Jag är helt med på det, ett härligt initiativ som nog skulle uppskattas både av våra nära och kära som lämnat oss samt för oss som finns kvar här.

Kram

Tack Mads för ditt svar!!

Undrar om vi här i norden är fär stela för att ta ett sådant stort steg?

kram

Alla Helgon helgen i slutet av oktober, början av november brukar vara den helg vår familj tänder ljus och hedrar våra nära och kära. Det har vi gjort sedan jag var barn Jag trodde att det var sed i hela sverige men det kanske är en tradition som bara förekommer på olika platser i sverige

#3 Tänkte precis skriva detsamma

Alla Helgons dag är en sed i sverige!! Vi tänder ljus, är tysta, det är ofta mörkt, människor är ledsna, tysta osv..

Nu menar jag firande med glädje, fest, färger, musik, gemenskap..osv.

Kram Maili

Jo Alla Helgona helgen finns nog i hela Sverige faktiskt, står nog också med i alla kalendrar som finnes att köpa. Det jag tror Iliam menar är kanske att göra något större av det än vad det faktiskt är i Sverige. I många andra länder firar man på ett helt annat sätt, det är helt enkelt en större högtid ( eller vad man nu kallar det ) och vårt land är vad jag anser också väldigt stelt vad gäller mycket inom bl.a det andliga och övernaturliga.

Ok, då förstår jag, jo det är klart vi dansar ju inte direkt, vad jag vet i alla fall. Vi svenskar minns nog lite mer i "stillhet". Vi är ju lite stillsamma och återhållsamma när det gäller känslo yttringar, tyvärr skulle jag vilja säga!
Det är nog de flesta västerländska länderna tror jag.

Jag tror att den rädslan beror på att man är rädd för hur andra ska tycka och tänka om man tänker på dom döda med glädje. Man är rädd att andra ska ta illa upp och se det som ett dåligt uppförande :)

#7 Ja lite trist är det. Jag har inte växt upp i en familj där man tänder ljus för de döda eller så, man går till graven med en blomma that´s it. Likaså känner jag ingen som gör något mer utav det hela vilket jag tror beror på att det inte riktigt är något som anses vara helt accepterat. Vi är allt lite stela och återhållsamma vilket ju egentligen är ganska trist.

Det var ju inte så länge sen man skulle gå helt svartklädd och bära sorgband en viss tid när någon gick över, man skulle tydligt visa att man bar på sorg men jag tror att förändringen är på väg ;)

# 10 Jag hoppas det. Att stå vid en grav idag och faktiskt må bra och känna att det är okej att personen är på andra sidan känns lite tabu även om det inte är nåt jag precis firar.

#11 Tillåt dig att känna precis som du gör för om du går emot dina känslor sårar du dig själv, andra blir inte lyckligare för det.

Kram

Jätte härligt initiativ med en glädjens dag för våra nära och kära å andra sidan.

" Av ljus är du kommen av ljus skall du åter varda" låter betydligt finare än jord eller hur?….

begravning i glad gospelsanda skulle jag vilja ha

12 # Så sant så, men det är nog tyvärr så jag levt större delen av mitt liv. Gjort det som anses av andra vara rätt och passande och inte lyssnat till mitt hjärta, nu när jag äntligen "vaknat" och gör det så är det för närvarande lite kaos men ack vilken go känsla.

Kram

#14 Det blir lätt kaos bland omgivningen när man släpper gamla mönster men det går över, härligt att du har gjort det!

Kramar

Du som arbetar som medium borde ju känna av denna lyckan och kärleken som dessa andar ger!!

Osaliga andar som inte hittat hem men som finner ljuset med hjälp av ett medium..lyckan går ej att beskriva!! Det är vad de flesta medium säger,

Att gå vidare ser jag som något spännande!! Varför inte då fira detta med dunder och bång!!??