Den 14 oktober 2008 ska enligt vissa ”medier”, framförallt en som kallar sig Blossom Godchild, ett gigantiskt rymdskepp, c:a 350 mil i omkrets visa sig över det södra halvklotet under tre dygn. Detta har ”bekräftats” av andra ”medier” som också längtar efter uppmärksamhet. Det ska vara en av dessa alla olika ”Galaktiska federationer” som ska komma och förebåda en ny era för mänskligheten. Blossom Godchild har vid upprepade tillfällen återkommit med budskap om att detta ”verkligen” ska ske.

Internet och speciellt YouTube översvämmas av dessa påståenden och världen över sitter UFO-troende och hoppas på att få se denna fantastiska syn. Många till synes intelligenta människor tycks fullt och fast tro på att denna händelse ska äga rum. Äntligen ska de högtsående och ädla rymdvarelserna komma och ta hand om oss stackars människor. De ska rädda oss från krig, farsoter, miljöförstöringar och allt annat elände som vi ser här på Jorden och som vi har svårt att förstå hur vi ska hantera. Den 14 oktober kommer således massor av förväntansfulla människor att spana mot skyarna men ack – inget händer! En och annan kommer att tycka att de ”förnimmer” en närvaro, att de får ”kontakt” men vad är det annat än inbillning.

Någon gång efter den 15-17 oktober kommer Blossom Godchild och andra ”medier” att meddela att kontakten avbröts eftersom mänskligheten inte ännu är ”redo”, vi är inte tillräckligt fyllda av ”kärlek”, vi ”tror” inte tillräckligt på dem. Somliga kommer att drabbas av dagen-efter-ångest, somliga kommer att tappa tron på dessa ”medier” och ”utomjordingar”, men de flesta ”troende” kommer att fortsätta att lyssna på deras budskap och Blossom Godchild och andra ”medier” kommer att fortsätta att tjäna pengar på lättlurade och godtrogna människor som längtar efter att någon ”högre makt” ska komma och reda ut alla deras problem.

Kan vi då lära något av detta? Ja, till att börja med att vi inte ska sätta tillit till ”medier” som mest är ute efter att föda sina egna egon och efter att känna sig märkvärdiga och betydelsefulla och som livnär sig på andra människors naivitet.

Men framförallt kan vi lära oss att det inte kommer att komma några ”kosmiska” storebröder som ska reda upp situationen här på Jorden. Vi människor är så illa tvungna att rensa upp i vår egen skit. Vi kan förhoppningsvis börja inse att det är vi, var och en av oss som kan göra något. Vi kan i våra egna liv agera på ett sätt som bidrar Jordens helande, vi kan i våra kontakter med våra medmänniskor agera på ett sätt som minskar lidandet och ökar kärleken. Vi kan börja tro på vår egen kraft och styrka och sluta att bete oss som småbarn som måste ha en ”förälder” eller ”förmyndare” som reder upp den röra vi själva orsakat.