Det här hände när jag var hemma hos min svärmors hus under midsommar. Jag och tjejen var ensamma där och hade det mysig tillsammans.

Men jag har alltid varit lite nervös att gå ned i deras källare. Dom har frysen ståendes där så ibland får man svälja klumpen i halsen och gå ned. Det går ju bra mitt på dagen och om man ger sig tusan på det. Tränger undan rädslan så att säga.

Jag har sagt det till familjen att det är något skumt i källaren. Men dom har inte märkt av någonting. Dom blev lite rädda tror jag för dom hävdade starkt att det absolut inte fanns någon aktivitet i det här huset.

Men jag och tjejen hade det mysigt och drack vin framför en brasa. Vi börjar bli rätt berusade bägge två efter två flaskor vitt vin.  I hallen så fick tjejen för sig att hon skulle hålla i en pall. Parkettgolvet var glatt och pallen gled undan så hon fick den rätt på stortån med häftig kraft.  Jag såg ju vad som hände och hjälpte henne. Is, tänkte jag. Jag måste hämta is att kyla med.

Så jag öppnade dörren till källaren och blev spiknykter i dörröppningen. Stannade i steget liksom. Jag stod där ett tag och kände att jag borde verkligen, verkligen inte gå ned där.

Jag stängde igen dörren och gick till kylskåpet istället.

Med alkoholen så kände jag mig mycket mer öppen och mottaglig. Som om anden i källaren tredubblats.

Har någon av er haft sådan påverkan av alkohol?