Övernaturligt iFokus

Övernaturligt

Etikettmedialitet
Läst 1722 ggr
lilohl
0

Medialitet

Utan att få ett märke kämpar ingen med trollen.

Fenomenet är känt redan i bibeln där Jakob får ett slag på höften när han brottas med ängeln.

För att inte tala om författarinnan Rowling i modern tid!

Kultursnobbarna får ursäkta men jag anser att hennes mastondontverk om Harry Potter, den lille pojken som redan som baby får kainsmärket ristat i pannan av Lord Voldemort, är ett djuppsykologiskt mästerverk utan like, och jag placerar författarinnan Rowling i samma klass som Bunyans "Kristens Resa" samt Dante Aligieri på trettonhundratalet. 

Lord Voldemort är en av litteraturens kusligaste urbilder för den totala psykotiska kollapsen. Jag anser dock inte att Harry Potterböckerna är någon barnlitteratur därför att det framgår rätt klart att det är sin egen själsresa författarinnan bearbetar, vilket hon också medgett i TV-intervjuer.

Gränsen mellan genialitet och galenskap är som bekant hårfin. Däremot är skiljelinjen mellan tro och vetande knivskarp och från båda sidorna av denna frontlinje skjuts det skarpt. När häxbålen släcktes övertog den framväxande psykiatrin kyrkans roll som häxjägare. 

På ena sidan har vi främst psykiatern som avfärdar allt som biokemi och på den andra sidan dåligt underbyggda och ibland direkt flummiga påståenden.

Vi lever i en kultur som har kunskaper till att utforska universums födelse femton miljarder år tillbaka i tiden medan det här med själen är tabubelagt och förträngt. 

Miljardbelopp satsas på att finna materiens allra innersta byggstenar, den senaste galenskapen är CERN-projektet och jakten på Higgs partikel. De lär knappast hitta den därför att man behöver inte vara något geni för att begripa att den inte existerar.

Varför satsas inte mer på utforskningen av vårt eget inre universum? Redan nu är den teoretiska fysiken öppen för existensen av ett oändligt antall parallella universa.

Är det inte dags att riva den där barriären som började byggas redan i början på 1700-talet?

Själv är jag övertygad om att många som av psykiatrin fått diagnosen schizofreni också är stora mediala begåvningar. Rösterna, synerna och som av psykiatrin avfärdas som hallucinationer, är väldigt likartade.

Många stora genier är schizofrena, matematikern och nobelpristagaren John Nash, Strindberg, Carl Gustaf Jung för att ta några exempel och själv skulle jag vilja lägga till författarinnan Rowling. Hade hon inte skrivit Harry Potterböckerna hade hon gått under psykiskt.

Att böckerna fick den internationella genomslagskraft de fick och som snabbt förvandlade en fattig ensamstående mor som gick på socialbidrag till mångmiljardär visar vilket nertystat problem det här med vår inre värld är. 

När jag tar del av TV-program som handlar om det ockulta får jag snabbt det intrycket att åtskilliga av dessa medier i själva verket är schizofrenier.

Ett rivande av barriären mellan tro och vetande samt ett ökat samarbete  mellan forskare och troende skulle få bort mycket av den flum, det bluffmakeri och det utnyttjande av andlig nöd som onekerligen förekommer inom arvet efter "New Age".

Släpp inte bara in medier i spökhusen! Släpp även in forskare! Det är verkligen på tiden att öppna fönsten och sätta korsdrag i andarnas hus. Det skulle gynna även spiritualismen.

I unga år krisade jag själv och stod på tröskeln till psykos, var nog även en bit över den där tröskeln och hade då mycket starka mediala kontakter med andevärlden. Sjukdomssymtom eller medialitet? Tja! Kanske  bara en fråga om grupptillhörighet!

iceberg
0
#1

Vetenskap och forskare är väl inte vad som passar inom ÖN?

lilohl
0
#2

Betr. vetenskap och forskning inom det övernaturliga.

Jo, jag anser verkligen att vetenskap och forskning skulle behövas på det området.

De upplevelser människor berättar om är verkligen att ta på allvar. Som det nu är tiger flera med dessa upplevelser, avfärdar dem själva som inbillning och ångest och går sedan och plockar fram tablettburken.

Jag står vid vad jag skrivit tidigare, att samliga program om det ockulta på TV4+ är inte särskilt bra, det gäller speciellt "andarnas hus," men bara det faktum att människor numera vågar träda fram inför TV och berätta om sina upplevelser banar även väg för en större öppenhet när det gäller det själsliga.

En hjärnkirurg som intervjuades för en tid sedan sa beträffande de "nära dödenupplevelser" patienter berättat om när de vaknat upp. "Morgondagens medvetandeforskning kommer varken att bedrivas av psykiater eller läkare, utan kommer att tillhöra forskningen inom den teoretiska fysiken."

En teori är att människohjärnan är en mycket avancerad fotondator och fotonen har den egenskapen att den kan befinna sig på flera ställen samtidigt. I sina allra finaste faser följer de energier varav alla våra tankar och känslor består helt andra lagar än de som styr vårt trediminestionella universum.

All materia och det inkluderar även de kolbaserade organismer vi själva tillhör liksom allt annat levande på jorden är i själva verket energi i vila och energi kan aldrig förintas bara omgestaltas.

lilohl
0
#3

Betr. vetenskap och forskning inom det övernaturliga.

Jo, jag anser verkligen att vetenskap och forskning skulle behövas på det området.

De upplevelser människor berättar om är verkligen att ta på allvar. Som det nu är tiger flera med dessa upplevelser, avfärdar dem själva som inbillning och ångest och går sedan och plockar fram tablettburken.

Jag står vid vad jag skrivit tidigare, att samliga program om det ockulta på TV4+ är inte särskilt bra, det gäller speciellt "andarnas hus," men bara det faktum att människor numera vågar träda fram inför TV och berätta om sina upplevelser banar även väg för en större öppenhet när det gäller det själsliga.

En hjärnkirurg som intervjuades för en tid sedan sa beträffande de "nära dödenupplevelser" patienter berättat om när de vaknat upp. "Morgondagens medvetandeforskning kommer varken att bedrivas av psykiater eller läkare, utan kommer att tillhöra forskningen inom den teoretiska fysiken."

En teori är att människohjärnan är en mycket avancerad fotondator och fotonen har den egenskapen att den kan befinna sig på flera ställen samtidigt. I sina allra finaste faser följer de energier varav alla våra tankar och känslor består helt andra lagar än de som styr vårt tredimentionella universum.

All materia och det inkluderar även de kolbaserade organismer vi själva tillhör liksom allt annat levande på jorden är i själva verket energi i vila och energi kan aldrig förintas bara omgestaltas.

Ber om ursäkt för en eventuell upprepning men tryckfelsnisse råkade få ett finger med i spelet när jag skickade min kommentar första gången.

[Hukanson]
0
#4

Frågan är väl snarare om schizofrena borde vara tillåtna att vara mediala eller om det borde förbjudas vid vite på nåt sätt. Varför uppstår fenomenet psykos när människan är medialt begåvad ?

Har personen då själv tagit avstånd från sin "begåvning" och flytt undan till en psykiatrisk sjukdomsdiagnos från vilken han /hon har svårrt att återvända ? Men att säga att många stora genier är schizofrena är väl att vända på steken i onödan , många stora genier är mediala klåpare som inte orkar hantera sin situation i sånt fall. Det är ju bra då att världen får en hälsosammare attityd till det som ändå är fullt normalt, vanligt förekommande och livs levande verklighet.

Att jobba med sig själv börjar faktiskt att bli teoretisk fysik och då gäller det väl att ha en vän i Akademien så att man inte faller på egen sträng.

lilohl
0
#5

En människa som drabbas av schizofreni väljer nog inte själv om de vill ha kontakt med andevärlden eller inte.

För många år sedan i Stockholm kom jag i kontakt med ett medium, han dog förresten, eller "gick över till andra sidan" som spiritualisterna säger, i början på sjuttiotalet. Han var kanske inte Guds bästa barn och lär inte alltid ha haft så rent mjöl i påsen. Det fanns mörka sidor i hans personlighet och jag var inte blind för dom men han var helt brilliant som tarotläsare och framför allt som psykolog.

Utan honom hade jag förmodligen gått på tung medicinering om jag nu alls varit i livet.

"Det jag ser i korten ser jag rätt till sextio procent och det jag ser på personen ser jag rätt till nittio procent," brukade han säga. Jag var dock inte ensam om att anse att hans träffsäkerhet var mycket högre.

"Medialitet lider man sig till," brukade han säga och efter vad jag sedan fick veta hade han farit mycket illa under sin uppväxt och bakom hans glada skratt och burdusa humor dolde sig en mycket bitter människa.

Han sa rent ut till mig att jag var sinnessjuk men lade sedan till med ett skratt, "Mitt eget blodserum skulle jag kunna sälja som knark på Mariatorget."

Så fick han besök av en herre som beställt tid hos honom för en sittning. Vårt medium såg omedelbart vem det var men höll masken. "Lägg in ved i kakelugnen medan ni väntar!" sa han bara. "Jag tar snart emot dig."

Efter vad som sägs lär dåvarande överläkaren på Beckomberga ha fått åtskilligt att fundera över när han gick därifrån och vårt medium lär snabbt ha packat och gett sig av till sin stuga på hemlig adress någonstans uppe i Norrland för att undgå en hotande tvångsintagning.

Den psykiatriska sjukdomsdiagnosen står nog psykiaterna för, där personen tvingas ta avstånd från sin begåvning som psykiatrin anser vara symtom på bristande sjukdomsinsikt. Det är dock inte ovanligt att de som drabbas av schizofreni ofta är mycket intelligenta människor, vilket även psykiatrin inser.

Att kalla genier som Carl Gustaf Jung, den analytiska psykologins grundare eller matematikern John Nash för mediala klåpare som inte tar sitt ansvar är väl ändå att ta i.

De andar den schizofrene kommer i kontakt med är andar av lägre natur, det vill säga onda andar, enligt spiritualismen. Men dessa "onda andar" kan ofta uppträda som varnare och till och med som skyddsänglar. Det är när den drabbade INTE lyssnar till dessa "varnare" utan springer iväg åt vad jag själv kallar "fel håll" som det går på tok.

Till sist skulle jag vilja tillägga att det här med själen är ett tabubelagt ämne. Om inte annat märks det tydligt i väntrummen på våra vårdcentraler eller över borden i sjukhusens matsalar där patienterna snackar väldigt öppet om sina krämpor med varandra. Men ångest, syner och röster talas det tyst om.

Vad diagnosen "schizofreni" beträffar är den nog många gånger en bekvämlighetsdiagnos för PTS, det vill säga posttraumatiska syndrom. Det är enklare att skriva ut neuroleptika och starka psykofarmaka än att lyssna till ett nog så långrandigt och jobbigt posttraumatiskt syndrom.

"Medialitet lider man sig till," sa en gång en bitter och trasig siare uppe i Stockholm.

Jag vill till och med gå ännu längre. Schizofreni bottnar i obehandlade posttraumatiska syndrom som ingen orkar lyssna till.

[Hukanson]
0
#6

Då undrar man ju i stillsam ro vilken karma personen har då varken föräldrar,vänner eller sjukvården orkar lyssna på traumatiska upplevelser som skriker efter kärlek ?

Trisha
0
#7

Intressanta funderingar du delar med dig av. Mycket av det du skriver håller jag verkligen med dig om, och det är alldeles för lätt att göra en utredning och ge en människa en stämpel vad hon "lider av", som t ex schizofreni. Sen sitter den sanningen där som en smäck. Oerhört sorgliga levnadsöden många gånger.

Har en släkting som verkligen fått veta vad det vill säga att få domen, vilket hon fick i unga år efter en oerhört stark andlig upplevelse. Hon blev tvångsintagen och hennes livsöde fram till för ett par år sedan är så tragiskt att man bara vill… göra om det!! Hon har nu haft kontakt med en professor i Uppsala som forskat mycket omkring shamanism och olika kulturers andlighet. Min släkting har äntligen förstått att det hon drabbades av ingalunda var en psykos med schizofreni som bihang, utan en "spiritual emergency". Hon har fått hjälp idag och den människa…. wow, säger jag bara. I en artikel om henne säger hon bl a: "Jag kan ju göra och säga vad jag vill, alla vet ju redan att jag är tokig!" Hon är en oerhört karismatisk, lysande person full av livsglädje.

När vi pratat med varandra, så har vi konstaterat att våra levnadsöden visar hur ollika samma upplevelse kan vara beroende på omgivningen. Hennes kom när hon var 17, med ovanstående bemötande. Mitt "uppvaknande" kom många år senare med en kärleksfull man vid min sida som hela tiden hävdade att jag genomgick något väldigt bra.

Undrar bara lite över en kommentar du fäller i första inlägget - att många medium du ser anser du vara schizofrena. Menar du att dom inte utvecklat sin andlighet, så att de bjuder in "lägre energier", eller hur tänker du där?

Sen tycker ju jag att det börjar vara korsdrag och andlighet och forskning möts allt mer. Har själv varit med på olika kvantfysiska symposium, läst en del och träffat många som har benet i vardera lägret. En spännande tid vi lever i.

Mest underbara är ju, enligt mig, de som både kan forska på vad det är som sker med vårt innersta, men som samtidigt behåller magin i det stora som Einstein och andra tagit del av när de forskar på djupet…. förr eller senare kommer varje seriös forskare till den punkten då han bara böjer sin hjässa för något som är så mycket större än han förstår…" (ursäkta om det ej är ordagrant)

För vi behöver kärlekskraften utan att analysera för mycket, vi behöver spänningen och nyfikenheten i att inte veta allt om allt. Vi behöver känna beröring utan att få en vetenskaplig avhandling om varför vi tycker det är så underbart med den smekande handen….

Medarbetare på Övernaturligt i Fokus

lilohl
0
#8

Lägre energier på grund av en outvecklad andlighet, halvinvigda… jag känner igen orden sedan förr.

Vem som anses vara en "halvinvigd" eller "i kontakt med lägre energier på grund av en outvecklad andlighet", har väldigt ofta med social tillhörighet och framförallt grupptillhörighet att göra.

Den som har hög status och tillhör de rätta kretsarna anses begåvad och andligt utvecklad, outsidern däremot som klampar in, sätter sig längst fram, avbryter föredragshållaren eller mästaren stup i ett därför att han eller hon älskar att höra sin egen röst blir mycket snart betraktad som en "halvinvigd" och "i kontakt med lägre energier på grund av en outvecklad andlighet", kort sagt galen.

Så sent som i går kväll såg jag en dokumentär på TV om frimurarna, dessa vuxna smågrabbar i frack som för svindyra medlemsavgifter smusslar med symboler som numera är allmängods på barnkanalens äventyrsfilmer.

Märkligt förresten att allt som är tabubelagt i vår kultur, sanndrömmar, andar, sagoväsen och psykoser är stående underhållning i våra TV-kanaler, för att inte tala om det mest tabubelagda av allt. Döden! Ju grymmare och blodigare desto mera spännande.

Shamanen har numera endast bytt utseende. Numera heter han Jean Luc Picard och är kapten på Starship Enterprise, "to boldly go where no one has gone before," egentligen samma äntrande av himmelstältet i ständiga uppgörelser med gudar och demoner som numera kallas utomjordingar

Den som skulle komma på idén att ta sig friheten att klampa in i frimureriets flotta loger utan att tillhöra de rätta kretsarna och börja snacka symboltolkningar skulle nog mycket snabbt förpassas utför yttertrappan.

På sextiotalet kom jag i kontakt med en gammal dam som bodde i centrum av Stockholm, en gammal överstinna, ryskfödd och med samma efternamn som vår nuvarande stadsminister. Misstänker till och med att de är släkt. Hon ansågs så andligt utvecklad så hon talade endast med mästarna och ansåg sig inte vara något spitualistmedium, därför att spiritualisterna till skillnad från henne umgicks även med lägre andar. Detta enligt hennes umgängeskrets men även enligt henne själv. Alltså! Hon var en mediator och när man kom in där så hälsade man "Jai Guru Dev" annars tog hon inte emot. 

Medlemmar ur kungahuset gick dit samt genomgående bättre folk ur adeln och den övre medelklassen. I övrigt var hon en godhjärtad människa som ofta lät hemlösa övernatta hemma hos sig och som kunde dela sin sista matbit med en behövande.

Själv minns jag henne som en benhård och iskall bigott och jag gick aldrig lycklig därifrån. Sedan fick den siare jag tidigare beskrivit sopa upp resterna av mig med sin humor och sina glada skratt.

Efter att hon dog utsattes jag för trakasserier ute på stan och "stalking" från en mycket högt uppsatt adelsdam. När jag försökte tala med henne för att få stopp på trakasserierna anklagade hon mig för samma  sak och hotade med polisanmälan, "så du blir intagen och får den vård du behöver." 

Nej, hon tillhörde inte andevärlden, hon var högst levande, samt en förnäm doktorinna som sa "att jag lidit så mycket så jag måste stoppas, annars skulle jag bli lika demonisk som den där siaren."

Jag hade med andra ord alldeles för låg status för att ta mig friheten att besvära en mediator. Ladyn jag fått adressen och telefonnumret till den här mediatorn av sa sedan att hon kommer att få lida i nästa inkarnation för att hon hade skickat en så banal och totalt ointressant människa som mig till denna förandligade kvinna.

"Och stör nu inte henne därute i kosmos med dina banala och fullkomligt ointressanta problem på samma sätt som du fortsatt att störa doktor Björkhem sedan han gått över."

Det sista var faktiskt sant. Jag lyckades aldrig få tid hos honom, som väl var, därför att då hade det förmodligen bara blivit en remiss raka vägen till Beckomberga, men när det kändes som värst låtsades jag att han satt i en karmstol i hyresrummet och där ältade jag mina problem för honom.

Det kan tilläggas att i det ögonblick doktor Björkhem dog, väcktes jag av en rasande och ursinnig orb ovanför den där karmstolen och våldsamma bankningar i byrån och väggen samtidigt som det blev iskallt i rummet.

Hyrestanten kom inspringande och anklagade mig för att ha fönstret öppet. Hon gick fram och kände på elementet som var glödhett. Sedan dess har jag aldrig kunnat ha en karmstol i mitt sovrum.

PS! Ett litet tips bara till alla som är lika jobbiga och egotrippande som jag! Skriv av er! Själv håller jag på med en självbiografi där jag försöker vara så ärlig om mig själv så skulle jag lyckas kommer det att stå knogjärn utanför dörren.

Och än en gång! Tack för all vänlig uppmärksamhet.

[Hukanson]
0
#9

Stockholm har mycket att berätta och ett ärligt och insiktsfullt esoteriskt perspektiv fyller ett stort tomrum - lycka till i arbetet och den utveckling som detta kan medföra !

I övrigt vill jag bara tillägga att det äkta perspektivet ofta är det sårade barnets perspektiv därför att det finns inte många hela barn i vuxenvärlden.

[Lady-Oona]
0
#10

Lilohl….tack för underbar läsning och för att du delat med dig av en så intressant och givande berättelse ur ditt liv…

må gott, lady Oona