Vad är det som gör att vissa av oss dras till vissa platser? Jag tex. är väldigt förtjust i att besöka gamla gruvor och annat som har med järnhantering att göra. kan det vara Vallon-genen som har sitt finger med i spelet?

Inte bara gruvor förresten utan även gamla militäranläggningar. Vadå "nördigt"? Dessutom kan jag direkt säga var vägar och annat funnits fast det idag inte finns ett spår kvar utan växer skog där. Knepigt.

Nu har det slumpat sig så att jag har fått ett helt gruvområde att rensa upp i och hugga ved på, så nu är jag vad man kan kalla gruvfogde. Tänk vad ödet kan ha i beredskap, eller, det kan ju vara nån annan som har sitt finger med i spelet. Gruvan heter Kantorps gruva och ligger i Sköldinge mellan Flen och Katrineholm.

Jag tom. dyker i en del gruvor, och tänk, nu har jag ett helt stort dagbrott att dyka i närhelst jag vill. Det är en underbar, mäktig känsla att segla fram genom ett, ibland, kristallklart vatten och se på allt som finns omkring. Dock är det inte alltid det är kristallklart, det kan vara som mjölk vid ytan också men på 10 meters djup brukar det bli kristallklart.

Att flyta fram helt viktlös över dom kolsvarta djupen är rena meditationen för själen. Dessutom mår min kropp bra av trycket.