Om du söker på Djurkommunikation här på sajten, så finns där nog en del att läsa om detta.

Man "talar" väl inte direkt med djuret, utan får känslor och bilder till sig.

Till hundar säger man vov så säger dom vovvov tillbaka

Skämt åsido. När man talar med djur så handlar det om kommunikation som med andra själar men djuren kan ju inte berätta för oss så det brukar vara så att det sker genom att dom visar bilder och man kan ju känna in djurets energier precis som med människors så cold reading funkar nog säkert lika bra med djur

Jag har inte fått svar än, men jag märker hur de hör vad jag säger jag talar till dem inombords.

För ett par veckor sedan tex. gick jag förbi en tjej som hade 2 hundar det satt lydigt vid hennes sida en bit in på gräsmattan från vägen. Det gick fler människor förbi. Men när jag kom närmare, tittade jag inte på hundarna men börja prata med den. Den ena hunden såg gladare och gladare ut ju närmare jag kom. Men satt kvar lydigt om en den nästan hoppade på stället och lyfte tassen för att få hälsa på mig. Ska tilläggas att jag aldrig sett hunden tidigare eller den mig så matte blev nog lite konfunderad över att den ville hälsa på mig. Jag fortsatte gå förbi och kika lite i ögonvrån på ena hunden och då kunde jag inte hålla mig för skratt. Så jag var tvungen att säga några ord högt till den, den var ju så söt.

Jag testar det lite till och från när jag går förbi hundar och de flesta reagerar. Om det bara är tur vet jag inte. Jag har roligt i alla fall.

Alma

#3 Härligt TantAlma! Hunfar är väldigt känsliga i alla sina sinnen så telepati kan fungera väldigt bra :) Fortsätt bara så ska du se att du får feedback sen :)

Kram

Jag vet inte om det bara var en ren tillfällighet detta jag berättar nu..en gång på jobbet tidigt en morgon när jag stod ute på balkongen o rökte så kom det en räv o passerade..knäpp som jag är så säger jag lite viskande till räven:

-hej vad fin du är lilla räv!

den stannar till o kikar upp på mig o står så någon minut,sen går den sakta iväg igen..hehe..en mysig stund var det..har varit med om det en gång förut oxå..men då hade jag liknande ord i tanken när jag stod vild en busshållsplats ute på landet..räven stod helt still i en 10 minuter o bara titta på mig..blev inte ens rädd för mig..

Tror ni att det är möjligt att bara kommunicera med känslor, alltså utan att det kommer bilder? Men att det ändå blir en kommunikation.

Jag tycker på något vis att det går att få kontakt med hundar så. Fast några bilder har jag inte stött på än…

Man skulle kunna säga att djur kommunicerar telepatiskt, alltså genom att överföra tankar och känslor. Vad för typ av budskap man får till sig beror dels på hur man är som person, och dels på hur djuret föredrar att "prata". Det är väldigt individuellt, och pratigheten skiljer sig också från olika arter. En person som är konstnärlig och har lätt att minnas och visualisera bilder får oftast just bilder till sig, medans en person som är mer verbal och duktig på att prata och skriva kan höra ord, andra är duktiga på att snappa upp känslor etc. Ett urexempel på detta var en man jag mötte på en kurs- han var massör och väldigt medveten om sin kropp. Han fick inga budskap i form av ord, bilder eller känslor som vi andra, däremot visste han direkt om djuret han pratade med hade ont någonstans- han kunde känna djurets smärta på motsvarande ställe i sin kropp.

När man pratar med djur är det A och O att först tömma sitt eget huvud och sinne på känslor och tankar. Att nollställa sig, tänka "svart" och gärna försätta sig i lätt Meditation för att tona in på djuret. Blunda och släpp allt som distraherar dig! Se också till att djuret inte är distraherat, t.ex äter eller är rastlöst. Ha gärna ett anteckningsblock nära till hands och anteckna precis allt du upplever när du fokuserar på djuret (även om det verkar fånigt eller otroligt).  Känner du dig glad/ledsen? trött/förälskad/kissnödig? Om du blundar och föreställer dig djuret för din innre syn, vad ser du då? Kommer några tankar upp? blir du sugen på någon mat? kan du sätta ord på det?  Om du sänder en fråga till djuret- vad får du då för svar?Använd din intuition, och var inte rädd för att du inbillar dig.

Ibland är det som kommer fram jättedifust så man nästan tror att man bara sitter och fantiserar- ibland är det solklart och jättetydligt. Det beror på din dagsform och på djuret. Vissa djur vill inte prata alls! Särskilt katter kan vara rätt knepiga :-) Då får man skicka mycket kärlek och beundran/smicker till djuret och hjälper inte det får man försöka senare.

Sen är detta man visserligen kan ha begåvning för men som kräver att man övar. Det bästa är att öva på andras djur, djur du inte känner så väl men som du sedan kan fråga ägaren om det du fått familj stämmer eller ej. En kurs är heller inte fel att gå.

# 7: Klokt tänkt och skrivet! Ja jag är verbal och inte konstnärlig! Så det kan stämma!

Jag hade en period i livet som jag fick för mig att jag skulle prova det här med att prata med djur. Jag blev lite inspirerad efter en föreläsning med Mia Mattson. Hon frågade mig spontant vad jag gjorde på hennes föreläsning. Jag blev lite ställd och sa " jag är här för att lyssna på dig förstås" Hmm, sa hon. Det behöver du inte du kan ju redan. VA sa jag då!? Kan jag? Ja, det kan du sa hon.

Jaha, tänkte jag då måste jag ju prova det då. Så jag åkte ut till min kompis häst som hette Ellen faktiskt. Tro det eller ej. Men det hette hon. Jag satte mig vid hennes box och skrev ner det jag uppfattade som hon sa.

Bla. sa Ellen att hon var sur för hon hade inte fått mat i går. Men tänkte jag det här kan verkligen inte stämma för hästar får mat vid bestämda tider varje dag! Så är det ju. Och det lilla jag visste om hästar så är det noga med utfodringstiderna.

Jag frågade hennes ägare om det möjligvis kunde stämma? Ja, sa hon det var faktiskt så att det blev en miss i går med utfodringen. Så då hörde jag rätt då tydligen. Jag som trodde att djur bara lät Muuuhuu eller vov. *S*

Så visst funkar det. Men jag fortsatte inte med det. Kanske tar jag upp det igen när jag tröttnar på människor. *blink*

Ja, det var en liten historia ur mitt liv.

Sen en varningens ord- när man väl lärt sig prata med djur så får man vara beredd att omvärdera sin syn på dom. Dom är ruskigt lika oss. Det  är inga vandrande grönsaker som bara styrs av instinkter, dom har lika rikt och nyanserat känsloliv som vi. Därmed vill jag inte "förmänskliga" dom, dom har ju andra behov, egenskaper och annan "kultur" än vi förstås, (evolutionen har ju skapat alla arter för olika syften) men många egenskaper som vi männsikor intalar oss är typiskt mänskliga finns hos våra medvarelser. Djur kan vara förälskade, ha pms, vara stressade,ha tråkigt, vara arga, glada, ha humor, vara oroliga för framtiden och mycket mer. Dom kan också överraska med att säga riktigt kloka och förnuftiga saker och lära oss människor ett och annat.

Risken finns att kotletter och köttbullar inte smakar lika gott efter att du upptäckt det… ;-)

Oj det lät allvarligt med Varningens ord!!! Jag vet inte om de var riktade till mig, i sådana fall vill jag bara tala om att det redan är en självklarhet för mig om det nu inte framkom i mitt inlägg. Vilket det inte gjorde eftersom det nu var skrivet med lite humor och glimten i ögat.

Det känns att jag känner vad  djuret vill ibland, jag har lättast att se det på kroppspråket.

jag känner det på min katt, vi har en helig birma.

Vilken vacker katt du har!

tack

#11 nej det var inte riktad till någon särskild, mest ett råd i allmänhet. ;-)

#12

Jättefin katt!

Visst lär man sig att läsa av kroppspråket på sina djur, men det jag pratar om handlar om tankeöverföring, även om et ibland kan vara svårt att veta skillnaden. Känner jag på mjig att min katt är ledsen för att den sänder ledsna känslor till mig eller för att jag tolkar dess kroppshållning som ledsen?

Tror dom flesta djurägare läser av sina djur telepatiskt utan att veta om det. Djuren skickar ju budskap till oss hela tiden och läser av det vi mer eller mindre medvetet utstrålar så även om man nog avfärdar det mesta som slump eller inbillning snappar man nog upp en hel del. Hur många har t.ex inte kännt att dom bara "vet" att deras djur är hungrigt eller vill något, eller som kännt på sig när dess djur blivit sjukt eller råkat ut för någon skada? Och hur många har inte upplevt att man tänkt på sitt djur och så har det kommit springandes? Att djuren kännt på sig i förväg att man ska resa bort eller ta dom till veterinären eller att djuret springer till ytterdörren för att möta sin ägare redan innan han/hon klivit in på gården utanför?  Det är väldigt vanligt tror jag :-)

# 16: Allt detdär är väldigt vanligt. Jag har både katt och hund och detdär som du beskriver sker ofta, sgs dagligen