Hej alla goa medmänniskor!

Jag måste ha er hjälp med tankar och åsikter. Inte för att jag tror att jag är knäpp eller så men det som "händer" mig under mediation? Är det på riktigt! Eller min fantasi?

Jag ska berätta lite kort (tror jag att det blir) om mina två senaste meditationer där det jag upplevde har lite svårt att förklara.

Vill även förklara att dessa två meditationer jag relaterar till är Iris Halls The Secret Garden. För er som använt förstår vad jag menar…

Den "första" meditationen och när jag kommer ner till min lilla sjö. Jag står alltid på samma ställe där och när jag ser till höger om mig står där en kvinna, henne har jag träffat i verkliga livet en gång tidigare och det var för ca 2,5 år sedan. Hon är gift med en kollega till mig och jag har absolut ingen relation till henne i verkliga livet.

Men hon står där och är förvånad över var hon befinner sig. Givetvis undrar hon varför hon är där och jag svarar henne att jag har bjudit in henne.

På andra sidan stranden ser vi båda två en man och hon undrar vem det är . Jag svarar henne att det är hennes själsfrände som väntar på henne. (han är inte död utan finns i livet) Då vill jag gå till honom säger hon, men jag säger att det ska du inte. Det är för tidigt.

Förklarar att var sak har sin tid och du måste vänta en stund innan ni får träffas.

Därefter ska jag ge mig upp till mitt träd och sitter där en stund…

Tillbaka ner till stranden där kvinnan står kvar och väntar på mig. Vi går genom trädgården och utanför grinden frågar hon hur hon ska hitta hem. Jag förklarar att det är bara att gå runt muren så är du hemma. Hon säger då men om jag vill komma tillbaka hit, det går ju inte, jag kan aldrig hitta hit igen.

Jag svarar henne, nä det kan du inte. Du kan bara komma hit om jag bjuder in dig. Kommer du att göra det då undrar hon. Och jag säger att i sinom tid ja.

Därefter händer inte mer i den meditationen.

Den andra meditationen och jag står på stranden. Tittar till höger om mig och ser om jag lyckats "bjuda" in någon utan att vara medveten om det. Men där finns ingen. Känner att det är ganska skönt för jag vill vara ifred.

Däremot ser jag samma man på andra sidan sjön. När jag är på väg upp mot mitt träd börjar den här mannen förflytta sig mot mig. Jag känner instinktivt att jag inte vill veta vem det är. Vill inte få ett ansikte eller namn på den här personen. Varför vet jag inte

Mannen och jag talar till varandra utan ord och jag frågar vad han vill. Han undrar varför jag inte har med mig den andra kvinnan? Förklarar att jag inte bjudit in henne idag så du kan inte träffa henne här.

Han backar då tillbaka och jag känner att jag får vara ifred men när jag kommer upp till mitt träd ber jag ändå min guide att få vara själv här uppe. Detta att sitta under min stora ek är bara mitt revir. Hit vill jag inte ta någon annan.

Ber min guide snälla visa mig något som handlar om mig istället. Vill inte veta mer om mannen eller kollegans fru.

Då ser jag mig själv står framför mig (hänger ni med?) tillsammans med mannen som jag tror är min själsfrände. Vi står jämte varandra och tittar på mig och jag håller något i handen. Jag frågar min guide vad är det jag har i handen och får då svaret. Ser du inte det - det är ju ditt vigselbevis.

Mannen som jag gift mig med är jag inte gift med på "riktigt" men jag älskar honom djupt.

Därefter händer inget som jag behöver få förklarat för mig.

Kan det vara så att jag "bjuder" in nu livs levande människor i min Meditation. Vilket är syftet? Vad har jag för roll för dessa människor?

Till saken hör att kvinnans äktenskap med min kollega inte är rosenröd på långa vägar, men varför "blanda" in mig?

ELLER är det bara en galen fantasi från min sida? Vilket jag inte heller kan förstå i så fall.

Gör ett försök, snälla.

Kram till er från mig

Lena