Utan klagan
Utan klagan
När lövet stilla faller
Från grenen ner
Då hösten slår för sitt galler
Och sommar ej finns mer
Den tiden då allting dör
Utan den minsta klagan
Likt jorden vi förstör
För att få slut på denna sagan
Löven faller för att pryda
Marken vi vandrar på
Endast av tiden de är styrda
Och de gör den allt annat än grå
Fin dikt..
#1 Tackar:)
Jag har svårt för att läsa dikter. Får verkligen tänka efter vad det är jag läser. Och när man läst ett par gånger så fattar man vad det handlar om..men det tar som sagt tid innan. *L*

jättefin 
#3 Man ska alltid ta sig tid att läsa poesi och eller dikter.
Första gången man läser får man oftast bara en snabb överblick, andra gången ser man kanske handlingen och om man låter den sjunka in så kanske man kan tyda det som inte står.
Själv har jag valt att använda ett enkelt språk i min så kallade poesi just för att även den ovane ska kunna ta den till sig, fast på sitt egna lilla sätt.
#4 Tack:)
#5 Det är nog så man ska göra när man ska läsa dikter.
Och alla läser och tar till sej på sitt egna lilla sätt, ja.
#7 Ja och det var därför jag först inte ville svara när hon bad mig i första dikten jag la ut här.
Jag vill att den som läser ska våga använda sitt egna huvud och våga förlita sig på sitt hjärta.
Jag vill inte att mina ord ska vara den andres åsikt, för då tappar min poesi hela sin poäng, tyvärr.
Har läst dina dikter här inne och måste säga att du verkar vara jätteduktig på att just skriva ner känslan i dikter…så bra skrivna

En fin dikt, kan bara hålla med Eija i det hon skriver.
"Vandra i skönhet"
Kram Xinluo
Jag tackar både #9 och #10 för edra kommentarer.

Verkligen fin dikt :)
# 12 Tack
Inte för att vara taskig eller något, men är det ingen som ser mörkret i denna dikten?
Mörkret som ni alla säger att ni så föraktar.
Den handlar ju om döden, hösten och mörker.