oj oj ser ut som om hunden är väldigt stressad!!!

Stackarn!

Har det skett några förändringar nyligen i er miljö?

Djur liksom människor är alla olika känsliga för energier.

Jag har varit med om hundar som inte visar något vid en kyrkogård och en annan som ylade av rädsla mitt på dagen då vi besökte kyrkogården.

Min känsla vid din hund var en kraftig man ( som inte lever nu) med stel gång som och inte inte tycker om hundar och det känner din hund.

Det jag fick se ( i mitt innre)  var mannen som sparkade emot hunden och han har så ilsken energi att hunden blev rädd.

Av det du berättar så tror jag han känner av energierna från kyrkogården. Den andra hunden är inte lika medial som din hund eller bryr sig helt enkelt inte. Precis som det kan vara mellan två människor.

Alma

Hej luddesmatte. Du har inte tänkt på om det fins någon el i närheten av det ställe som hunden reagerar på? För av egen erfarenhet så vet jag att hundar reagerar väldigt på El.Hadde en hund som kissade på en stolpe som då utsöndrade el. Så han var livräd för alla stolpar.

Men det är en vacker hund.

#1 Enda förändringen är vår son men han föddes 6 månader sedan så det kan omöjligt vara det annars ingenting som jag kan komma på.

#2 Roligaste är att vi bor på kyrkogården dvs det som en gång var en kyrkogård. Marken min man äger har tidigare varit kyrkogård men är idag vår tomt och huset står just på en del av det som då var kyrkogården, tomtarean är ca 2000 hektar inklusive nyvuxen skog. Den tjocka mannen du nämner påminner mycket om första ägaren av huset som byggdes upp strax efter gravstenarna och gamla kyrkan revs ner på 1800 talet. Han skulle i alla fall varit mycket naiv och näsvis av sig enligt historiken bakom huset och tjock var han. Huset och dem 2000 hektar mark har gott i arvode i min mans släkt så han som byggde huset är en gammal släkting till han. Kan det vara han? Men inget sånt här har tidigare hänt under all denna tid vi bott här och min man har bott här i 20 år och aldrig varit med om något liknande.  

#3 Nej det finns inte det. Dem ställen han reagerar på är bara gräsmatta och sen någon kulle dvs öppen yta.

#0

Vill ni att vi skickar healing till hunden?

Jag känner som tant alma och föreslår att ni tar emot allhealings förfrågan om healing…lycka till Jeremina!

Hundar kan ju känna av andar, och andar borde det ju kunna finnas hos er. Min förra hund hade fin kontakt med mitt "husspöke". Din jycke har ju fått en "valp" (din son) att vaka över så han kanske har fått nerverna utanpå när det gäller andarna…din mans hund är kanske inte lika känslig för andeenergier!

Han skickar inte typiskt stressade signaler till mig, kanske en aning oro men inte klassisk stress, så jag förmodar att han kan koppla av ordentligt inne i huset.

Ta det lugnt med honom! Ge honom tid och framför allt visa honom att du är lugn när du är med honom där ute på gården. Precis som du skulle gjort om det var något du kunde se och förstå som han var rädd för.

fin vovve by the way!!

#5 Gärna för min del. Blir orolig för pojken min. Vet inte riktigt hur sådant går till dock och ifall jag kommer märka något?!

#8

Jag skickar nu.

Jag tror du kommer att märka på hunden att den utstrålar mer lugn och ro runt sig =)

#9 Han har redan blivit lugn vet inte om du hunnit göra något än men för en stund sedan gick han runt och yra i huset som en tok och såg helt orolig ut. Nu ligger han och sover och när man ropar på han kommer han lugnt gåendes, sätter sig och tittar på en för att se vad man vill. Till och med jag är lugn .

#10

Jo det blir resultat direkt när jag skickar. Han ville verkligen få hjälp så det var inget problem att skicka till honom.

#11 Tack snälla. Uppskattar det verkligen av hela mitt hjärta att du ville hjälpa min älskling. Du är då gudasänd. Hoppas bara nu att det håller i sig. Vet dock inte hur jag gör med ställena där han reagerar. Bör jag ta hit ett medium eller något?

#12

Känns mer som att det är av tillfällig art utomhus. Tror lugnet hunden fått ska räcka.

Hör av dig igen annars så skickar jag mer .

#13 Idag på morgonen var han lugn men direkt när jag öppna ytterdörren och skulle gå ut med honom så var svansen mellan bena, han darra som ett asplöv och jag fick nästan dra honom ut. Han ville bara in igen men han måste ju kissa och så. Nu är det inte på vissa ställen som han är rädd utan runt hela huset och runt om på tomten, svansen mellan bena hela tiden och han drog som tusan i kopplet. Ville inte släppa honom lös eftersom jag inte viste ifall han skulle springa hem eller någon annanstans. Jag vet inte vad jag ska ta mig till . Min mans två hundar reagera ingenting, dem bara gick ut lugnt och sansatt.

#14

Jag skickar healing till hela situationen.

Så här såg det ut i morse, kopierat från Hundar iFokus då jag berättar hur det går där:

Idag när jag skulle ta ut honom så fick jag dra ut honom genom dörren. Det vart svansen mellan bena direkt när jag öppna portarna ut och han ville inget annat än att bara stå på den fläcken helt stelfrusen och darra. När jag väl fick ut honom så drog han åt alla håll och bara ville därifrån. Ville inte släppa honom då jag inte viste ifall han skulle sticka från gården eller inte det sluta med att jag stanna med barnen och min mans hundar på tomten så fick min man ta bilen och min hund till en park för att rasta honom och i parken gick allting tydligen bra. Men när han väl kom hem igen, direkt utanför bilen så var svansen mellan bena igen och han drog så innerligt mot huset så min man åkte i backen och hunden rusa in i huset. Väl inne i hallen står han och väntar snällt på att halsbandet ska av och svansen är uppe i vädret vifftandes. Vad är det med min älskling .

Jag tycker det är så otroligt intressant hela situationen. Stackars hund.

Kan man inte få dit ett medie som kan se vad det är för andar som finns omkring huset. Det kan ju dykt upp någon ondsint på senaste tiden?

#17 Börjar snart luta mot tanken av demoner för nu iknäll hitta jag vårat Jesu kors i biblioteket hängandes upp-och-ner och det korest är enormt och tungt så ingen i familjen kan knappast ha vänt på det . Förstår inte vad som försigår men jag ska prata med min man angående att ta hit ett medie om det finns någon här i stan. Det är vid tillfällen som denna jag önska Paranormal State även kunde ta sig till UK.

Jag såg redan igår en stor man som inte tycker om djur alls och han känner vilka som är lättare att skrämma…Mannen drack mycket och blev oregerlig ofta.Denna hund påminner honom om en hund som han när han var i livet brukade dumma sig med…det här är vad jag får till mig..

Han verkar inte vara ensam och ni bör nog ta dit ett medium som rensar helt enkelt….det känns tungt omkring och som saker och ting snurrar och inte bara erat jesu kors…lycka till i fortsättningen…

Stackars dig och stackars vovven…vad du gör så låt honom inte springa ut lös….kram Jeremina!

Låter som ett medium är en bra ide. Det finns ett ställe utomhus på våran tomt som våra hundar vägrar gå till. När de är ute ser de till att hålla koll på det stället. Det har hänt något otäckt där men vi är inte säkra på vad.

Hoppas att det löser sig.

Kramar till er båda.

#19 Jo, i morse åkte mina parfymflaskor i golvet som stod på sminkbordet. "Jaha där rök dem" tänkte jag då. Blir att ta hit ett medium. F*n för detta rent ut sagt.

Det låter som om det är väldigt oroligt hemma hos dej. Hoppas att det löser sej snart.

Och att du får hjälp att "kasta ut" den som bråkar.

Kopierat det senaste nytt från Hundar Ifokus:

_I förgår när jag kom hem med min hund från stan via buss hade min man, till min förvåning, bjudit hem en av stans präster. Uppenbarligen hade prästen innan jag kommit velsignat marken med heligt vatten och kors, vilken chock jag fick när jag kom hem. Hunden var helt lugn, svansen på topp och hur glad som helst. Platserna han tidigare varit rädd vid var historia i hans minne utan han bara lekta, hoppa omkring och vifta med svansen hela tiden.

Min man förklara att han ville göra något för hunden så han tog helt enkelt och bjöd hem den präst han känner i stan. Prästens kommentar var "It aint the first time I am here doing this" .

Skönt att allt lagt sig och huset samt gården blivit oerhört lugn. Min hund är lugn och jag är lugn men min man har nog ett och annat att berätta med tanke på prästens kommentar.

Ville ni skulle veta i alla fall *överlycklig*._

Skönt att det ordnade sig. Hoppas det kan få vara så oxå och inte kommer tillbaka. Det låter ju som ett återkommande "problem"

Åh så kul o intressant att läsa!Vilken lycka för hunden!!

Önskar er lycka till!Nu vet ni hur ni ska göra om det kommer tillbaka..men,ett medium kan ju få fram mera antar jag om vad det är som sker/skett där hos er!

Grattis och hoppas det håller i sig annars kan ni väl kontakta dem som gör serien "hemsökta hus"?!

Kramar Jeremina!

Hade hoppats på att det skulle hålla i sig men: (kopierat från hundar Ifokus)

_Ja det höll i sig igår med välsignelsen och allt men idag har det blivit värre. Nu rusar hunden tillbaka in och jag måste dra ut honom. Det prästen liksom många andra misstänker är att det finns oroliga själar som vandrar på gården vi bor ju trots allt på en fd kyrkogård och huset samt trädgårn ligger beläget på omärkta gravar.

Vet inte vad jag ska göra. Prästens velsignelse hjälpte enbart för en dag och idag är det värre än vad det någonsin varit. Hunden får panik av att vara ute.

Kan försöka ta med kameran nästa gång jag går ut och ta bild på honom hur han ser ut när han är rädd._

#27 Stackars hund,den måste ju lida nåt alldeles förfärligt!

Ni får nog helt enkelt ta dit ett medium ändå,eller om det går att lära sig att göra så som prästen gjorde?För flytta förstår jag ju att ni inte vill då..

Du behöver inte ta nån bild på den rädda hunden,det mår ingen bättre av..vi förstår ändå..

Hoppas det löser sig!

#28 Hoppas jag med. Men det är inte lätt att ta hit ett medium, vi bor på en ö.

Det gick ju ett program på tv4+ för ett tag sedan från england. Försök att få kontakt med någon av dom medverkande. Men om jag ska vara ärlig så hade jag inte så mycket till övers för dom. Jag tyckte dom spelade över och bara skrämde upp varandra. Men det gick ju ett här i sverige också. Försök få kontakt med dom. Dom verkar lite seriösare. Det kan ju tänkas att dom håller på att planera fler program.

Ni måste göra något innan det eskalerar…jag skulle inte bo kvar men det är jag det och det kanske är lätt sagt av mig….men burr det verkar oroväckande.

Den här stora mannen med buteljen som jag ser är inte någon snäll en och han gillar inte hundar. Jag får verkligen ont i magen och halsen dras åt som om han blev strypt eller hängd….huvva som vi säger i Norrland.

Jag har undvikit denna tråd men nu kan jag inte låta bli att skriva igen….Jag önskar er lycka till men gör något mer…kram JS!

#30 Jo jag vet vilka du menar men jag är inte så förtjust i dem heller. Tyckte dem var lite väl galna.

#31 Huset har gått i arv i min mans släkt och han lämnar det inte. Det är ett släktklenod och enbart funnits i hans släktträd så flytta är nog uteslutet. Jag ska gå igenom hans släktpapper med honom idag och se ifall vi hittar den man alla talar om för att se vad det är vi står inför.

Har berättat om denna karl för min man och han tror att det möjligen kan vara den man som aldrig blev begravd utan inmurad i källarväggen och prästen tror det enda sättet är att verkligen begrava honom. Låter lite science fiction över det hela men det är vad min man sa och han känner huset och dess historia bättre än vad jag gör.

Om någon är inmurad i källarväggen så förstår jag att han är förbannad! Han måste ha varit en stygg människa som inte fått komma i vigd jord. Kanske vore bäst få honom begravd.

Men jag säger som tidigare medlemmar sagt. Ta kontakt med ett medium. Kan ni komma till o från ön så måste ju dom också kunna det. Det måste ju finnas någon som är duktig på att få andarna att gå vidare in i ljuset.

#33 Jo vi ska leta. Men båtarna går inte över så ofta pga det stormiga vädret vi alltid har men ska se om allt går att ordna. Ikväll har det varit lugnt utomhus som inne men det är nog bara en tidsfråga. Och nu vet jag varför jag alltid hatat källaren.

#32

Den mannen i väggen måste det vara för jag har hört…"att gå i väggen" men trodde det betydde att någon var utbränd…hm…

Bra att din man tar det på allvar och jag tror också att mannen i väggen behöver bli begravd…

Jag skickar ett pm till dig…kram JS!

Har glömt skriva hur det gått men efter att Jeremina skrivit ett PM till mig och frågat så kom det tillbaka i tanken så jag kopierade mailet jag skrev till henne som svar på hennes fråga om hur allt går och så här ser det ut nu:

_Han har slutat vara rädd. Jag tog honom på en springrunda igenom dem ställena där han blir rädd på efter direktiv av en hundtränare samt att jag grävt ner lyckoamuletter som jag anser är skyddande där efter direktiv från ett medium och det har hjälpt. Har gått 1 vecka nu utan rädsla vilket känns skönt. Han är sig själv ute och kan utan problem gå på områdena dag som natt. I mitten av denna månad får vi byggnadsarbetare och en arkeolog hit som ska ta bort skelletet som finns i väggen nere i källaren och begrava det på en kyrkogård efter kyrkans önskemål. Alla har varit så hjälpsamma här i byn för att få ordning. men som prästen sa det är inte första gången det händer i detta hus, min man har tydligen haft problem tidigare.

Tack för visat stöd i alla fall och alla goda råd. Jag hade trot att jag bara imbillade mig ifall det inte fanns andra som verkligen vet hur allvarligt det är.

MVH
Ninni_

#36 

Visst är det både glädjande och intressant att läsa om vovven och att det gått så bra samt att mannen nu får ro….Jag tror att alla håller med mig, eller hur?  Jeremina!

#37 Någon annan som kollar in här för att få ta del av det positiva slutet på historien…

Härligt!!!

Bra Jeremina.. och skönt för vovven att skelletet äntligen kommer bort .

Vilken otrolig historia som får ett gott slut nu!!

Gud så skönt!

 och jag glädjer mig åt att ha fått rätt uppgifter av andevärlden igen!

Ni ska ha stort tack allahoppa. Utan er hade jag nog trott mig vara tokig. Eloge ska ni allt ha här på ÖIF!

(LÄNK)

Det var roligt att läsa. Skönt att vovven nu kan gå överallt o slipper vara rädd och att mannen får komma till frid. Det är nog det han ville.

Förstår inte hur man kan komma på att bygga in ett skelett i en vägg. Men det var ju mycket konstiga saker som hände förr i tiden.

Fy, vilken berättelse. Hade aldrig vågat bo där.

Skönt för hunden att han äntligen får ro. Hoppas du skriver och berättar sedan när allt är över.

Kram.