Visst är det lustigt när det blir så!?

Ibland verkar det som att man blir ledd på något vis…..så var det när jag skulle köpa min hund…..tänkte inte alls ha någon då, för min älskling hade just blivit bortagen p g a cancer…och jag kände inte mig riktigt redo för någon annan hund än…

Men lik förbaskat så var jag ute på blocket o kolla hundar, och där fanns han…..jag bara drogs till honom….men nej, jag skulle ju inte ha någon. Det gick några dagar, och jag var innen igen, var ganska så säker  på att han var borta redan, men nej, han var kvar….då ringde jag min dotter, och fråga vad hon tyckte…så hon kika med och fastna oxå för honom….

Jag bor ju här i Värmland och hunden var nere i Nossebro, en bit att åka alltså…..Slog bort han ur hågen, men sen en dag så sa gubben min om vi inte skulle ta o åka till Göteborg på bil o Mc-mässa, sagt o gjort….då gick jag in o kolla på blocket igen, och tänk han var kvar…då ringde jag och berätta min historia och att vi skulle åka ner, och undra om vi inte kunde komma förbi på hemvägen och titta på honom….

Och ni vet ju vad den historian sluta med….jo en liten go hundvalp följde oss hem, och det ångrar jag inte en enda sekund…t o m säljaren sa att han var ämnad för oss, för killen la sig vid mina fötter och det hade han inte gjort med någon annan som hade varit där o kikat…hon sa att det var han som valde mig…..och så känner jag det som oxå….

Tack för att du delar med dig av den här underbara händelsen

#2 Åh Eija, visst är det underbart när det blir så!! Min katt som jag skaffade 2003 var också så, hon sprang direkt fram till mig på katthemmet, svansade runt mig o sen sprang hon mellan mig och dörren ut… När hon stod vid dörren tittade hon på mig och jamade precis som: "ska vi inte gå nu matte??"

De som jobbade där var helt förvånade för dom hade inte sett en katt göra så förut…=) Precis så ska det ju vara tycker jag, att det är djuren som väljer…

Tack sötnosar för kommentarerna

Härliga berättelser!