Alla får vi våra prövningar i livet och jag har gått igenom väldigt hårda prövningar, känner igen det där med svarta fåret också en bit i livet. Det spelar ingen roll vad man är, alla går igenom saker mer eller mindre. Vissa får prövas hårdare än andra men det finns en mening med allt, förståelsen kommer man att se och förstå när man har gått igenom testerna. Det kan bara bli bättre om man kämpar sig igenom. Så ge inte upp, fortsätt på din väg, sprid ljus och värme och du får ljus och värme.

Kramar!

Jag tor att vi alla får vandra i dösskugans dal någon gång i livet men det gör en starkare. Och att medium har bättre liv nej skulle nog tro motsatsen att många har det tuft, men alla känslor och allt. men jag kan bar se till mig själv.

Kram Zedd

 Tack snälla Elisabeth.Men här verkar det (i vår familj) som om det går i intervaller.(det händer alltid något negativt__man behöver liksom inte leta efter  något att gråta över)

#3 Då kanske det finns en del mönster i familjen som behöver släppas? Man måste välja vad man vill ha kvar, vill man att det ska vara mer glädje så måste man skapa det också. I familjen är det viktigt om flera tillsammans kan se mönstren och tillsammans jobba för att bryta dom och förändra.

Jag vill berätta om ett exempel på hur jag har brytit ett släktmönster.

Vi är en väldigt stor släkt och det händer en hel del i den. Min mamma, mostrar, morbröder, mormor, kusiner och syskon kan ringa och berätta saker, det kan låta ungefär såhär: Vet du vad X har gjort? Jo du förstår att X ringde till Y och sa att Z har bråkat med sin man och nu ska dom skiljas men då tycker jag att hon är dum som gör det för det är ju en bra karl och det tcker ju med eller vad säger du? Jag är tyst och säger varken bu eller bä, säger att det är deras liv och beslut som ingen ska lägga sig i och sprida en massa skitprat om. Nu ringer dom inte alls lika ofta om sånt men det förekommer emellanåt men jag ger ingen näring, jag kan lyssna när mamma ringer och berättar om något men jag svarar bara kort ja och nej, vilket hon vet om så hon behöver nog bara ventilera ibland och jag ser stora förändringar i släkten just nu, det ser ut att bli jättebra :) Att säga vad man tycker och tänker om sånt tycker jag är viktigt för det har fått många av dom att vakna upp. Flera som varit osams har tagit upp kontakten igen och trivs tillsammans utan en massa snack bakom ryggen. Ett mönster som har följt släkten håller nu på att brytas och det ger så mcket mer glädje än tårar och intriger.

Jag skickar dig ett Pm istället…

Hej, hittade din dikt som du skrev om, jag vet ju att du inte mår alls bra, men om du tänker till så tror jag att det finns ljusglimtar i och med din familj oxå, inte bara svartaste svart. Du har ju din make och andra barn som ställer upp…..jag har oxå varit där, har en period känt mig som en outsider. Utanför min familj….alltså mina föräldrar och syskon….men idag är jag istället den som alla ropar efter när det behövs hjälp, och det kan kännas jobbigt oxå….så hur man än gör så har man rumpan bak….

Samtidigt är det bra att du kan skriva av dig, för det hjälper massor, istället för att vända allt inom dig, och här har du verkligen ett enormt stöd…..

Kom att tänka på min mamma, hon berättade att hon stängde ut allt som var jobbigt…hon tänkte helt enkelt inte på det, för om hon inte kunde förändra situationen, så orkade hon inte bry sig heller, det var hennes sätt att överleva sin svåra tid hon hade i omgångar. Och hon som är som bubblande champis, alltid glad och sprider glädje, och trots att det döljs mycket sorg under ytan så visar hon inte det.

Kram Eija

Det som oftas har hänt mig är att går en sak åt skogen så visst kommer det en sak till som gör det och så fortsätter det så tills det helt plötsligt vänder och då börjar det hända bra saker. Har många gånger varit helt slut och jätte arg över saker som händer. Jag vet inte men jag tror att alla har med och mot gångar här i livet och man får de med och motgångarna som man ska klara av….

Jag hoppas att det så småningom ska vända för dig så att det som är jobbigt och svårt ska ersättas med något som är possitivt och bra….

Ja tänk vad det är konstigt att man väl nästan alla har mönster som följer med i generation efter generation!,jag har det med och håller på med ett av dom,och är mycket medveten om det men det blir inte lättare att bryta det för det,,har någon tips om det mottages det tacksamt,,(;

Jag satt och prat med min chef en dag om gamla tider. Då säger hon att innan var jag som ett åskmon när jag kom till jobbet. Nuförtiden är jag mera lung och harmonisk och nästan alltid på gott humör. Jag fattade inget för jag har alldrig själv upplevt mig som det, men har antagligen viljat bli ifred lämnad så mycket som möjligt.  Har även träffat på människor som har sagt att de har försökt få kontakt med mig en längre tid utomhus, men det verkar som jag har varit i min lilla värld. Ja, när jag är ute så ser jag och hör oftast inte mera än vad jag vill. Ibland så är jag i mitt egna lilla värld beroende på hur jag mår. Ibland så vill jag bara inte bli störd. Min kollega sa till mig idag att jag lyser när jag kommer gåendes för jag är mycket gladare. Jag vet inte hur, men jag verkligen lyckats komma en bit på vägen för att kunna avbryda den dåliga mönstret. Jag ser saker med andra ögon, och hakar inte upp på småsaker som jag gjorde för. Tänker på nästa dag som en bättre dag osv. Jag tror att man lätt kan hamna i en ond cirkel som man bara fortsätter att snurra runt. Man måste nog gå till sig själv och tänka på hur man vill att ens liv ska se ut…..och ibland så har jag märkt att det går inte att ändra på vissa saker hur gärna man än vill.

Skulle kunnat komma från mig den där dikten.. eller vad det nu ska kallas !! Skönt att se att det finns fler som känner som jag…. men tror att man så småning om lär sig leva med detta… men…. man plaseras säkert i ett fack bland…. sånna som behöver hjälp eller bör söka hjälp….

Finns bara att tro på sig själv och försöka leva som "normal" endå !!

Kram på dig och alla andra !!