Håller med dig Lady O, ingen är perfekt och visst har vi alla våra höga och låga dagar/energier och är alla lika mycket värda precis som vi är. Men jag är av den åsikten att när de låga tankarna/känslorna/energierna är framme så har man ett personligt ansvar att inte ta ut det på andra alternativt att man genuint ber om förlåtelse till den omgivning man spridit sin negativitet till. Det är inte negativiteten i sig som är problemet utan omedvetenheten om att man besitter den och sprider den, vilket kan försvåra möjligheten tll att njuta av livet.

Jasmina

Tack och lov att ingen är perfekt…för är det det så är ju det klart och blir stillastående, kommer inte länge…jag tror på rörelse och förändring vilket också kan innehålla förlåtelse som du nämner. Personligt ansvar, visst har vi det…alla, ingen  undantagen. Fast lite perfekt är jag i alla fall…perfekt i att vara den jag är, perfekt i det jag gör för det för mig framåt/bakåt, perfekt är det som jag möter om jag så väljer att bry mig eller låte bli!

Livet är väl egentligen alltid underbart, det är bara jag som inte gillar allt det erbjuder och att det inte alltid är så lätt att leva…*ler gott*

Lady O

Absolut, allt handlar om förhållningssätt utifrån det egna fria valet så det är bara att väja och vraka och för det mesta (förhoppningsvis) njuta av livskarusellen