Jag har en man som både om jag är extra dålig pga värk eller grinig  blir grinig också då. Undrar om han känner som du när jag blir då?

När jag är dålig blir han grinig för han blir rädd säger han..vet inte riktigt hur han ska hjälpa. Ibland blir jag arg om han daltar med mig för jag vill inte att han ska tycka synd om mig bara förstå.

Frågan är väl, vet du om varför hon är grinig? Om du inte gör det då kan du inte bli annat än grinig själv heller. Så blir nog jag…jag frågar gubben om han är grinig varför. Har han ett svar provar jag att lösa problemet. Men ibland vet man ju inte varför man är grinig, eller hur?

Har man varit tillsammans länge som vi 34 år så känner man varje förändring och man måste på något sätt prata för att kunna hantera dem olika situationerna..

Du vet…vi kvinnor är ofta så att om han håller sig undan kan man bli sinnig för det med. Nu vet jag inte hur hon är men jag och många jag känner blir så. Typiskt kvinnligt? Någon annan som vill försöka svara sven-g?

Kramisar och lycka till Jeremina!

Det är märkligt det känns ca på detta sätt. När jag kommer närmare hemmet känns som vibbrerande vågor av dålig energi, och när jag går in blir energin min. Så även om jag är på toppen humör, blir jag grinig. Så det är bäst att gå undan så inte den dåliga energin förstärks. Så har jag funkat i alla mina förhållanden och jag vet att det är svårt att lösa något, men jag finner detta som bästa lösningen

Gubben brukar säga till yngre sonen 28 år att när hans tjej som ofta är grinig blir grinig: gå ut och gå. Grabben brukar göra det och då känns det bättre när han kommer tillbaka för då brukar hon ha funderat på sitt beteende under tiden…så varför inte?

Jag tror på att hålla sig undan!

Detta har inget egentligen med min sambo att göra. Kan vara samma sak när man besöker ett annat hem eller man är nära en annan person. Men då känner ju man vibbarna och kan dra, om det inte är på jobbet. Då får man suga i sig, det släpper ju efter ca en halv till en timme. Är det någon mer som kan känna hur hela tillvaron vibbrerar av energier.

#0

Skrev denna texten för mindre än en vecka sedan, tror den kan hjälpa dig lite på vägen… 

Detta är en nerbantad version, vill du läsa hela texten så får du göra det under min profil.

Hur tankar kan omvandlas till känslor

Jag kommer nu att måla upp en beskrivning där jag kommer att ta dig från det vi kan se med våra egna ögon och visa hur vi även kan uppfatta en verklighet bortom detta. Därefter kommer jag att beskriva hur vi ibland kan uppfatta andras känslor och tro att de är våra egna.

Tänk dig följande scenario

Du har precis anlänt till storstan efter en lugn och skön helg ute på landet. Du är helt avslappnad i hela din kropp och ingenting oroar dig. Du mår helt enkelt väldigt bra och känner dig ytterst välbalanserad i sinnet.

Det är måndag morgon och värsta rusningstrafiken är ett faktum. Alla ska till sitt arbete och alla verkar vara ute i sista minuten.

Du har nu kommit ner i stadens tunnelbanesystemet. Det kryllar av människor som liknar en arme av myror som är i rörelse. Du kan verkligen känna hur stressen kryper närmare och närmare inpå ditt skinn och det finns ingenting du kan göra för att stoppa detta. Du dras med i strömmen och blir ytterligare ett offer för denna stress.

Två dagar tidigare så åker en annan resenär samma linje samma klockslag efter samma rutt som du skulle komma att ta två dagar senare. Det är lördagsmorgon och stressen som skulle komma att uppstå på måndagsmorgonen visade inte sin närvaro denna dag.

Det är som om folkmassan som reser har fått förmågan att skapa ett energimoln av stress. En stress som pyser ut från varje person och som sedan blandar sig med andra personers stress.

Det är som om alla kommer ner i tunnelbanesystem och är var sitt ägg. Skalet är helt och fint, men plötsligt så går skalen sönder ett efter ett och plötsligt så har allas ägg bildat en jätteomelett av känslor, en stressad omelett.

När lördagsresenären kommer fram till sitt mål så är den personens äggskal intakt. Denna person kommer att få en lugn och skön dag.

När måndagsresenären kommer fram till sitt mål så är den personens äggskal helt sönderslaget. Personen kommer att känna sig trött och det kommer att gå åt mängder med energi för att återställa balansen i kroppen.

Vad var det då som hände?

Hur kan vi i ena sekunden vara så lugna och harmoniska och bara några minuter senare bli så upp stressade? Ingen har sagt ett ord till oss för att skapa denna stress, ändå blir vi så påverkade. Vad är det för kraft som har denna styrka att skapa en förändring i vårt tillstånd?

Vi mår bra och är välmående. Sen går vi ner i ett tunnelbanesystem och börjar känna oss mindre bra och mindre välmående ju längre in i tunnelbanesystem som vi kommer.

Om vi nu skulle göra någonting som vi normalt inte gör, nämligen att vi vänder om och går tillbaka ut ur detta tunnelbanesystem så skulle vi direkt lägga märke till att vi genast började må både bättre och dessutom känna oss mer välmående.

Det finns alltså någonting inne i detta tunnelbanesystem som är så pass kraftfullt att det utan problem kan få en person att förändra sitt humör på bara några minuter.

Detta någonting fanns inte där två dagar tidigare och kunde därför inte heller påverkad dessa resenärer.

Det är inte personen som väljer att förändra sitt humör, åtminstone inte medvetet. Det är atmosfären nere i tunnelbanesystem som är så pass stark att den utan problem kan krypa in under skinnet på de personer som vistas där nere så att deras humör kommer att sänkas.

Slutsatsen jag drar av detta är att en stor folkmängd som drar sig åt samma håll, i detta fallet människor som ska till sitt arbete och som är beroende av att komma i tid har förmågan att lätt skapa en stressad miljö runt omkring sig. Denna energi krockar med andra likande energier och skapar då starkare energimoln eftersom dessa energier matchar varandra.

När sedan mängder av energimoln med samma slags energier möts så kan det skapas väldigt starka känslomoln som innehåller mängder med stress.

Det är då inte speciellt konstigt om en lugn person kommer in i detta känslomoln och börjar blanda sig med det och förändra sina känslor inombords.

Det finns alltså energier runt omkring oss som hela tiden påverkar oss. Ibland så är dessa energier så pass starka att vi kan känna av deras närvaro. Vem har inte kommit in i ett rum där luften var så laddad med känslor att man nästan var tvungen att använda en machete för att kunna ta sig fram?

Eftersom energi inte kan förstöras så kan inte heller ett tankemoln bara försvinna ut i tomma intet. Ett energimoln kan avta i styrka om det inte längre aktivt matas med ny energi men det kan aldrig upphöra att existera. Energin kommer för evigt att finns kvar där om än i väldigt svag styrka.

Allting i vårt universum består av ljus. Ljus är vibration som vibrerar med olika hastigheter. Om man tar en väldigt hög ljusvibration och sänker ner dess hastighet så kan detta ljus materialisera sig och bilda materia. Beroende på vilken frekvens som ett ljus vibrerar med så kan alla grundämnen som vi idag känner till skapas. Detta är hur kraftfull energi är.

Även tankar är energi som vibrerar i olika hastigheter. När vi tänker tankar som till exempel stress så vibrerar denna tanke med en lägre frekvens är en tanke som handlar om glädje.

Den långsammaste vibrationen som vi känner till är rädsla och den högsta vibrationen vi känner till är kärlek. Däremellan ryms alla tillstånd av tankar för att skapa vårt tankeuniversum.

På samma sätt som vi kan dras in i en känsla av rädsla så kan vi även medvetet välja att höja vår energi till ett mer hälsosamt tillstånd. Det handlar alltid om ett val. Antingen väljer du själv eller så väljer någon annan åt dig. Det är betydligt enklare att styra sitt eget liv om det är vi själva som tar besluten i våra liv.

När jag själv är grinig så brukar jag försöka hålla mig lite för mig själv så det inte går ut över nån annan, nu går det ju inte alltid men då säger jag att "idag är jag inte på bra humör" så behöver ingen ta åt sig och tro att h*n gjort nåt för det brukar bara leda till onödigt käbbel.

Är själv väldigt känslig för andras sinnesstämningar och drar mig undan dom som utstrålar ilska och negativitet om det nu inte är mig personen är ilsken på för då får jag ju ta och försöka reda ut det ,om det är något värt att ödsla energi på alltså, vilket det sällan är tycker jag.

När jag jobbade på högstadiet så kunde jag vissa mornar säga: Idag är jag inte i form eller har en dålig dag så ta det lugnt….det slog aldrig fel…någon av eleverna fick mig att skratta och vara glad innan lektionen var över…

Åh, vad jag saknar dessa ungar nu när jag går hemma sjuk…jag älskar att jobba med ungar förlåt ungdomar på högstadiet…Har också en förmåga att få bra kontakt med dem mellan 20-30 år…härligt!

Kram på er alla!

Tänker så det knakar, så rätt att vibbar påverkar oss, och det verkar svårt att inte påverkas. I detta fall funderar man på kan detta verkligen vara mitt val. Önskar jag var nykär som jag såg någon annan vara här på sajten. I detta tillstånd är man opåverkbar. Lever i sin egen värd. Och dessutom på små härliga moln.

Det jag tänker om att man blir så påverkad utav andra när man själv är väldigt empatisk eller öppen,det är ju att på något sätt skydda sig så att man inte blir påverkbar utav den andres sinnes stämning.

Man kan verkligen älska utan att vara nykär…min gubbe 59 år alltså 10 år äldre än jag. Han är lite gråhårig och rynkig men i mina ögon den snyggaste mannen i världen. Den goaste och härligaste men jag blir ju förbenad på honom också ibland förstås….

Nu har jag inte orkat läsa alla svar, men om någon påverkar mig på ett sätt som jag inte vill så brukar jag upprepa för mig själv: Jag är jag och "namn" är "namn".

Att kunna känna empati för någon annan är ju egentligen en bra egenskap enligt min mening men det kan givetvis vara mycket jobbigt. Jag själv har också en oerhörd förmåga till att "ta över" andras känslor, oftast sorgliga dessutom. Om din sambo nu är grinig så finns det kanske någon orsak?  Har ni pratat om detta och vet hon att du känner som du gör? Jag tror att det bästa är att prata och inte att gå sin väg, trots att det känns jobbigt. Kram

När man får andras känslor över sig kan man pröva att i tanken ställa sig i duschen ellr under ett vattenfall och låta känslorna spola bort. Om man mediterar är det bra att lägga guldfärg eller blå färg runt auran som skydd. Guld är bäst. Det går att lägga ett tjockt lager färg om man behöver.

Kanske behöver du träna på att inte känna av fullt så mycket, det är ju inte så bra om du ska ta på dig allas dåliga humör  Sen behövs ju en balans också, om hon är grinig kanske det behövs att du är lite gladare och tvärtom. Men visst det är ju inte så lätt att komplettera varandra så på beställning.

Jag "smittas" gärna av min mammas humör och mående då vi står varandra mycket nära, men genom åren har jag lärt mig att stanna upp och stänga igen lite. För mår hon dåligt så behöver ju inte jag göra det, lyckas jag dessutom inte dra på mig vad hon känner så kan jag också bättre stötta och finnas där för henne.

Kramar Madde