En Ufo-historia.
Ikväll kom jag på att jag kanske borde tala om för er vad som hände valborgsmässoaftonen ifjol, fredagen den 30 april 2008.
Vi hade en liten majbrasa men den brann mycket dåligt och därför stoppade jag in lite nya kvistar i brasan vid 22-tiden för att få ordentlig fyr på den medan två av majbrasebesökarna skulle fara till fastigheten som ligger intill. Den ene skulle ta in hunden som var ute i hundgården för att den inte skulle bli rädd när vi skulle skjuta raketerna sedan. Han skulle ta sin egen bil tillbaka till majbrasan. Den andre for tillbaka direkt, körde förbi majbrasan och vände bilen en bit längre bort.
Jag som stod vid majbrasan och stoppade in grenar i den, uppfattade plötsligt, i ögonvrån, ett rött klot ovanför det lilla berget som ligger strax sydväst om platsen där vi var. När jag tittade dit såg jag någonting jag aldrig sett förut. Det var stort, som en måne, när den är som störst men det lyste röd-orange. Som neon. Det var mera mörkrött i mitten men varierade sedan i den röda färgen, ända ut till kanterna. Det såg strukturerat ut. Med jämna klara neonfärger. Jag blev helt på det klara med att det där var ingen måne. Dessutom så dalade hela den röda skärvan neråt så den försvann ganska snart bakom det lilla berget. Förvånad skrek jag till de andra vid kaffeelden intill och frågade dem om de sett det runda röda klotet. Ingen hade tittat dit just då, därför skakade de på huvudet åt mig och försökte skämta bort min upprördhet. Men jag stod på mig och förklarade att jag aldrig sett något liknande!
Ganska snart kom karlarna som varit iväg med bilarna. Hörde hur de pratade och var upprörda.
Han som skulle gå in med hunden hade också sett det röda klotet när han kom ut på bron igen.
Den som åkte tillbaka på en gång och skulle vända bilen, fick också se den märkliga synen. Han körde en liten bit till så han kunde följa tingesten uppe på himlen en bra stund, innan den sakta försvann ner mot älven, som ligger 5 km bort. Vi kom överens om att det måste ha varit en konstig raket eller något som någon skjutit upp. Tilläggas bör att det är mycket glest befolkat och det fanns ingen annan majbrasa någonstans i närheten.
Ett annat parfolk satt och myste intill älven, vid en lägereld när de fick se det otroliga föremålet. De tittade nyfiket på den runda bollen som dalade ner mot skogen söder om dem. De pratade med varandra om det märkliga men kunde inte komma på något som det kunde vara. Sedan for de hem utan att märka något annat konstigt.
Vi sköt våra raketer och efter klockan 23.00 bröt vi upp. Mina föräldrar var med och skulle köra till sitt hem som ligger en mil bort ungefär. Åt det hållet som vi sett den oförklarliga raketen eller vad det nu var. Ingen tänkte ändå på det, förrän de ringde dagen efteråt och berättade.
Min mor är då var 75 år och min far 82 år och det är min mamma som alltid kör. De är jämt så realistiska och har alltid avfärdat alla konstigheter med naturliga orsaker, tills de blir överbevisade. Vilket de var nu. De var eniga: Det som vi var med om i natt, har vi aldrig sett eller hört någon uppleva förut. Det går inte att förklara!
Här är deras historia.
Vi kom körande efter vägen och eftersom det var lite mörkt så hade vi på billyset. Drivorna vid vägkanten är fortfarande ganska stora men vägen var bar. Vi körde uppför och innan det bär av nedåt igen så är där en vägkorsning till en enskild väg till vänster. Där gör vägen också en liten krök. Vi passerade den och plötsligt befann vi oss i ett rött neonlysande moln, så starkt lysande att sikten blev lite nedsatt. Molnet låg över hela vägen , ca 70 cm från marken och lyseffekten var så stark. Den reflekterades inte från något annat ljus utan det kom från molnet som fanns omkring oss. Vi fascinerade av det vi upplevde och kände oss fruktansvärt rädda. Allt var ju okänt för oss och det gjorde att vi blev stumma.
Min mamma berättar vidare att hon koncentrerade sig så enormt mycket på att hålla sig på vägen för hon ville absolut inte bli stående där, i det röda. Köra av vägen eller så. Min pappa var lite friare och tittade sig omkring. Han tyckte det verkade som molnet kom från den högra sidan av vägen. Från skogen där. Han såg hur energierna blåste över vägen och virvlade omkring lite. På grund av bilens framfart. Dessutom fick han känna en konstig doft av någon form av kemikalie. Mamma kände också doften men blev så rädd för vad som kunde dyka upp att hon bara koncentrerade sig på att köra. Hon väntade sig att få se vad som helst och vad det än var så ville hon inte krocka med det.
Det röda molnet var stort, några hundra meter i alla fall och de kom sig igenom det.
Sedan har min pappa sagt att lukten kändes som terpentin eller något åt det hållet. Molnet var rött, klart lysande neonrött och var det någon annan färg inblandad så var det åt orangehållet.
Sedan har jag tittat på karta över området och ser då att föremålet som jag såg dala for ned åt det hållet där mina föräldrar sedan upplevde detta otroliga. Vi alla är eniga, vi som såg detta fenomen. Det var en klotrund röd sak, lite mindre ljusstark en bit innanför kanten men sedan mot mitten var den ännu rödare. Kanske lite antydan till orangeröd, men fruktansvärt lysstark. Lite luddig i den yttre kanten men stor som månen är, när den är som störst.
Vill bara meddela att det här har hänt.
Är det någon som kan ha en susning, om vad detta kan ha varit?
Jag skrev historien i något UFO- forum, bara någon dag efteråt men jag hittar inte den någonstans. Då var jag fortfarande var lite skärrad så jag kanske inte hade riktig koll på vad jag gjorde.
Otroligt häftig upplevelse
tack för du berättade. Vad det kan ha varit? JA, UFO tror jag men vad exakt är ju svårt att sia om.
Ojoj, vet inte alls vad det kan ha varit, men märkligt var det.
Var det ingen som hann ta något kort? Hade varit spännande att få se.

Vad spännande! Du kan ju sätta in din text på utomjordiskt.ifokus - och kanske få flera vinklingar på det hela!

Vad härligt att ni var fler som fick uppleva fenoment, hoppas att ni får veta vad det kunde vara, men kanske det var besök från rymden, det vore ju spännande
Kram
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus
# 1. Tack - håll till godo! Det hela var minst sagt spännande.
(vet inte varför första meningen blev med fet stil?)
Jag ritade en bild av föremålet som jag fick se och jag har gömt det på ett säkert ställe. Så säkert att jag inte hittar det, just nu i alla fall.
Det är kvar men vad hjälper det mig nu?
# 2. Min man som såg det från bilen hade kameran liggande bredvid sig men blev så fascinerad av föremålet att han bara satt och gapade.
Det var inte det första man tänkte på, att ta kort.
Det kan jag säga! Men - synd var det! Hade varit spännande att få visa!
#3. Bra tips - det ska jag göra, ikväll.
#4. Det var skönt att det var fler som såg det hela. Annars hade man väl blivit utskrattad och aldrig vågat berätta. Det som var mest avgörande var dock upplevelsen mina föräldrar hade. De, som minst sagt brukar segla iväg med sina historier. De hade verkligen upplevt detta.
#0 En historia, var det, ja, som rubriken också säger.
En som kallar sig författare anser sig väl ha rätt att ljuga ihop vilken historia som helst.
F.ö. var den 30 april 2008 en onsdag. Se där! Minnet sviker.
Har du varit i kontakt med Riksorganisationen UFO Sverige? www.ufo.se Dom som öppnat arkiven i Norrköping. Det kanske är fler som sett något liknande och dom kan ju oxå säga om det finns några naturliga orsaker till era upplevelser. Själv kan jag inte se något naturligt i det utan tror det är något utifrån. Eller kanske någon sorts utsläpp från något? Lukten tyder på någon sorts drivmedel till någon farkost.
Intressant. Vore roligt få veta mer från UFO Sverige. Vad dom tror.
Och du Trindeman, varför tror du att hon ljuger ihop en historia? Det var ju flera som upplevde samma sak. Sen att missta veckodag är väl inte hela världen!
Jag kan förstå att man missar att ta kort, hade säkert gjort samma sak. Synd bara, för det hade varit så spännande att få se!
#8 Vad skulle hon tjäna på att ljuga om det? Finns ingen anledning.
Nej, du "trindeman" - nog har jag skrivit en bok, men den var alldeles sann, liksom denna historia. Att datumet kom på fel veckodag ber jag om ursäkt för. Det har jag aldrig kollat. Tänkte inte på att det kunde vara viktigt.
Nej, Frejzan. Jag tror inte det var dit som jag skickade historien. I alla fall ska jag kontakta dem och se om de kan ha någon naturlig förklaring! Tack, för tipset. Hur som helst så tror jag inte att jag fick iväg det mailet, uten det kom nog bort, i upphetsningen.
Det är mycket glest befolkat här, där det hände! Det finns ingen industri i närheten. Bara skog och fjäll och mycket långt mellan folken som bor här. Kilometervis. Men - vi känner alla varandra, så vi vet att det inte var någon aktivitet i närheten.
Mina föräldrar sa att de aldrig förut känt den lukten - och det säger en gammal skogsarbetare - som jobbat med avgaser och drivmedelslukter, i hela sitt liv.
Mysan 59. Hur många gånger tror du att han som satt med kameran i bilen, har grämt sig. Massor!
HEJ!
Jag vet inte om jag har svaret på vad det kan vara, men jag kan berätta en liten snarlik historia ….
En biolog i USA var intresserad av hur atmosfären såg ut på våran planet, när livet bara existerade i haven. Han hade en stor glaskolv, där han hade olika gaser i, samt två elektroder, nedstuckna i gasen. De två elektroderna skulle avge stora urladdningar, som skulle motsvara blixten här på jorden. Efter lite experimenterande, så fann han att runt elektroderna i glaskolven, så uppstod det små klot av röd-orange gas. Som den nyfikne forskare han var, så undrade han vad det var för små klot.
Det visade sig vara joniserad gas, av syre, kväve, eller vattenånga. Joniserad gas är elektriskt ledande gas … Dessutom varierade kloten i ljusintensitet, storlek, och färg. Ibland var de små illröda klot, och växte till större orangea klot, med inslag av gult.
Min gissning är att du, Skogstrollet, har just sett joniserad gas! Även om det inte är UFOs är det väldigt fascinerande ändå! Det är inte många som har sett det du har sett.
Jag och min far fick just se ett sådant klot en gång, som svävade över de centrala delarna av Huddinge kommun (söder om Stockholm!). Jag hade tur som hade min astronomiska kikare uppställd just då, så jag kunde ta en mycket nära titt på föremålet.
Det varierade från rött till orange-gult. Ljusintensiteten varierade också, samt storleken. Jag hade just läst om ovannämnda forskare, och hans upptäckt, och var säker på att det vi såg var just joniserad gas.
Sådan gas uppträder ofta ovanför sumpig mark, eller fuktig mark.
Men det är ett läckert skådespel ….
Kram, Stefan
Luktar den gasen också?
Marken var ju snötäckt och det var minusgrader?
Molnet svävade upp i luften, sakta dalande under en mils färd, bara sedan vi började att se den.
Syrgas luktar inte, och en syrgasmolekyl består av 2 st syreatomer.
Ozon gas luktar. Det är också en syrgasmolekyl, men den består av tre syreatomer. Den gasen är blå, och giftig i stora koncentrationer …
Jag vet inte om joniserad gas luktar, men det är nog troligt att den gör det ….
Kram från Kemi-Merlin