Frid i kyrkan.
Där jag bor finns en underbar liten kyrka. I denna kyrka och på kyrkogården känner jag mig fullständigt genomtrygg. Tror jag skulle kunna övernatta i kyrkan om det vore nån som sa att jag skulle sova där.
När jag är i kyrkan, vilkét tyvärr inte blir så ofta förnimmer jag en sån ro och frid. Har aldrig känt så i nån annan byggnad.
Kyrkan är väldigt gammal och ombygd och bär säkert på många minnen.
Vad är det som gör att jag känner just så i denna kyrka
Var rädda om varandra
Det är nog lite olika det där, hemma på kyrkogården vilar frid, inte helt i kyrkan. Men jag har varit till en kyrka där det var oroligt. Men det ska ju vara välsignad mark och byggnader. Kan hända det inte gått så bra att välsigna några.

Är nog med kyrkor som övriga platser: vissa har energier som ligger på ens egen frekvens & det känns som om man kommit hem.
Har upplevt den välkomstkänslan i en del - mindre - kyrkor samt känt bad vibes & lust att ta skydd & fly i en del stora kolosser…
Var inne i stadskyrkan idag av ren impuls (dom hade en 15 min kort gudstjänst) o har inte varit inne i kyrkan sen några veckor innan min bror gick bort (innan dess va jag där jätteofta för sjöng i gospelkören)
Men ja iaf idag gick jag in i kyrkan o kände direkt jättefrid o ja jag blev lugn (och min sten jag har runt halsen laddades upp som bara den) men efter en liten stund kändes det som om jag skulle "bort" därifrån… svårt att förklara men tror nog att nåååååån förstår vad jag menar iaf… jag skulle helt enkelt inte vara där, men jag var envis och stannade kvar o kände att det satt nån till vänster om mig som inte tillhörde jordelivet och plötsligt såg jag en kista längst fram i kyrkan (som naturligtvis inte fanns där på riktigt)
Men just känslan av att jag inte skulle vara där var så otroligt stark (och nej det handlar inte om min tro eller mitt självförtroende, jag ja va helt enkelt inte välkommen dit)
Vad kan det bero på?
Kan ju tillägga att jag absolut inte under några omständigheter håller på med den mörka sidan!!!
Jag tycker att kyrkor är vackra att se på, men jag gillar inte att gå in i dom….men det beror mer på att jag tycker så illa om kristendomen…..och snacka om va obekvämt att sitta i dessa bänkar….nu tycker ni väl att jag är en gnällpipa….men tyvärr så har jag så svårt för den kristna biten…..sorry….
#3 jag kan tyvärr inte ge dig något korekt svar på din grej, kanske var det en begravningscermoni som hade skett där som du såg med ditt sjätte sinne, och att du helt enkelt hade klampat in på den och att du tillhörde inte sällskapet för den begravningen….därav din känsla av att gå därifrån…
Vad händer i en kyrka?
Bröllop, Begravingar, Konfirmationer, Dop m.m m.m
Innan Du ens kliver in i denna byggnad vet Du alla dess sysslor. Hjärnan är fullt aktiv med att "Här Händer Det Grejer" tanken.
Vad gör Du här just idag?
Ska du se ditt barnbarn döpas? Har Din gamla släkting gått över på andra sidan? Konfirmeras Din Lilla GudDotter?
Dock vet Du några dagar/veckor innan vad Du ska göra när Du besöker en Kyrka. Det har kommit en inbjudan. Du är förberedd.
Förutom s-tjejen som gav Kyrkan ett impulsmöte…
Meditera ensam i en Kyrka nästa gång Du ska meditera ..
Mer behöver Jag inte säga
Berätta gärna här hur det gick
Mvh Mig
#4: Ne jag har med svårt för just religionen just nu o senaste tiden, den har för mattats av konstigt nog… Kanske va därför men då borde jag fått "tvärtom-känsla" att stanna kvar!!! *kliar sig i huvudet*
Det såg ut som en kista som inte va från nutid utan för måååånga år sedan… o med tanke på utseendet så va det nån "viktig" samhällsperson…
I en kyrka känner man sig trygg dels för att den är velsignad och fungerar som en barriär för allt det onda liksom man själv skapar en egen barriär runt sig genom att be fader vår, det är nog derför du känner dig trygg i en kyrka eftersom du då vet att du är skyddad med hjälp av gudakrafter.
Själv känner jag mig illa till mods att gå in i en kyrka men alla är vi olika.
Jag kände mig ju inte trygg, förutom första 5 minutrarna
Jag kände mig ju inte trygg, förutom första 5 minutrarna

Kyrkor är fina att se på och vår kyrka här i Kopparberg blev utvald till Vackraste Kyrkan i Sverige, tror det var 05 eller 06.
När mina barn gick i skolan från 1-9 så hade de alltid skolavslutning i kyrkan, så då var man där. Sedan brukar jag och en väninna gå till kyrkan och lyssna på när barnen har julkonsert där. Allhelgona helgen var jag där förra året för då lästes min pappas namn upp i kyrkan. Mina söner är döpta i denna kyrkan. Sedan har jag varit och tittat på bröllop där och så har det ju även varit någon begravning. Har även varit och lyssnat på Viktor Klemenko tror jag han heter Ryssen med den fantastiska rösten.
Ja, annars så blir det väl inte så mycket kyrkobesök..
#9 Ja då et jag inte. Kanske finns det något med det gudomliga i en kyrka som får dig att känna osäkerhet.
#10…Visst är kopparbergs kyrka vacker Britt-Marie, håller med dig…och jag har oxå varit där några ggr, på mina grabbars och dotterns skolavslutningar….och även min egen skolavslutning i nian….sen har det varit någon begravning och bröllop med…..
Men jag går inte dit annars, det intresserar mig helt enkelt inte…
s-tjej, det kanske var så som jag skrev, att du kom in i en objuden begravning för länge, länge sen…..och därför kände dig inte välkommen…..

Visst är de speciella fina byggande kyrkorna, och att man få en speciell känsla i och runt gamla kyrkor kan bero på att.. kyrkorna byggdes ofta på gamla ritual eller kraftplatser.. bara för att undanröja "hedniska" aktiviter..
/RL
Jag jobbar i en kyrka, men jag skulle inte vilja övernatta där, just i själva kyrklokalen. Går gärna inte in heller i själva kyrklokalen när jag är där ensam. De övriga rummen kan jag vara i vilken tid som helst, utan broplem. Tror att jag själv nog har skrämt upp mig lite