
mest övernaturligt när ni varit ensamma?
Har ni upplevt/upplever mest övernaturliga händelser när ni varit /är ensamma?
För mig har det varit det.. Jag har hört ljud, steg, när jag var ensam hos min farfar. Häromnatten såg något vitt som drog förbi diagonalt utanför fönstret, väldigt snabbt, då var jag ensam i mitt rum.
Hej alla vänner!
Vill här med dela med mig en händelse som jag upplever så tryggt.
Ligger i sängen och läser min bok Sagan om Isfolket och brevid mig
så ligger min goa lilla son och snusar gott….
Vid 21.tiden så kommer en kall vind in över mig och jag känner hur
en person lutar sig mot mina ben och så känner jag den kalla vinden hålla mig i handen. Säger med min tanke…
Hej gumman va mysigt att du kommer och hälsar på… Jag saknar dig vännen…. Tror att det var min älskade dotter som ville tala om att hon var närvarande, hon brukar komma rätt ofta… Jag känner mig så lugn när hon kommer och håller mig i handen….
Puman42
Av allt jag har varit med om har ofta varit både med och utan vänner …. Jag tror att det oftare har varit med en del kamrater, och vi kan har hört ex v fotsteg, mm …..
Jämt skägg m a o …. Både och ….
det läskigaste jag vart med om var när jag var mindre, en kväll när jag kände mej rädd och ville sova i mammas o pappas säng, men dom satt nere o kollade på teve så ja låg där själv först.
När jag var liten sov jag alltid med täcket över huvudet också, så jag gjorde det. Helt plötsligt var de nån/något som slog mej rakt i bröstet så jag tappade andan och täcket åkte ner mot mitt bröst, jag vart såklart livrädd och sen skrek jag på mamma, vi letade o letade efter nåt som skulle kunna orsakat de men vi hittade ingenting.. :O så det var nog det mest övernaturliga jag vart med om..
Det var i vårt förra hus vi bodde i, jag hatade det huset, jag vågade inte vara ensam för jag kände mej iakttagen hela tiden, huset jag bor i nu är ännu äldre och har också ganska mkt aktivitet, men på nåt sätt känns de mkt vänligare.. eftersom jag vågar gå runt o vara själv.
Kan också ha varit när jag praktiserade på min pappas jobb, (dörren går inte att låsa upp utifrån) och sen såg jag en medel ålders tjej komma in, jag tyckte hon såg ganska fattig ut, dock är det ingen hittills som har trott min historia .. (utom min kompis som också var där, dock såg inte hon tjejen komma..) och sen gick hon in i ett annat rum, sen kom pappa o sa att han skulle åka iväg på kundbesök, o jag undrade om han inte skulle fråga vad hon tjejen ville, men då sa pappa att ingen har kommit in. han letade igenom hela våningen två gånger men de va ingen där.. :/
jag är tyvärr en sån människa som blir helt livrädd o ifrån sej när ngt sånt händer.. >_<

Oj det var en hel del som ni varit med om.. 
Jag upplever saker både när jag är ensam och inte…. Men tyvärr aldrig på beställning…
För mej händer de oftast när jag är ensam hemma , byrolådor som normalt brukar krångla o e svåra att få upp och så, kan stå utdragna, och ibland hör ja en röst som ropar mitt namn , rösten har ja även hört när mamma e hemma , brukar fråga vad hon /mamma vill för rösten är lik mammas, men det har´aldrig varit hon när jag frågat, har sakt i från för tycker de e obehagligt att nån ropar mitt namn och inte bara du eller nått, och sen ja sa ifrån har de faktigst sluta ropa mitt namn :)
Jag upplever saker ständigt, oftare när jag var i tonåre. Ett exempel från när jag var 13.
En gång ringde telefonen i mitt rum jag svarade och det var mamma, hon bad mig gå å kolla en sak i köket så ja la ifrån mig telefonen (utan att lägga på) å tog upp en annan telefon i köket å fortsatte prata. Efter en tid efter att vi hade lagt på sitter jag åter i mitt rum å kollar på TV å jag hör klart och tydligt någon säga mitt namn, det låter nästan som mamma å jag kollar på telefonen å då ligger telefonen fortfarande av, men ingen är där. Kanske någon som ville påminna mig om att lägga på luren så linjen e var blockerad.
Saken som hände nyligen var på jobbet.
jag och en kollega e helt ensamma kvar på kontoret, vi sitter i ett avskiljt rum. Flera gånger upplever jag att det ut som om någon går förbi vårt glasfönster ut mot stora kontoret och sedan hörs en dörr slå igen, tänker flera gånger att de e städaren /vaktmästaren (trots att de redan har vart där). Men till slut undrar jag hur många gånger en städare kan gå förbi åt samma håll, så jag frågar min kollega lite försiktigt för att inte verka helt dum i huvudet. "Är det inte en dörr som slår igen" å han kollar på mig å utbrister " JO! och varje gång strax innan så ser det ut som om någon springer förbi fönstret" Vi sitter kvar ett tag å avslutar vårt arbeta. När vi står vid hissen så hör vi fotsteg ifrån vårt rum och en dörr som slår igen. Vi går tillbaka , Det finns ingen dörr där. Det finns ingen människa.

För inte så länge sedan.. så hörde jag, min bror och pappa hur det bankade jättehårt på dörren. Pappa gick och öppnade och det var ingen där. Mamma var uppe på.. och jag trodde det var henne… men tyckte det var underligt att hon bankade och inte kom in. Det var väldigt konstigt.

det skallrade lite i dörren när det bankade.. BOM BOM BOM BOM BOM

jag upplever saker där jag bor (bor ovanför en missionskyrka)
men en grej hände p¨å min skola. (mellanstadiet.) det var helt vindstilla, och jag och min kompis satt på en bänk.
helt plötsligt började en snurrgunga att snurra. fortare och forare. min kompis sågett blont hår fladdra i vinden och sedan när vi haade gått in så började det att blåsa

Jag tycker jag känner saker mycket tydligare när jag är ensam någonstans. Jag störs inte av mina kompisar eller andra som är i närheten. Är jag ensam i ett stort hus eller typ Gamla stan (Gävle) på kvällen så kan jag inte låta bli att aktivera mig själv. Är väl för rädslan antar jag och lite för nyfikenheten.

själv nu efter min morfars bort gång så har jag kännt hans doft.. och när jag är ute och cyklar så bara kommer den doften.. jag vet intevrf den kommer när jag är ute och cyklar.. den kommer även när jag är med mina kompisar.. men dom kan inte känna av den doften.. och jag har en tv inne på rummet som jag ALLTID stänger av innan jag ska sova oavsett hur trött jag är så stänger jag alltid av den och i två dagar så har jag vaknat för att tvn var igång..och nu för någon dag sen så fick jag så ont i min rygg och lungorna att jag inte ens kunde sitta rakt upp eller knappt andas.. och jag vet att min morfar hade problem med sina lungor och ryggen.. men sen efter ett tag så slutade det att göra ont men ungefär efter en halvtimme så kom det tillbaka och jag tror att han ville visa hur ont han hade haft innan.. och jag kan säga en sak det var inte alls roligt eller skönt.. men jag fick sova sittandes för att de inte skulle göra ont och dagen efter så mådde jag helt prima :S
men jag hoppas att jag kommer träffa han så snart..
Älskar dig morfar
Jag tror att anledningen till att man upplever mer när man är ensam är pga att alla sinnen är på helspänn, man både upplever saker starkare och ser/hör/känner saker som inte finns egentligen.
Med vänlig hälsning
Josefin

Hej.
För mig handlar det nog om att jag måste känna mig trygg, tex tillsammans med nära och kära. När jag är ensam sätter jag upp ett skydd/ en blockad för alla känslomässigt starka intryck - Jag tror att detta kan vara ett "självförsvar" som jag slår på eftersom att ingen finns där för min undsättning (ifall jag skulle börja må dåligt).
För min sambo är det tvärtom, han ser det mesta när jag antingen sover eller inte är i hans närhet.