mig på sitt sätt, så att jag skulle veta vem det var…..

Det du skriver om din mamma och hennes ylande…..va lustig, för min dotter berätta när hon fortfarande bodde hemma, så lät jag som en varg o yla ibland på natten…och det var då när jag var i detta tillstånd…hon hade lärt sig så hon kom direkt o tog tag i mig, då försvann allt och man blev normal igen….

Va kul att läsa om andra som har upplevt liknande tillstånd….då vet man ju att man inte bara har inbillat sig…..Läste oxå en bok om just detta med utomkroppfärder…..att dessa ljud som förekom innan var väldigt vanligt…..nu skulle jag nog vara beredd att försöka igen, men det var så längesen som detta hände…..över 10 år minst..

Va gott för dig att veta att din bror är där hos dig då o då,…..jag har det lika….har två bröder som hälsar på…..har ju sett tecknen efter dom…en gång så stängde dom av vattenkranarna till tvättmaskin o diskmaskin för mig….men då när det var klart….så när jag skulle plocka ur och stänga så var det redan gjort….

Hej Eija.hoppas allt e bra med dig

Jag e så trött,i två nätter har jag varit rädd att sova jag hör saker hela tiden,vet inte vad som gått igång nu=).. kanske frågar min syster om hon kan komma o känna efter igen. Men sen kankse jag bara  e almänt rädd, när man läser om saker elr ser på youtube ex

inte den smartaste iden=)

jag tänkte på ded där som nån sa om att nån hade lakt sej bakom henne i sängen,det har hänt mej också,i det rummet jag är i nu, men konstigt nog kände jag mej lungn,blev inte rädd als

nu e det länge sen,o det hände bara en gång.

En annan  gång,när jag vari vaken sent,o skulle gå och lägga mej,så gjick jag genom köket,för att gå in i mitt sovrum,sen var det nånting jag glömt elr så,jag hade stängt dörren till köket.

så när jag öppnade den så var alla skåpdörrar öppna.

Jag blev helt,"meh va nu?" typ =) så gjick jag lungt o stängde alla,min stora syster sa senare att det varit min bror som skoja lite,detta har också bara hänt en gång.

Jag tänker lite som Cirian i "Most Hounted" han e ju skeptiker och försöker hitta logiska svar till allt,även om jagkan tycka att han har fel ibland. Men det är nog viktigt att försöka reda ut det övernaturliga innan man säger nånting annat..

Men han kan inte förklara allting=)..

Iaf..

Skriv snart om du ahr tid kram till dig vännen

från mej//zahra