Övernaturligt iFokus

Övernaturligt

Etikettofftopic
Läst 1074 ggr
Mads
0

Lycka...

Var finns lyckan när man som mest behöver den ? Hur lyckas man sluta fundera så mycket över livet ? Känns som att jag befinner mig i ett slags vakum emellanåt. Vissa dagar är absolut kanonbra dagar, det är väl när kvällen kommer och lillfisen somnat som jag som mest känner av mitt trasiga hjärta och inre…

Ja, så är det väl att vara känslomänniska. Jag försöker vara tapper och stark och uppskattar verkligen det fina i livet jag har, vissa dagar är det bara svårt och idag är en sådan dag. Vet att jag förmodligen har mycket fantastiskt framför mig, men just nu känns det så långt bort.

Min andliga resa har ju tagit mig en bit på väg bara sedan jag gick med här på ÖN och det kan jag inte annat än glädjas över självfallet Glad. Och min lilla prins är ju världens finaste…

Men ensamheten är riktigt grym ibland, så är det bara…

Behövde bara ventilera mig lite…

Kramar

Amor Vincit Omnia

Trisha
0
#1

Håll ut vännen, det nalkas bättre tider! Framöver så förenas vi med fler och fler av våra själsfränder. ÖN är ju en början, eller hur? Tänk vilken glädje det blir för oss alla ensamvargar när vi börjar finna andra från vår flock! Den lyckan går nog inte av för hackor…

Hur vet jag det här då…?? Jag bara känner i hela min själ och i mitt stora hjärta att det är så. Så min ensamhet har varit över ett tag och jag går med stadiga steg, även under de dagar som min flock är borta i dimman.

Varma tankar till dig

Medarbetare på Övernaturligt i Fokus

Mads
0
#2

Tack vännen, dina ord värmer gott. Och jag håller med, sedan jag gick med här så känner jag mig inte lika ensam. Det spelar ingen roll att vi här sitter långt ifrån varandra, värmen och närvaron känns starkt ändå och det är ju onekligen härligt.

Jag brukar resa mig (efter ett tag i alla fall) och kämpa på och se framåt.Denna gång kan jag bara inte riktigt skaka av mig känslan att mitt öde är att leva ensam…eller ja inte helt ensam förståss jag har ju min son samt familj och vänner och det är jag tacksam för.

Tror att jag lite fastnat i tänkandet vad det är jag gör för fel…vad är det för knas med min karma undrar jag förbryllat och kliar mig i huvudet Obestämd

Kramar från lilla jag

Amor Vincit Omnia