Sylvia Browne m.m
Första gången jag skriver här.
Tänkte bara fråga om nån annan har läst Sylvia Brownes böcker. Jag har läst 3 - Mellan 2 världar, Livet på Andra sidan och Din Drömguide. Älskade alla jätte mycket. Och jag har fått en hel annan syn på det ÖN…
Jag tror även att det "spökar" hemma hos mig.
Saker jag VET har stått på ett ställe har bara försvinnit medans jag suttit där, sen plötsligt står det där igen. Ibland när jag spelar musik kan den bara sluta spela utan anledning. Och jag märker på mina katter ofta att de "ser" eller hör "något".
2 av de läskigaste minnerna jag har var, den första, INNAN jag skaffade katterna:
Jag satt vid min dator o plötsligt känner jag hur "NÅNTING" HOPPAR UPP I KNÄT PÅ MIG. Min spontana reaktion var att backa undan o av reflex "putta undan" det i knät. Men det var ju ingenting där… Av tyngden som kändes så tror jag det var en katt…
Den andra var när jag hade haft katterna i kanske 2 månader: Jag kom hem efter att ha varit borta nästan hela dagen. Min ena lilla katt - Nellie. Kom springandes fram till mig med sin svans heeeelt tjock, sådär som de blir när katter är rädda för nått. Jag tänkte att det var hennes syster som hade skrämt henne. När jag gick in i vardagsrummet, sprang hon direkt in under soffan som hon ALLTID gör när hon blir rädd. Jag såg då att hennes syster Nova låg lugnt o sov i sovrummet - alltså var det inte hon som orsakde detta.
Jag började försöka locka ut Nellie o hon stack ut huvudet några ggr men dök sen lika snabbt in under soffan. Jag började bli orolig. Gick in i köket tror jag o då kommer hon fram, fortfarande med svansen lika tjock o tittade ut i hallen o jamade.
Då sa jag nått som jag ALDRIG trodde att jag skulle säga, jag lyfte upp Nellie o tittade ut i hallen o sa högt:
SNÄLLA, VEM SOM ÄN ÄR HÄR, SKULLE DU KUNNA SLUTA MED DET DU GÖR, DU SKRÄMMER MIN LILLA KATT. SNÄLLA GÅ HÄRIFRÅN, MIN KATT ÄR JÄTTERÄDD, DET ÄR INGE ROLIGT. TACK.
Typ 2 min senare var allt som vanligt igen, även hennes svans…
Jag vet inte OM det var "NÅGOT" eller om jag e knäpp…
Innan jag läste de här böckerna av Sylvia var jag LIVRÄDD för spöken, speciellt att jag skulle se nån.
Jag är idag fortfarande rädd men jag har mer accepterat att det finns andar o spöken omkring oss. Men tanken på att vakna o se nån sitta på sängen eller stå i dörren skrämmer mig så mycket… Så jag brukar numera be min vägledare, som jag inte ännu vet vad han/hon heter att snälla visa er inte för mig jag skulle bli jätte rädd…
Ja jag skrev det här bara för att se vad ni tycker om detta…
Har funderat på att ta hit ett medium men jag e livrädd att jag ska ha rätt, att jag verkligen inte är ensam här…
MVH
Becka
Om du tar dit ett medium så får du förhoppningsvis veta vem/vilka som är hos dig och du kanske kan få en hälsning från någon anhörig som gått över. Ett medium brukar ju också be den som är på besök, att gå in i ljuset, om det behövs eller be den som är där att sluta skrämmas.
Om jag vore rädd som du, skulle jag inte tveka, för hemmet ska kännas tryggt att vara i. 
Ville bara säga att det är inget att vara rädd för - egentligen.. :) Men visst kan man bli lite överraskad ibland av olika anledningar..
Sedan vill jag oxå säga att om du är så rädd som du säger att du är, så känns det inte som om du ska ta dit ett medium. OM det inte är så att din fantasi är värre än verkligheten förstås.. :) Vänta tills du känner dig redo för att höra, vad det nu är som du får höra.
Har oxå läst Mellan 2 världar - eller iaf fläckvis. Jag använde den mest som ett uppslagsverk ;)
Försök att inte vara rädd hemma nu… När du känner dig redo för det så kan du ju själv prova med att fråga vem det är som finns där och varför..
kram lia
Starta ny diskussion