Jag tror man kan möta dom oavsett vilken "nivå" man hamnar på, typ att man kan möta folk i en skolkorridor utan att hänga med dom jämt.

Menar inte det här på något respeklöst sätt, men jag tror det går till så att när vi fortsätter vår existens efter det här livet, så är vi inte tillsammans med alla själar samtidigt, även om det sägs att vi blir ett med allt.

Vi fortsätter nog att utvecklas precis där vi ska efter döden. Skulle det vara så att mamma o pappa verkar på en helt annan nivå, så är det inte som hindrar att man hälsar på varandra ibland. Precis som på jorden. Likaså tror jag dom kan "möta upp" när vi lämnar jordelivet bara för att vi ska känna igen dom ordentligt, och så guidar dom oss till dit vi ska vara och hör hemma.

Tycker inte dina tankar är virriga, Bybo. Det är ju så stort och så totalt bortanför våra referensramar här på jorden så det är klart att det är många olika frågor. Vi fattar nog inte helt och hållet hur det är förrän det är dags. Vi kan bara ha teorier, precis som jag har här ovan.

Så precis Eckart Tolle på tv hos Oprah (missa inte deras webb-kurs!!) och han pratade bl a om att släppa dramat och sitt ego, jobbet som pågår för fullt här på jorden nu.

Kanske är det detta som skiljer huruvida vi kan mötas på andra sidan eller ej? Om någon inte riktigt är färdig med dramat kanske man hamnar på en viss nivå… och är man riktigt utvecklad som själ hamnar man i lärarrummet…

Mycket att fundera på du, Bybo! Spännande värre!!

Oops…nu satte du griller i huvudet på mig Bybo. Ja då kan man ju ha hela släkten utspridd lite här o var…

#1 Tack för ditt svar!!  Shit asså, då blir jag ganska ensam på min nivå dårå ;-) Men om de nu kanske kan hälsa på från nån annan nivå, hoppas jag att de kan göra det helt sas…inte bara som ett "spöke"/energi som man knappt märker…*S* ( skojade lite nu)

Ska filura lite till på detta, tack igen :-)

#2 *skratt* Ja, det var så jag tänkte, men man har väl andra som finns för en, som man nu inte minns hähä….

Själv tror jag inte att det blir så farligt.. Tänk nu så här att vi bor inte hemma hos våra föräldrar.. Men vi kan ändå träffa dom.. Här på jorden är det också på de sättet,, vi bor kanske på en annan nivå än våra föräldrar. Tex en annan stad olika städer,,,

Kramis Tina

En annan liten fundering dyker upp ..skulle ett medium typ James Van P kunna arbeta medialt med den andliga världen och samtidigt kommunicera via webb-kamera och mail med klienter.  Vad säger ni mer erfarna praktikanter om en sådan utveckling ?

#5 Telefonsittningar funkar ju, har även mediala vänner som varit med på radio och även där har det funkat. Så varför inte?

För att fylla på tråden så har nära döden upplevelser från många förändrat livssynen på många fler, men tittar på alla berättelser hur det varit så skijler dom sig markant, utom en sak. Ljuset i tunneln.

Som ett exempel min mor som genomgick en nära döden upplevelse under min egna födsel. hon flög upp och hovrade över sig själv sen mot ljuset, bakom ljuset stod hon på fören i en båt, vid ankomsten i en hamn stod alla nära och kära men också en ljus gestalt som sa att hennes tid inte var inne, och vips så var hon tillbaks.

Men om man nu tittar på ett annat exempel där en person gör en Utan för kroppen upplevelse "UFKU förkortat", så skedde en bil/mc olycka där personen slungades 20 meter upp i luften, röster hördes och färger framträdes, och på varje nivå som han steg så blev färgerna tydligare. På en avsats stod en ljus gestalt som tog emot honom, och sa att hans tid inte var inte inne. Dock under resan till gestalten så kan jag nämna att varje färgnivå bestod nästan av golvplan som en hiss.

Utöver dessa två så beskriver författaren brown om ett vitt tempel, med 2 blåa torn i närheten, barn leker på en trappa och folk rörs runt omkring.

I min mening kan man inte säga exakt hur en själ kommer uppfatta hemmet på andra sidan men i princip så skapar vi vår verklighet ut efter våra drömmar och upplevelser. Det enda som sammarfogar alla är ljuset.

Själv har jag varit där och även drömt om resan dit och hur det såg ut. Samt även i ett annat liv. Kan säga som så att jag reste till en park med gångar, trappor, broar, träd, blommor och grönt gräs. Min syn var begränsad men jag var där en kort tid som verkade som en oändlighet.  Mötte min far och min guide. Sen minns jag inget mer utom det andra livet där jag avled som gammal kvinna, flög upp genom taket och ut över himlen, reste till en plats som liknade klippiga bergen.

Nåväl, många berättelser om UFKU skiljer sig åt, och man skapar sin egen verklighet på livets andra sida, vårt hem, vår själ.

Bybo en intresant tancke.

Jag har lurat lite på det o man får ju information i böker o jag tar gjärna åt mig det som passar mig för stunden.

Men jag tror att när vi dör då får vi träffa vår familj. För där är man en enda stor familj.

Jag vet inte vad jag har fått det i från men så tror jag det är.

För jag är här för att klara av något som jag missade förra gången..

Nu blev jag vimsig..Ja Ja hoppas någon förstår vad jag menar..


Tack Sirmerlin för din berättelse, den var intressant……jag har oså hört några som har upplevt en näradöden upplevelse, och dom har varit lite olika….en hamna i en tunnel och såg ljuset i ändan av tunneln, men åkte till baka innan han var framme, och en annan upplevde massa färgstrålar och vacker musik….

Så det låter som man kan uppleva det på olika sätt…..

När jag gick en meditationskurs, så kunde jag inte alls slappna av i början, men sen gick det bättre och bättre…och då minns jag en gång att jag så hur jag flög bakom två svanar tror jag att det var och vi flög i en tunnel som svängde hela tiden, och man såg att det kom ett ljus långt där framme någonstans…men vi kom aldrig fram…det var iallfall en väldigt behaglig syn…man liksom gunga i takt med svanarna för varje vingtag….kan ju undra vad det var jag var i för tunnel den gången…..

Sen till undran här i saiten, jag har faktiskt för många år sen hört att man hamnar i olika sektioner, eller världar……och i det första där får man se tillbaka till sitt liv på jorden, och där får man välja om man vill tillbaka och lära sig mer eller gottgöra det man har gjort fel…annars går man vidare till nästa sektion….så har jag fått lärt mig en gång…och att du kommer att se lila färg när din tid är slut på omfödelse…då är du klar och behöver inte tillbaka till jorden mer……..men vad jag tror på vet jag inte, för det finns ju olika tolkningar eller besked om detta…men detta är nog det jag tror mest på…..kanske bara för att jag fick höra det i ett tidigt stadie av min kontakt med mediumer…..

Svar till Eija

Hur du uppfattar vårt "hem" är upp till dig hur du vill se det, det är själens boning som formar väggarna och taken. Dock finns det många som spekulerar i huruvida dessa sektioner som du nämer fungerar. Många säger så mycket att man bara kan lita på sig själv i slutändan.

I princip kan jag resa i tunnlar varje stund när jag helst önskar. Och hur det ser ut, beror på hur du själv tolkar resan, bakåt, framåt, upp och ner osv. Det säger egentligen vilket håll vi färdas i och vilket håll vi blickar åt. Men det är upp till var och en att tolka sina resor.

I min egen tolkning, så förlitar jag min på mitt hem vid klippiga bergen. Timmrad stuga vid en å och en bro, täck av vita rosor. Och jag bestämmer själv när jag vill gå ner, för det skall jag göra igen. Dock inte på en lång tid. För i tolkningen så är vi alla här på frivillig basis. Med ett mål, en lärdom att förkunna.

Ett tips eller övning, beroende på hur ni tolkar det:

Precis när ni lagt er för att sova, ljuset är släckt och allt är tyst, så blundar ni, slappnar av, så skall ni se strax bilder av rörelse och liv. Dessa bilder speglar ert liv så som det är nu, och vart det leder hän åt. Det är det undermedvetna som speglar dessa, oavsett var du/ni än befinner er så kan ni plötsligt stå och se på en helt annan plats på jorden. Se det som en bandspelare med forward, play och rewind. Record är kontinuerligt på så den behöver ni inte bry er om.

Se denna övning som en regression över dagen ni varit med om, och en avslappningsövning. Dock vill jag påpeka. Bilder är som starkast vid läggningsdags då kroppen skall sova, och inga störningsmoment finns till. Störst man så blir avslappningen difus.

Dessa bilder kan i princip som dom gjort för mig spegla astrala resor, reinkarnationer, andra planeter, dimensioner, andra sidan "hem", och verkliga livet så som vi alla uppfattar det.

/Tack för mig

#10: det var interessant. Detta med att blunda, och få bilder på nutiden. Et slags sett at bli känd med hur the mind works, med sina bildar och glimt av saker og ting, så att det kan bli lettare att forstå när det er play now, eller rewind eller forwarding :)

Tack Sirmerlin för din berättelse….

Ja, jag har oxå känt som så, att man bestämmer själv om man vill komma tillbaka till jordelivet…

Det du beskriver om att se när man slappnar av i sängen, är ju som jag gör när jag mediterar, fast oftast så hinner jag somna innan jag har hunnit se så mycket……..

Måste berätta en rolig grej från min meditationskurs som jag gick för många år sen….det var att man kunde låna hem band om olika teman….och jag tog ett band där man kunde se tillbaka hur det hade varit i livet och sen se framåt hur det skulle komma att se ut…….

Jag lägger mig och sätter på bandet….allt går hur bra som helst…men sen börjar besvären…i bandet säger rösten att jag svävar uppåt, uppåt och hamnar på ett berg, och när jag nu är där uppe, så förmanas man att sätta sig ner och titta över vyn…och när jag skall sätta mig så går det inte…för denna berg är så jäkla spetsig så det går helt enkelt inte att sätta sig….

Så för att gå vidare i bandet får jag stå på ett ben på denna spets…..sen skall man titta åt vänster och se vad man ser…..vad ser jag….jo en jäkla massa lika spetsiga bergstoppar….jag fattade ingenting av jag skulle få ut av denna bild….då säger rösten att det är vad jag har haft tidigare i mitt liv……Huuuuga….va bra det stämde….jag hade ju haft precis vad dessa berg representerade……besvärligt, svårt att koppla av och ont har det gjort många gånger……

Sen skulle jag titta mot höger….vad ser jag, jo mer av dessa jäkla berg….men längre bort ser jag att det syns lite grönt emellan bergen och att bergen börjar så smått gå över till gröna kullar istället….detta var vad som komma skulle….så det var ju skönt att det blev bättre så småningom….och i dag kan jag verkligen bekräfta detta att det stämmer så på pricken så det är inte sant……

Ursäkta att jag spårade ur lite från din fråga Bybo……men som jag skrev förut så tror jag ju att man hamnar på olika nivåer först, men skall oxå tillägga att jag tror att det finns alltid någon som möter dig från dina nära och kära

Tack alla, för intressanta inlägg!! :-)