Min syster har 6 st omhändertagna huskatter. Hon har alltid tagit hand om hittekatter och omplaceringshundar.

På våren förra året började en av hennes katter få ont i sitt ena framben uppe vid skuldran och kunde inte hoppa eller gå på benet längre. Hon åkte till veterinären som röntgade och sa att katten fått svår arthros och inte skulle bli frisk. Man kunde ge medicin för att lindra värken det var allt. Katten fick medicin och smärtlindrande under hela sommaren, men det verkade inte som om det hjälpte ett dugg. Han började bli tillbakadragen och kom inte fram längre. Hon slutade med medicineringen, eftersom det också var så svårt att få i honom pillerna.

Mest på skoj sa jag att hon kanske kunde heala honom. Jag hade fått tag på en artikel om hur man kunde heala folk från sjukdomar med handpåläggning.

Hon läste på och på hösten satte sig ner med honom i knät och rörde handen en bit över hans onda ben och mediterade en stund. Hon upprepade det ett par gånger till de följande dagarna. Rätt som det var, så kunde han både gå och hoppa normalt igen. Under över alla under!

Hon åkte till veterinären som röntgade igen och hon sa att allt var borta, det fanns inga spår av arthros längre. Hon blev väldigt paff när hon hörde hur det gått till.

Sedan dess har han aldrig haft några besvär med hälta.

Hon har dessutom "pratat" med en av mina avelshonor i fjol, som inte accepterade att bli parad, till att gå med på det och hon fick en kull senare. Hon satte sig med henne i knät vid några tillfällen och överförde bilder på hur katten blev parad och fick egna bebisar. Jag hade försökt att få henne parad vid flera löptillfällen innan, men hon bara morrade och skrek åt honom och vägrade att gå med på någonting. Snopet med tanke på att jag köpt henne som avelshona. Som tur var, lyckades det till slut med hjälp av syrran.

Nu är det väl snart dax för ett snack igen!

MVH Erna