
Andetag
Då jag var i 15 års åldern och hade eget rum i mitt föräldrahem, så hörde jag ofta då jag gått och lagt mig på kvällen som om någon låg bredvid mig och andades, som någon låg och sov bredvid mig..Jag berättade det här för mina föräldrar och de diskuterade nog det här sin i mellan många gånger då inte jag hörde på..De frågade då och då om andningarna var kvar och om jag inte blev rädd..Men, nej rädd blev jag aldrig. Det var bara den där känslan av att någon låg och sov bredvid mig.
Efter en tid upphörde dessa andetag och jag tänkte inte så mycket på saken mer. Tills en dag då min mamma och jag satt och pratade och hon frågade igen. Hur är det med andetagen, låter det fortfarande som om någon ligger och sover bredvid dig. Nej, sa jag, de är borta nu. För hur länge sedan då frågade min mamma. Ja, svarade jag så där en 3 v sedan. Det mamma sa då fick mina armhår att resa sig. För 3 veckorsedan tog jag bort en kudde ur din säng och la dit en annan. Du har haft din farmors kudde..just då kände jag ju en rysning. Men blev ändå inte rädd. Och förstår ju svaret på vem det var som legat där vid min sida i sängen..En rätt härlig händelse måste man ju ändå säga

Eller vad tror ni, nog kan det varit min farmor som varit med mig där om kvällarna och nätterna?
oooh shit vilka rysningar jag fick när jag läste det där, alla hår på kroppen måste ha rest sig :S
Men häftigt ändå, jag tror att det var din farmor som sov bredvid dig :)
Visst var det hon och vilken gó historia, du måste känt dig trygg då..kram Jeremina 
Vad mysigt och härligt att få ha sin farmor brevid sig när man är liten
Så underbart Britt-Marie! Att det var din farmor det vet du ju bäst själv. Jag tror det ju verkligen på det du berättar.Och med tanke på hur trygg du kände dig.

Puttar till lite på den här tråden som jag la in här igår kväll.
Kanske någon mer som upplevt någonting liknande?

Jag upplever nåt liknade just nu…varje kväll när jag gått och lagt mig så hör jag andetag och gäspningar,så som det kan låta från en hund. Det låter som min hund som jag var tvungen att omplacera i höstas. Men vad jag vet så lever hon ännu,måste höra efter med den nya ägaren. Saknar henne jättemycket,det gjorde så ont när jag var tvungen att omplacera henne men vet att hon kom till en underbar människa samt till två hundkompisar. Tror också att hon skulle höra av sig om något hänt. Konstigt är det….det hörs så tydligt,precis som det skulle ligga en hund utanför sovrummet 

Någon som kan säga nått om #7 inlägg här om det här med att hon tycker sig höra sin hund som hon omplaserat?

Och tack alla ni som skrivit inlägg i min tråd här. Det var en härlig upplevelse och jag tänker ännu mera på den nu än då jag var i tonåren och det inträffade. Har funderat många gånger över denna händelse genom åren. Har ju ändå hela tiden känt som så att det måste varit farmor min. En farmor med grått hår och knut i nacken.
#7
Jag har upplevt nåt liknande med våran hund som fortfarande lever. Hon skadade ena sporren för några år sen så svårt att den nästan slets av. Vi åkte till veterinären med henne, eller snarare mina föräldrar då jag har smått fobi för veterinärstationer 
Som sagt, så körde mina föräldrar in henne dit. Under tiden dom var borta så satt jag vid datorn (på den tiden hade vi bara en) och var ute på nätet. Helt plötsligt hör jag det som om en hund springer på parkettgolvet (hade ett dåligt lagt parkettgolv som förra ägaren till huset lagt in). Kollar ut ur datarummet och får se våran andra hund som ligger och sover djupt. Kommer att tänka på hunden som är inne på operation i samma ögonblick, men slår sen bort händelsen som om det bara var nåt vanligt som hänt (då hände det mycket övernaturligt omkring mej och jag var van vid det och brydde mej inte så mycket).
Så det kan nog vara så att när din hund sover så kommer hon tillbaks till dej för att hälsa på :)
Vilken härlig grej Britt-Marie. Visst sjutton var det din farmor, det är jag helt övertygad om, och att du inte ens blev rädd berodde nog på att du kände dig trygg, hon gav dig tryggheten….
Och det verka som din mamma oxå var helt övertygad om det….tack för din berättelse.
Jag har däremot varit med om en otäck händelse av flera när jag höll på att somna, och det var att när jag ligger på sidan och är just på väg att somna, känner ett par händer som gräver sig under mig och försöker lyfta upp mig…men det går inte…..
Jag har ena handen under kudden och rätt som det är så är det någon som drar i ett av mina fingrar där…men då blir jag livrädd och skall till att skrika, då hör jag en röst som säger….sluta…och då släpper denna någon mitt finger, och skrattar……
Efteråt så fick jag veta att min morbror hade drunknat just dagen före….och han var sådan…full av bus, och sen skratta han som sjutton….och då kände jag igen det där skrattet…så då förstod jag vem det var som hade varit där under natten o jäklats med mig…
Men jag gilla inte deras uppvaktning alls på det viset…och det har upphört nu som tur är…

#9 Man ska tro på sin känsla det brukar vara det rätta, det var säkert din farmor som skyddade dig och det gör hon säkert fortfarande. Som 15 åring behöver man en farmor vid sin sida, synlig eller osynlig.( söt farmor du har )
#7 Det behöver inte vara så att hunden du hör är död, den kan sända tankar till dig så du hör den, till och med ser den, fast den lever.
Jag kan berätta det som hände mig och mina flickor för ett antal år sedan. Min dotter Jean var på kalas sent en kväll och kände sig väldigt trött . Jag och mín andra dotter Bea sitter i bastun när vi hör hur Jean kommer hem , Bea skyndar sig ut i hallen för att kolla om det var hon, hon ser Jean komma in ta av sig skorna och gå uppför trappan. Bea kommer tillbaka till mig i bastun sen går hon ut igen, jag gör mig färdig och går ut till hallen där står Bea och ser ut som ett frågetecken , Jean är ingenstans säger hon. Hmmmm .. Okej, säger jag, vi ska se snart kommer hon hem. Vi sätter oss i soffan i köket (man ser hallen därifrån) och vi väntar. Efter så där 10-15 min kommer hon hem och hon gör exakt som Bea hade sett henne gör för 15 min sedan. Hon går uppför trappen, vi ropar efter henne, vi frågar henne varför hon visat sig hemma för en tid sen, hon förklarade det så att hon längtade hem och få sova för hon var så trött. Då förstod vi att hon tänkte så starkt på att få komma hem att hon med tanken redan var hemma.

Tack för era inlägg här i min tråd.
#11 Ja, jag är helt säker på hur mamma tänkte där. Att min farmors kudde fanns där i sängen och hon testade att ta bort den. Mina förldrar var alltid övertygade om att någonting fanns efter detta. De bodde sjäva i ett hus, innan jag var född, där det inte var tyst en dag. De hände allt möjligt i det huset. Folk som kunde komma för att hälsa på, kunde undra varför de inte blev insläppta då mamma & pappa var hemma, för de kunde sett hur det rört sig i köksgardinen tex som om någon tittat ut vem som kom. Men i själva verket var inte mamma & pappa hemma. Så vem var det som var där och vek undan köksgardinen?? Detta berättade de om ibland mina föräldrar, hur de hade haft det i det där huset.
Det som #12 berättar om här känner jag igen. Inte för jag sett personen i fråga komma innan, men jag hörde ofta då jag var barn hur pappa stampade av sig snön från stövlarna då han kom från skogen. Sedan tog det kanske 10 min så kom pappa hem på riktigt. Sånt har jag varit med om här hemma där jag bor nu med. Hur pojkarna då de var barn och bodde hemma, hur de kunde komma och ställa cyklarna mot väggen. Men ingen kom, så kunde det dröja en 10 min en kvart så var de hemma.
Så mysigt Britt-Marie att din farmor låg där och gjorde dej sällskap.Mamma kände också av pappa på nätterna. Han kunde ligga bredvid henne eller sitta på sängkanten.
Kram
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.
Jag har oxå upplevt detta med att någon kommer ca tio minuter före innan den personen kommer….
Minns när min fd svärmor gjorde det, jag såg henne komma och intvänta att dörren skulle gå upp, men inte då….så jag gick ut o kolla i trappuppgången, men det fanns ingen där….så inne igen så ser jag henne komma där ute igen , men denna gång kom hon in…så jag komentera detta….
Då blev hon uppskärrad och sa att det var inte alls bra, hon sa det några ggr för sig själv när hon tog av sig ytterkläderna….varför, fick jag aldrig veta….hon dog i cancer bara två månader senare…
En annan gång hörde jag när mitt ex kom in på gården med bilen, att det var han det hördes, för avgasröret var trasigt just vid det tillfället och jag hatade det där höga ljudet….men ingen bil eller gubbe, förän några minuter senare….
Undras vad detta är för något egentligen…kan det verkligen vara så att personen har sådan hemlängtan så att dom är där redan före i tankarna så att andra kan höra dom så tydligt, som du Lilj-an skriver….
Finns det någon med andra förklaringar här…vore kul o höra…
Förr brukade folk ofta prata om att någon gick före, alltstå hördes oftast ca 10 - 15 min före dom kom på riktigt. Varför det alltid var 10 - 15 min har jag inget svar på. Någon som vet?

Med stark längtan och tankes kraft kan vi komma långt…
/ Ann

# 10 # 12
Oj,jag har inte tänkt så..att hon kan komma o hälsa på fast hon lever! Såg detta nu att ni svarat.TACK men å vad det gör ont,saknar henne så 

# 8 Och tack för att du "puttade" för min fundering. 

puttar lite, kanske någon mer som vill läsa denna tråd.

Puttar till lite igen. Kanske någon mer som upplevt nått intressant. Nått som kännts ända in i hjärtegropen, att det här måste bara vara en hälning från andra sidan.

Det var som att läsa om sig själv, det du skrev! När jag var yngre så hörde jag alltid, varje kväll, hur någon andades bredvid mig i sängen. Jag berättade detta för min mamma flera gånger. På den tiden var min mamma väldigt rädd för det andliga, även om hon redan då hade haft flera egna upplevelser. Hon försökte alltid nervöst och skämtsamt förklara bort alla mina upplevelser. Om detta sa hon, att jag bara hörde pappa snarka i rummet brevid. Fast jag visste förstås själv att det inte var min pappa jag hörde. Utan jag hade verkligen någon hos mig varje natt. KRAM

Susanne3. Så härligt att du upplevt nått liknande som jag .
Jag var aldrig rädd för detta. Det kändes mäst som om det var någon som var med, men som jag inte kunde se. Mina föräldrar upplevde båda saker under sitt liv. Så de förstod nog och berättade på ett sätt så jag inte själv skulle bli rädd. Men det kändes ju konstigt och jag vet att mina hår reste sig lite på armarna då mamma berättade om det där med farmors kudde. Att hon plockat bort den.

Fick mig att undra vems kudde jag använde
. KRAM

Jag hade nog aldrig fått svar på det jag heller om inte min mamma talat om som det var att jag haft min farmors kudde.
Men det kanske inte behöver vara just en kudde. Det kanske bara fanns där hos dig ändå. Att någon nära vakade lite över dig då du skulle sova till natten.