"spökerier"
Tänkte bara skriva av mig om mina upplevelser.
Det första jag kan minnas var att jag och några kompisar var och tittade på några hästar som fanns en liten bit utanför byn vi växte upp i. Och vi står då bredvid hagarna och funderar på att börja gå hem. Då börjar alla 3 hästarna springa runt i hagen och ner mot vägen, och vi tittade ner och undrade vad som stod på. Då ser vi nån vit skepnad som drar förbi. Jag kan inte förklara det naturligt.. Det var inget ljud, det såg ut som en människa som var hukad framåt. Men det försvann väldigt snabbt. Sen var hästarna lugna igen. Jag var väl ca 11 år när detta hände, och ingen förälder trodde oss och förklarade det med att det var väl nån helt enkelt.
Sen så är det hos min kompis det mesta hände. Det enda jag såg en enda gång var som att det var nån som gick förbi i hennes hall. Men hon har upplevt många andra saker.
Jag och denna kompis flyttade senare ihop i en lägenhet. Och där hände det saker. Men jag kan berätta det sista som hände, och det var efter att jag hade flyttat ut och jag var hos henne för att se film.
Hon ser att det blinkar till i köket, och strax därefter så rör sig godispåsen som var på bordet framför mig. Påsen var tillräckligt tung för att ingen eventuell vindpust kunde ha rört den. Det var lite läskigt.
Så någon var helt klart på besök där just då. Antingen var någon där hela tiden, eller så kom den på besök lite då och då. För det hände saker lite då och då under ca 2-3 år. Men aldrig att det konstant hände saker.
Det jag tycker är mest tråkigt när man upplevt något sånt här, är att ingen tror en. Tur att jag har min kompis som upplevde exakt samma sak just då. Då har man nån som tror en i alla fall.
Ville bara skriva av mig lite grann :)
Hej du…
Hästar,och andra djur också för den delen ser saker som vi inte ser tror jag.Jag har själv märkt av det på mina egna hästar.De märker saker långt innan någon annan gör det.
Å andra sidan är hästar flyktdjur.
Det här med att inte bli trodd är förstås inte så roligt.Men jag tror att folk ofta är rädda,och därför inte vill kännas vid sådana här fenomen.Dock tycks det bli allt vanligare att folk är öppna till sinnes.Det du upplevt låter för mig som typiska spökfenomen.Sånt som händer lite då och då helt enkelt.
Jag tror absolut på dig.
Jo.
Kanske det, tror många behöver uppleva något för att tro på det.
ja så är det nog.De behöver se uppleva och känna själva.
De är kanske rädda att inte bli trodda också,precis som du råkat ut för.
Pappa totalvägrar tro på mig, och har många gånger skrattat åt det :P Men han menar ju inte att vara dum, men han kan verkligen inte tro på sånt.
Då är det kul att hälsa på mormor som har upplevt saker hon med :)
Morsan är väl lite halvt, hon vet inte riktigt vad hon ska tro. Samma med min sambo. Men de skrattar inte åt mig i alla fall.
men det är säkert så, för det finns många som tycker man är knäpp som tror på sånt.
#5 varför skriver du detta i massvis med trådar?
ja en del tycker att man är helknäpp,eller påstår iallafall att de tycker det.Men jag tycker nog det verkar som att det blir vanligare att folk är mer öppna.
Fast det gör det ju inte roligare när man inte blir trodd.Jag har själv sett en hel del,och har mött både folk som tror mig och de som inte gör det.För mig råder det inga tvivel.Andra är fria att tro vad de vill.
Jag blir inte särskilt ledsen att andra inte tror, så länge de inte retar en för att man tror på det själv.
precis…respekt.var och en får väl tro på sitt.Man vill bara få göra det i lugn å ro.
Precis :)
Starta ny diskussion