Kundalini
Jag undrar om kundalini…vad är det? När jag skrev om mitt tredje öga på "andlig utveckling" fick jag en varning av någon. Kan inte förstå varför när jag bara upplever det jag upplever.
Vad kan hända? Nu blir jag såå förvånad. Kan någon berätta som verkligen vet vad det handlar om?
Natti Jeremina!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Lite att läsa!
Jag har inte känt av något utom då radiofrekvensen jag har i huvudet som kan komma från energihöjningarna.
Men vi är ju så olika.
Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.
Hemsida www.livskvalitet-2.se kliv in!
Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.

Min uppfattning som novis inom detta är att om man yogar eller mediterar extremt överdrivet kan man snabba på processer som kroppen egentligen behöver ganska lång tid för att hantera. Och då kan man må väldigt dåligt. Det här är inte supervanligt men händer uppenbarligen.
Så varningen var nog mera (jag såg den med…) att man ska låta saker ha sin gilla gång och inte försöka speeda upp förloppen för att komma snabbare framåt. Jag tror inte att varningen var specifikt riktad till dig, men du vet om man har erfarenheter av otäcka saker vill man gärna berätta så att inte fler råkar illa ut.
Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?
Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Många skräckhistorier finns om denna "farliga" kraft. Jag personligen är helt övertygad att om jag litar på mig själv, ser till att hålla fötterna djupt i myllan och inte överdriver någonting, men heller inte är livrädd för att känna något - då sker det här på helt naturligt sätt, som Hoppfull skriver. Kundalini är ju vår livskraft som flödar inom oss. Och visst finns det de som upplevt en s k kundaliniresning som varit väldigt intensiv och stark. Men om man tror på att allt har en plan inom oss, ska vi då inte uppleva det också för att förstå mer om oss själva.
Har hört flera yogisar berätta om detta fenomen och hur vi blivit skrämda för att utforska det. För hur skulle det se ut om alla tog sin kraft och flödade av härlig, guddomlig och kreativ energi??? Och insåg att det är dom själva som bestämmer över sina liv. Bäst att skrämmas lite så vi håller oss i boxen….
Sen ska man förstås alltid handskas med respekt vad gäller allt. Hörde en gång att man kan drunkna om man dricker för mycket vatten för fort…. och vatten behöver vi!! Livsnödvändigt.
Använt ditt sunda bondförnuft som jag alltid refererar till, Jeremina. Om du lyssnr och litar på dig själv och din kloka själ så finns det inget att vara rädd för!!
Kramis från en som ääääääälskar kundaliniyoga för att jag då verkligen får känna min inneboende kraft!!!
Medarbetare på Övernaturligt i Fokus
Trisha..vad vore ÖN utan dig? då skulle det fattas mycket! Jag tackar för ditt inlägg och känner mig säker på att jag vet vad jag gör.
Det vore nog hemskt för t ex läkemedelsföretag om alla vore lyckliga och lät energin flöda. Jag bara upplever och allt känns så naturligt för mig….
Jeremina,
Jag har gått igenom kundalini (eller vad man väljer att kalla det för)köret sedan slutet på maj 2008 och fortfarande. Jag är så långt man kan komma från andliga freaks samtidigt som jag är densom bekanta och familj vänder sig till när dom har problem eller behöver råd och vägledning. Det som hänt mig då kundalini varit aktiv i perioder är något helt ofattbart och utopiskt för mig. Att dessutom ge sig på att berätta det för mina närmaste blir ju givetvis då rena rama fantasier och det trotts att jag är en mentor figur för dom. Inte så konstigt iofs då även många andliga peronligheter här på ÖIF reagerar på samma sätt. Det här är det bästa råd jag kan ge åt dig av mina erfarenheter så långt, att inte berätta några detaljer kring händelserna.
Råden du får "ATT INTE VARA RÄDD", glöm dom det är ju samma sak som att någon kastar ett glas vatten i ansiktet på dig samtidigt som du inte skall blinka, går ju inte,samma sak som med rädslan är det en medfödd reflex. Men däremot går det att lära sig hantera rädslan genom att förbereda sig inför olika "kundaliniska" händelser.
Kom oxå ihåg att den intensitet och styrka som du kan känna av aktiviteterna helt plötsligt kan delvis avta och periodvis helt avta, hur skulle du reagera då ? Är det verkligen något du skulle vilja bli v med, 70% v dom som råkat ut för detta känner stor saknad och tomhet då det inträffar, trotts att det varit förknippat med både rädsla och skräck, egendomligt eller ?? i verkliga livet har jag träffat på en som under flera år med stora ansträngningar och uppoffringar försök uppnå det som du råkat ut för. Det har avstannat för honom och resultatet är att han nu är deprimerad och sover bort en stor del av sitt liv.
Efter allt det som hänt mig så är jag av egen erfarenhet av den uppfattningen att egoismen och högmodet tillsammans med intentionerna är helt avgörande för hur du kommer att må under processens gång och om du överhuvudtaget kommer att ta dig igenom hela processen.
#5 Jag vill tacka dig för det du skriver för Jag vill inte vara utan detta men jag gör inget extra för att uppnå dessa upplevelser. Intressant att höra om hur du tycker att det är och att man kan anses som annorlunda.
Men rädd ska man väl inte behöva vara i alla fall!
jag har inte lyft ett finger för att få in andlighet i mitt liv, ännu mindre har jag brytt mig om såna här sidor och tyckt healare är något barnsligt genereande påhitt. jag har inte gjort något extra och överhuvudtaget ingenting för att komma i kontakt med det här. Ändå så har jag drabbats/välsignats ????? av det samtidigt som det finns människor som bara lever och verkligen anstränger sig för att uppnå det här, verkligen orättvist eller ??
trotts det jag gått igenom så långt och att jag valde o berätta detaljerna kring händelerna så är jag precis som förrut och inte ett dugg anorlundare, vilket jag tror folk i min närhet också uppfattar. Men däremot blir iaf jag utsatt för en viss misstänksamhet och en rädsla från min omgivning vad det är som sker med mig, allt orsakat av att jag valde att berätta om detaljerna kring händelseutvecklingen.
jo ang rädsla
så har jag funderat ett tag och jag tror den här liknelsen skulle kunna vara rätt så relevant, iaf för mig,
tänkt dig att du aldrig kört bil förrut och plötsligt befinner dig på en 4-filig fullt trafikerad väg under rusningen mitt inne i stan, garanterat blir man rädd och kanske får panik eller börjar agera virrigt och orationellt vilket leder till att olycksrisken är överhängande samtidigt som man känner sig väldigt liten, utsatt och helt utan kontroll.
Ceeson. När jag började läsa de här sidorna i julhelger, kände jag mig främling även här. Det beskrivs så mkt avancerade saker här vad jag inte har övat eller varit med om. Men ändå vet jag att jag har upplevt "allting" utan att göra ett hantag att kunna uppleva nåt. Nu upptäckte jag vad du skrev. De var så nära på mina tankar som det kan bli. Många anstränger sig uppnå resultat av det, vad andra får utan att göra ett dugg. Jag vet inte om detta är rättvist. Men, vi är olika individer o därefter upplevelser är olika. Och ansträngningar att kunna nå upplevelser också bli olika. Jag personligen har levt med min anlighet hela livet utan att göra stor väsen av den. Den är bara en del utav min identitet o ingenting annat. Kram. Pirkkolino.
hej pirkkolino
kul att det finns andra som har liknande erfarenheter och tankar och förhållande / distans till det här.
terv
ceeson
Hej Ceeson. Ja det känns bra att veta, att man är inte ensam. Detsamma. Pirkkolino.