Igår när jag skulle sova, låg jag och kollade ut genom fönstret men vände mig sedan om så jag kunde kolla runt i rummet, då står hon där, min farmor.
Mitt i rummet och hon ler mot mig.
Jag ler tillbaka, hon börjar gå sakta fram mot sängen, men försvinner.
Är det någon som kan berätta vad hon ville?
Kan hon komma tillbaka om jag försöker ''kalla'' på henne?
Jag saknar min farmor, hon dog av en muskelsjukdom, en sjukdom som försämrar musklerna. Det är en obotlig sjukdom, den började i hennes hals så hon kunde varken äta eller prata, hon hade därför en sorts maskin som hon skrev på, men om man klickade på en speciell knapp sa maskinen ''vem är feseproppen'', och det var just det ordet jag och min bror sa alltid, vem är fesepropen? :)
När hon fick diagnosen hade hon ett år kvar ungefär att leva, hon dog efter 11 månader, då var hon helt förlamad.
Sjukdomen är dessutom ärftlig..