Hej bappi!

När man känner som du gör så tillåt dig att bara vara där och vänta, för det är i dom stunderna som det händer mycket i din utveckling och du märker det först när du kommer ut från cirkeln du trampar i. Våra guider arbetar med oss hela tiden och det du beskriver är något som vi alla hamnar i ibland och det gäller att bara ha tillit och inte stressa. Det är en spännande tid :)

Kram

Tack för en mycket bra förklaring / kram Bappi

Kanske ingen tröst men där befinner jag mej ocå just nu! Vi får vänta och se vad som står på tur för oss

#3 Vi tara varandra i handen och väntar  så känns nog allt lite bättre

/ kram Bappi

Jag kände detsamma för ett tag sedan. Har alltid haft skrämmande dåligt tålamod och när jag väl vill någonting så får det gärna hända nu medetsamma  Men så fick jag kontakt med min guide som även hon sa till mig att ta det med ro…och när det framgår även till andra sidan att jag är lite hialös så är det väl bara för mig att lyssna och ta det till mig och bärja ta det med ro  Så nu ibland har jag kännt att det går så sakta men säker framåt men tack vare att det inte går så snabbt så lär jag också känna mig själv och hänger med bra på vägen.

Så jag kramar om handen din och så sätter vi oss ner och tar nåt gott att fika på och väntar tillsammans

Kramar Madde

Så gulligt du skriver Mads och jag fikar gärna med dig och vi väntar så tillsammans/ kram Bappi

Kan bara instämma med föregående talare och med dig, Bappi!

Har hamnat i perioder där jag tyckt att det inget händer men senare fått upptäcka att jag utvecklats mycket. Känner igen din hopplöshetskänsla och förstår dig, det känns som man inte kommer någon stans, trampar runt i deg. Jag har gjort så de sista ggr att jag lagt allt på hyllan under ett tag för att sedan ta upp det igen. Då kommer du att märka vad som hänt under tiden. Det är värt att vänta på!

Lycka till!

#7 Alla patar så förnuftigt och jag tar till mig av all visdom ändå så pockar känslan på hela tiden och besegrar hela tiden förnuftet

/kram Bappi

Ps Blev fetstil och stor text utan min hjälp *fniss*

Känner så väl igen mig i beskrivningen. Jag är så trött på att ingenting händer och jag försöker hitta utvägar från denna stiltje men förgäves.

Har upplevt detta tidigare och då fick jag en bild för mig där jag befann mig vid en brunn. Bilden förmedlade att jag skulle stanna vid vattenhålet och vila upp mig. Förhoppningsvis gäller samma sak nu men jag känner mig så otåliiiig.

När man vill utveckla det här så vill man att det ska ske så fort som möjligt och tålamodet tryter, det är just tålamodet som alla måste jobba hårt med och därför får man många prövningar för det också. Allt har sin tid och det är inte meningen att man ska rusa fram för då missar man så mycket på vägen som är viktigt och det kan bli galet, så var glada över att ni får stanna upp och försök att inte känna frustation eller stress för när ni är i den vilan, det är då det händer som mest för er i utvecklingen men tänk på att just tålamodet är a och o i utvecklingen. När ni sen kommer i denna vila nästa gång så kommer det att kännas annorlunda när ni har fått mer tålamod, då vet ni att nu är det dags att vila, jag gör något annat under tiden så får jag se sen vad det här ledde till. Man utvecklas paralellt med sin personliga och mediala utveckling så det handlar om att det behöver finnas en bra balans mellan dom båda så inte vågskålen tippar över. Vilan kan du då ta tillvara på och i meditationer finna vad du behöver jobba med i din personliga utveckling just då. Det kan handla om saker från ditt förflutna, du kan behöva släppa vissa bitar som sitter fast, kanske du behöver förlåta någon eller en situation inom dig? Släppa någon skuldkänsla? Det kan vara många olika delar som man kanske inte alltid tänker på men det sitter därinne och behöver tas tag i och se det med nya ögon för att kunna släppas loss.

#7 Ja du Bappi, det är väl en del i utvecklingen det också!

Alla upplever vi väl vår utveckling lite olika men en sak som är lika för oss alla, är nog att det aldrig går att skynda på det. Det tar alltid den tid det tar! Oavsett hur mycket tid man lägger på det eller hur mycket man vill det. Och det kan ju kännas skönt att veta! När man är mogen för nästa steg så tar man det steget antingen man är medveten om det eller inte.

Även jag känner igen mig. Pratade faktiskt med elisabeth för inte så längesen om just detta  och fick det förnuftiga svar du oxå fått här, Bappi. Det kändes så skönt att veta att det är normalt i utvecklingen.

Då jag började min utveckling i mediumskap så gick allt så bra i början. Jag tyckte det hände saker hela tiden och för varje ny dag var jag nyfiken på vad jag skulle få vara med om.Jag tyckte att jag hade riktigt bra flyt, vågade ha små sällskap att träna på ( seanser) och även psykometri, allt gick bra.

Nu, sedan en tid, så har allt stannat av och till och med gått tillbaks en del. Jag fick nästan lite panikkänsla och undrade om min förmåga ska avta för att sedan förvinna. Men nu, då jag fått prata om detta, känns det bra att veta att det inte alls är konstigt eller galet.

Jag tar det med ro nu. Förstår att jag ska bara vara nu…
Läser och tar in. Låter det mediala arbetet vila. Blir en skola för mig då jag haft dåligt tålamod och allt ska ske på sekunden. Nu får jag istället lära mig att vara i ro med mig själv, tänka efter mm.

Mycket bra med forum som detta då man får "prata"sig och få goda råd och få dela andras erfarenheter

Jag förstår nu vad du menar Elisabeth. Det är något som jag behöver släppa taget om. Om jag kan göra det mentalt då blir jag fri i det fysiska. Det har tyngt mig länge, nu är det dags att släppa det. Tack.

Tack för bra tips - har själv hamnat i detta läge - och ser nu att det är en del av utvecklingen, var sak har sin tid….!

Tror att det ingår i utvecklingen att utveckla sitt tålamod?

Är av uppfattningen att vi är här för att lära och utveckla framför allt 4 saker.

1. att vara Kärleksfulla.

2. att vara Förlåtande.

3. att vara Ödmjuka.

4. att vara Tålmodiga.

När vi behärskar de egenskaperna är vi nog i det närmaste fullärda.

Lycka till!

Jag jobbar på nr 4 och har nog kommit en bra bit på väg tror jag

Tack för alla visa ord som inte bara ges till mig utan alla andra i samma situation

Bra att dessa trådar finns så att man får svar på det som ligger som en undran och pyser

Jag tar till mig allt och tror nog att jag försker följa dessa 4 råd som ges i #15 så gott det går. Niger och bockar ödmjukt igen för alla visa ord från Er alla.

/kram Bappi