Jag önskar jag kunde hjälpa dej i ditt lidande på något sätt men det enda jag kan göra är sända varma tankar till dej. Det är förfärligt när allt kommer samtidigt och det är bra att du kan söka lite hjälp och få tala ut här på Ön. Konstigt nog blir man otroligt stark vid sådana här tillfällen.  

Så kram och varma tankar från mej

Cristine

Du har mycket på en gång nu Mizzi! Det sägs att man inte får mer än man klarar, du har en inre styrka men du måste samtidigt få tillåta dig att känna alla känslorna som kommer med allt det här också och självklart ska du skriva här när du känner att du vill och behöver göra det.

Jag skickar massor av styrkekramar till dig och du vet att vi finns här så fort du vill och behöver!

Jag tänker som Elisabeth här. Det jag ser i ditt inlägg är ändå att du är stark som en björnoch kommer att orka även om det känns som om du kommer att gå under! Hela ditt inlägg sjuder av ork även om du själv inte riktigt litar på den.

Ta hand om dig och lita på dig själv!

Tusen tack vina vänner, det känns såååå skönt att få stöd

Jag måste bara få berätta om ett fenomen som inträffade precis efter att jag skrev det första i .

Jag beskriver:

Det är ganska kallt här, men precis när jag började skriva förut så spred det sig plötsligt en enorm värme över halva min sida , min arm, mitt ansikte, och vidare.

Jag har alltid kännt kyla förut när  jag känner av någon.

Men detta var sååååå tydligt , och nu börjar helt plötsligt min näsa rinna ?????

Va är detta

#4 Det verkar som att du har någon där från andra sidan som ger dig tröst och stöd, härligt!

kramisar!

Jag vet inte vad jag ska skriva, det är för bedrövligt allt detta som du nu får gå igenom och man kan ju fundera mer än en gång på vad som är mening med det hela. Jag sänder dig många varma tankar.

Kram Hellas

När jag känner som du gör, Missi, brukar jag försöka att vända tankarna till allt positivt som finns i mitt liv ändå. För hur bedrövligt det än känns så finns det glädjeämnen i livet.

Du har din dotter kvar, det går att ordna med besvärligheterna.

Din syster lever och är på bättringsvägen, väl!?

Du har säkert släkt och vänner  (och oss) att vända dig till.

Vi bor i ett bra land. 

Vi behöver inte svälta var dag…..   osv

När jag "tänkt" så en stund när livet känns hopplöst och allmänt bedrövligt så brukar jag känna tacksamhet ändå, för att jag har det ganska bra.

Försök. Jag kan inte lova något men för mig funkar det.

Jättevarma kramar från mig! :-)

Mina tankar till dig…

Stackarn, jag lider oxå med dig så….tänk vad vissa skall drabbas så  mycket…..

Det jag kan säga som tröst i allt detta är att det verkar som att man får så mycket på samma gång, just för att man inte skall kunna tänka för mycket på en enskild sak..man liksom får en viss distans till händelserna…..och därför klarar av den första akuta situationen bättre….

Jag har varit med om detta, och vet att jag skulle ha mått mycket sämre om bara en sak hade hänt just då det hände, man blev liksom disstraherad….

Och det låter som du har fått någon till dig från andra sidan med som stöttar och finns där…..sköt om dig kära vän, man önskar att man kunde göra mer för dig….men som andra skrev….vi finns, så det är bara att skriva av dig när du behöver…..

Massor av kramar till dig kära söta…..

Eija

På något underligt sätt så klarar man ändå av det, kanske för att man måste…

Kramar, mommo

allt ljus och värme till dig Mizzi - fortsätt att skriva av dig här.

Stärkande kramar till dig

Undrar just hur mycket en människa ska gå igenom,är det något som är förutbestämt kan man ju undra.

All stryrka till dig i denna svåra stund

Varma kramar Eva

Styrkekramar till dig.

Kram och all Kraft till Dig i allt det svåra du är med om nu!

Jag lider med dej och jag skickar kraft och energi till dej,

bamsekram till dej //tina

Så sorgligt….Önskar massor av Ljus och kärlek till dig och dina kära…. Kram

Skickar styrka och kraft till dig Mizzi, kram

Oj, vännen det låter som det är lite väl mycket för dig just nu. Det blir så ibland i livet, när man till slut står på knäna och skriker rakt ut. Så ge mig mera när det ändå håller på!!! Jättebra att du skriver av dig och inte sitter med allt det här inom dig. Styrkekramar från mig till dig.

Så mycket tråkigt som händer för dig just nu. Och jag förstår din känsla av att stå på randen…att snart så orkar jag inte mer.

Men konstigt nog så gör man det och det tror jag att du gör också!

Det är viktigt att du försöker hitta små stunder, mitt i alltihop, där du kan tillåta dig att slappna av och bara rensa ut för att fylla på med ny styrka. Där det bara är du. T.ex. Meditation, någon hobby eller att bara vara helt enkelt. Vad som passar dig.

Jag har själv mycket som händer i mitt liv och att tillåta mig att bara tänka på mig själv en liten stund, oavsett vad som händer, har verkligen hjälpt mig. Och då blir jag starkare som person och ett bättre stöd för mina anhöriga faktiskt. Och för mig själv.

Att prata med någon (som du gör här:)) är alltid bra.

Jag känner verkligen för dig och önskar styrka och ljus till dig och till de drabbade!

Kramar H

Det är inte ovanligt att en olycka följer med två till, för mig och i min familj och släkt har det alltid varit så. I min familj var vi 8 barn och det hände ofta att om en skadade sig och hamnade på akuten så var det snart 3 barn som satt på akuten med någon eller ett par timmars mellanrum. En gång var det tre i släkten som låg på sjukhuset, isolerade i dörrarna efter varandra, en hade cancer, en annan hjärnhinneinfalmmation och den tredje bensår. Ja det var alltid väntat när det hände något, då visste man att det skulle ske 2 till.

Oj oj - Mizzi

Styrke kramar här ifrån! Håll ut - det kommer gott ur detta med!

Kram Jane

Styrke kramar från Alma som mitt i eländet blir fylld av värme när du inlägg #4 skriver om närvaron. Be denne visas sig nästa gång det är tungt. Så vet du att hjälp finns och att hjälp kommer. Det kan kännas skönt när man går igenom tunga saker.

Styrke kramar med ljus och värme Alma

Vännen. Skickar lite varma kramar. Förstår dig så väl. Det är som om all ork och glädje går ur kroppen.

Men man klarar det, på nått vis. Det är väl så att man får inte inte mer än man orkar. Fast det låter som en klyscha.

Du gör alldeles rätt i att skriva av Dig här och vill du hellre skriva lite enskilt så får Du gärna pm:a. Ibland så lättar det lite av att bara få lätta sitt hjärta för någon och ibland är det bättre till någon man inte känner.

Sen tycker jag det känns tryggt att du har någon med Dig för det tror jag Du har. Tänk på att Du inte är ensam när det är som värst.

Försök koppla av och ha en skön helg trots allt.

Varma kramar från  Signemo

Tack alla för ert stöd

Jag har dessa dagar funderat mycket på det jag beskriver i #4

Har aldrig varit med om något liknande, någon av er andra som varit det ??

Ja bad ju om hjälp från min guide och mina nära i andevärlden och precis efter det hände detta, det är så otroligt så jag vet inte vad jag ska tro.

Det har hänt en annan sak i veckan jag måste berätta om också appropå "The Secret"

Jag har haft väldigt dålig ekonomi denna månad, pengarna försvann fort efter alla räkningar som skulle betalas.

Så jag satte mig och skickade iväg min önskan om pengar så jag skulle klara mig resten av tiden tills jag får nya.

På söndagen kom ungarnas pappa hit och hälsade på och vad gör han då JO sträcker fram en femhundring som vi skulle ha så vi klarade oss med mat.

Och detta mina vänner är inget HAN gör i första taget.

Sen i veckan dimper det ner en avi från försäkringskassan på 500 kr, dom hade räknat fel på mitt bostadstillägg och betalat ut för lite förra gången.

Så vad ska man tro ??

Ibland finns det ljuspunkter även i det svartaste mörkret

#25 Vad underbart Mizzi! ja det är så häftigt när det sker så oväntat, det är vanligt att det blir som man minst anar  

Kram

Varma kramar till dig Mizzi. Vi får det vi ber om och behöver visst är det fantastiskt när det sker så tydlig

Ja visst är det härligt, jag önskar bara att jag kunde se och ta åt mig mera istället för att vara så kritisk när såna här saker händer.

Jag ska hela tiden söka naturliga förklaringar och har så svårt att tro på min egen förmåga att känna av fast jag haft den hela livet.

Jag blir bara så arg på mig själv ibland.

Innerst inne VET jag, men endå så kan jag inte låta bli att tvivla.