Håller på går igenom lite texter i skrivande stund när man är i författande tid av ett verk, och då ibland hittar man något roligt och underhållande.

Har fattat mig tycke åtminstonde för GAS. Galenskaparnas ordformuleringar. Anders Eriksson är helt underbar, om än han är i en genre med flera artister så som Robert Broberg mf.l. så jag tänkte publicera en rolig text här för att dela med mig och lysa upp tillvaron lite. Den kan vara lite fräck men det är inte det som är poängen i det hela.

---

Spelmissbrukare av Punto Banco.

Den gröna filten stank av svett och för länge sedan förlorat sin ludd.

Sir Twilights näsblod droppade stilla ner i hans underbett…han var en ensam man med en egen budget och kört formel 1, och suttit i fängelse för apsmuggling. Nu satsade han en kvarts miljon på nummer 3. En spottstyver skrattade han samtidigt som den vänstra handen i byxfickorna lätt jonglerade sitt könsorgan.

Herr Kleinbarch böjde sig bakåt. Vart skulle han annars böja sig. Framåt var redan upptaget. Han hade stått stilla länge och ville med sin kroppsrörelse uppmärksamma att han fortfarande var vid liv.

Ett eksem besvärade honom obetydligt, men annars var han en bra kamrat med herr parfym som största intresse. Vilket skänkte honom en trevlig lukt. Men en klen allmänbildning.

En uppstoppad fotomodell tog form brevid den purpur färgade croupieren. Jag vill bara ha sex sa hon och blinkade med sina pantsatta ögonfransar. Sex är upptaget svarade croupieren gammaldags med kunning. Varpå hon gick upp i linningen så att hennes intressanta innanmäte blev föremål för allmän inspektion. Hon fick omedelbart stoppas om och sys ihop, av en kirurgkongress som tursamt nog hade en ledig kväll.

Lord loyd lånade vänligt ut sin unika gummisnodd samling som fyllning, och en liten familj genmanipulerade dansmöss från tasmanien som ingen saknat, kom också väl till pass.

Det rådde en munter stämning kring bordet. Förbrödring och demokrati kan man nästan säga. Alla var lika mycket värda, …som sina insatser. 

Plöstligt blev Lord Loyd ruinerad, då skulle han tvunget skjuta sig men missade. Då hade han skjutit av sig ena örat. Så croupieren blev tvungen att låna honom sitt öra. ….Och i det pratade han hela kvällen om allt han hade varit med om.

Till slut hade även sir twilight spelat bort allt, och hade bara sig själv kvar att satsa. Vilket han också gjorde, och vann dessutom. Han fick tillbaka sig själv. Och då applåderade alla runt bordet. För han var den förste som förlorat alla sina pengar, men vunnit sig själv. 

- Anders Eriksson, GAS