min andliga guide och dess namn
Jag är "ny" på området, men sen jag lärt mig öppna upp osv har det gått så himla fort. Varje gång jag är i kontakt med min guide har jag frågat efter ett namn. Känns väl mest trevligast så att få ett namn på den man talar med.
Varje gång har jag fått svaret att det kommer tidsnog så jag har helt enkelt fått nöja mig med det.
Men så idag, stal en stund från jobbet. Solen lös och jag ville ner till havet. Har förmånen att jobba 150 m från havet. Gick ner och satte mig, havet lugnt, rullade så där sakta mot stranden och det skapar ett sådant härligt lugn. Satt där och andades in mina färger och fick kontakt.
Samma fråga igen - ditt namn - och jag blev glatt överraskad för jag fick ett namn. Men nu blir jag sån där tvivlare igen - det är ett namn som "inte finns". Förstår ni? Stämmer det, eller?
Sedan en annan sak jag undrar över. När jag sitter i kontakt, tiden går så fruktansvärt fort. En halvtimme bara försvinner på ingenting. Jag blir lika förvånad varje gång. För mig känns det som om jag slutit ögonen i max 10 minuter.
Det var likadant i tisdags när jag satt på exakt samma ställe. 3 kvart bara försvann. Jag frågade min guide om det och då svarade han/hon att tid är något som ni människor har hittat på, det finns ingen tid. Jag förstår svaret men tycker det är väldigt konstigt att tiden går så fort.
Tack snälla om ni hjälper mig i mina frågor.
Fortsatt sol över oss. Härligt att andas in dess eneriger.
Lena/

Vad härligt! Tveka inte, lita på det namn du fick till dig av din Guide. Tiden brukar gå alldeles för fort när man gör någon sådant så det är vanligt och dom flesta upplever det likadant. Jag har utvecklingscirklar som är på 3 timmar men oftast går det över den tiden just för att det känns som om tiden bara varit max en timme. Som din Guide sa så är tiden något som mänskligheten har kommit på, där existerar inte någon tid.
Tack för att du berättar om dina upplevelser!
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus
Tack för ditt svar Elisabeth. Det känns skönt att höra att jag trots allt är "normal", att jag vågar lita till det jag hör. Jag brukar säg till min guide att du behöver inte ge mig fler Tecken på just det här området ( det är nämligen en fråga jag är väldigt angelägen om) för jag har förstått.
Men min guide säger bara att så länge du inte tror i hjärtat så kommer jag att fortsätta visa dig Tecken. Så varje gång jag ser dessa, är en del på en dag, så skrattar jag och säger högt - jag fattar… men kanske ändå inte…
Är det så att min guide har lika samma torra humor som jag, svarar mig på ett sätt som jag fattar. Men ändå väldigt allvarlig emellanåt åt faktiskt säger åt mig - Lena, följ nu hjärtat och gör inget dumt, då tar det bara längre tid…
Det gör mig lugn och trygg och väldigt väldigt lycklig
Lena/
Härligt inlägg lenjon1. Blir så glad av din upplevelse, keep on.
Humor finns överallt.

Hejsan alla. detta kräver lite mod från min sida att skriva detta. Som barn hade jag mycket " sanndrömmar" påhittade kompisar…särskilt en kille som jag fortfarande starkt minns. Minns även att jag hade så kallde insikter..eller jag bara visste saker men kunde aldrig säga HUR jag visste lixom. Hade oxå en förmåga att "se" andra saker. Minns i tonåren kunde jag tillexempelvis inte gå in i visa hus. ( känns som ett slag i mellanhjärdet, tårar i ögonen, och typ andöd) andra tillfällen fått typ känslor och även sett saker. I min barndom trodde jag att alla människor hade det likadant. så jag var hrm lite väl öppenhjärtlig vilket gjorde att jag blev retad. Efter det har jag tryckt ner massor . Dold saker jag har sett, känt mm. Men aldrig släppt det helt. Håller på med tarot ( men blir rädd när jag ser bilder eller märker att det fungerar) Håller på med Reiki men vågar inte berätta för nån. Vägar inte riktigt lita på mig själv för att jag är rädd för att klassas knäpp eller oxå rädd att jag själv är knasig eller nått. Något är sant dock , det försvinner inte. har nu insett att istället för att förtrycka mig själv( vilket jag faktiskt gör) och i stället finna acception över vem jag är så kanske det finns en anledning till att jag kan detta och kanske kan jag göra något konstuktivt av det hela. oj detta blev långt . men ville bara presentera mig och även utmana mig själv lite. Våga gå ut ur garderoben ;P
kram på er alla och Hej från mig.
mvh N
Novas - ham
Du behöver inte vara rädd och du är inte knäpp. Lär dig öppna upp dina chakra och låt ljuset flöda i dig. För mig är det en enorm tröst bland annat när saker kan vara svåra i livet.
Det finns inget att vara rädd för - men det är också så att saker kommer till en när det är dags. Var sak har sin tid och när du känner att du är redo så kommer mycket att lösa sig av sig självt.
Jag berättar inte heller för någon, av den enkla anledningen att människor runt omkring mig inte skulle förstå. Men det gör inte mig något. Jag vet det jag vet och det räcker för mig.
Lycka till och kram på dig
Lena