jag har inte sett någon, känner bara av och ser i huvudet typ.. kan inte förklara xD

jag vågar inte riktigt se.. xD

Ja det har jag.. En gång när jag skulle gå o lägga mig så hade jag en liten lampa tänd i sovrummet.. När jag precis lägger mig ner i sängen o har huvudet upp så ser jag en äldre dam stå vid min säng och hon såg precis ut som en levande människa, det konstiga var att hon blundade när jag tittade på henne, kan va att hon inte ville skrämma mig, men jag blev konstigt nog inte alls rädd, jag kände mig lugn o trygg.. Och det hände inget heller..

Jag har inte sett några personer, men mina hundar. Jag var ute o gick med mina två dåvarande hundar när jag fíck se en annan hund komma springande mot oss, exakt samma ras som jag haft tidigare och även de två jag hade vid tillfället.

Jag tittar mig runt omkring för att se om inte ägaren skulle dyka upp snart, men ingen ägare syntes till, och eftersom hunden närmar sig oss alltmer så väljer jag att koppla den äldste av mina två hundar. Jag böjer mig ner för att koppla honom och tittar upp för att hålla koll på den andra hunden, en vacker maskulin hanhund, precis som min förra! Men nu är han puts väck! Han var endast ett tiotal meter ifrån oss sista gången jag såg honom, och sprang rakt emot oss, men nu var han helt borta! Kan tillägga att där jag gick var det helt öppet, en gammal tallmo med endast några tallstammar. Men hunden var som upplsukad av jorden! Jag fattade ingenting förrän senare när jag förstod att det måste ha varit min Athos som kom förbi.

Min andra hund låg alltid vid rosenbusken ute på gården om somrarna. Efter en promenad - igen ;) - med den hund jag då hade så gick jag in för att ta en kopp kaffe och läsa tidningen. Av en slump tittar jag ut genom köksfönstret och då ligger min "döda" hund där! Den andra hunden är inne i köket med mig..

Har fler berättelser om mina "döda" hundar också, men dom här räcker nog..

Jag har inget sett men önskar jag kunde.

Min mamma har sett en ängel en gång, ingenting annars, men ängeln var väldigt tydlig. 

Den gången låg hon inne på sjukhuset och var jättedålig. Hon hade blivit opererad för tarmvred och dom tog bort ca 1 dm av tjocktarmen. En kväll när hon kände sig som att hon skulle dö så fick hon se en ängel stå bredvid sängen. Den stod en bit ovanför golver, ca ½ m och var så hög att huvudet var uppe vid taket. Hon såg inte huvudet men ängelns klädedräkt var skimrande i blått. Mamma blev lugn och kände att det här kommer att bli bra. Den natten vände sjukdomsförloppet för henne.

Kram / Brittmarie

Ett tillägg.. Jag har ett starkt minne från barndomen då jag oxå såg en ande, som såg ut o rörde sig som en livs levande människa.. Det däremot var läskigt..

Japp en gång och det var såååååå verkligt!!

När jag var sjutton år så bodde jag med min mamma och bror, vi hade en granne som bodde i huset mitt emot oss som var dryga 80 år, han var mycket pigg och aktiv, han tvättade bland annat helt själv och tvättstugan låg i vårat hus i källaren. Så sa min mamma en dag att farbror Persson var sjuk och låg inne på sjukhuset, jag tyckte det var sorgligt men tänkte inte så mycket mer på det.

En dag när jag var på väg till stan och kom cyklandes så möter jag Farbror Persson i backen, han cyklade som vanligt. Han såg så pigg och glad ut och sa som han brukade hejhej och vinkade lite med handen. Jag sa hej tillbaka och var glad att han nu var frisk. När jag kom hem senare sa jag till min mamma glatt att nu är Farbror Persson frisk och hemma igen! Då sa min mamma….nej Carina det kan inte varit han du mött. Jodå det var det sa jag klart jag känner igen honom! Nej sa min mamma igen och såg så underlig ut.Jo det var han och han är frisk nu sa jag. Nej gumman…han gick bort för några dar sedan. Jaha sa jag som om det var det naturligaste saken i världen,då ville han bara säga hej och visa mig att nu hade han det bra sa jag mycket glatt! Min mamma tittade konstigt på mig och sa tror du verkligen det? Japp sa jag glatt. Då förstod jag att jag inte var riktigt som andra!

Enda gången var när jag och min familj gick på en smal brygga och skulle in i en fiskarstuga. Det stod en ung tjej lutad mot räcket och hon hejade på mej när jag gick förbi så jag hejade tillbaka. Familjen undrade vem jag hejade på och när jag vände på huvudet så var det ingen där.

Har inte sett nån tydligt, vad jag vet iaf. Har haft typ Hallucination vid sovsituationer… Men har sett i huvudet. Tydligaste minnet då jag precis var nyinflyttad i mitt nuvarande boende…

Jag fick en syn, och det var av en närbild på en märklig man, som liksom tittade fram bakom en tunn gardin. Såg honom tydligt. Han hade ett av de märkligaste utseénden jag sett. Var även säker på att han hörde till platsen på något sätt.

 Några månader var jag till ett medium(första ggn) och hon beskrev en besynnerlig man, som höll till hos mig ibland. OCH hon beskrev hans utseénde på pricken!! det var lite nice :-)

Ja jag såg en kille som presenterade sig med sitt namn sen satt han sig bara i soffan hemma. Och jag hade aldrig sett honom förut. Så jag förklarade det för min familj,min mamma sa att hennes bekant hade en son som hade blivit mördad. Han hette kent, och såg ut så men han verkade må bra och antar han har varit i ljuset och vänt. Jag beskrev honom då för mammas bekant och om tatueringen ja han hade en tatuering på armen av en kvinna.Men sen har jag inte sett till honom något mer. Jag blev bara förvånad när jag såg denna man som utan förvarning dök upp framför mig. Har nog aldrig kännt mig rädd. För det är så verkligt sen går allt så snabbt när dom dyker upp.

Jag reagerade inte så mycket. Kom uppför trappen i min mammas butik efter stägning, stannadupp och såg en genomskinlig kvinna passera framför mig och försvinna bakom en kant.
Jag gick efter av ren nyfikenhet, men då var hon borta.

Gick ut till bilen, satt mig och åkte hem.
Det var inte förns långt efter som tanken slog mig att jag faktiskt sett ett spöke.

Sen har jag sett andra spöken i mitt liv, men jag har aldrig fått någon konstig eller vettskrämd känsla i mig. Alltid känts som vilken annan person som helst.

När jag var liten var jag på en cykel tur i byn där jag bor. När jag kom hem talade jag om att Elvira såg väldigt blek ut när hon stod och rännsade blomlandet det var en rund historia mitt på gården som den familjen bodde i. Det blev helt tyst hemma, som barn gör upprepade jag saken. Vilket gorde så jag fick order att vara tyst, men det kunde naturligtvis inte jag utan blev mera envis. Då sa dom hemma att hon var död, och ser man sådant håller man tyst. Kommer ihåg detta som det vore i går. Jag förstår varför dom sa så, fast då var det svårt att förstå. Det var för att skydda mig från oförstående mäniskor.

Jo jag har sätt en gång när jag fick tarmvred efter en bukoperation. Låg på kk och kände att jag inte skulle klara de.. Men Helt plötsligt ser jag på min vänstra sida min mormor. Hon bara stod där och sen försvann hon.
Ett par dagar senare fick jag reda på att min mormor dött. Det kändes mycket tungt och mycket jobbigt.

Annars har jag bara kännt dom och hört dom.

Sist var för några månader sen när jag precis legat i min säng och mediterat. Jag drog undan draperiet som vetter in mot vardagsrummet och på min träningsbänk sitter en ung kvinna i jeans och t-shirt, med armarna i kors, benen uppdragna och ena foten vilande på andra benets knä. Hon vände på huvudet, tittade på mig och log, men jag blev så överraskad att jag skrek till…första tanken var ju att nån tagit sig in i lägenheten när jag mediterat…då försvann hon, tyvärr. Men hon var lika tydlig som vem som helst av oss här.

Jag har sett en man stå vid min säng,han var jättetydlig.Märkligt nog blev jag inte det minsta rädd.En annan  gång när jag gick in i sovrummet mötte jag en kvinna i dörröppningen. Hon log glatt emot mej och jag log tillbaka,det var som jag kände henne.det tog en stund innan jag fattade att hon inte var verklig,då var hon borta.Det kändes så naturligt och jag har en känsla av att jag borde veta vem hon var.Ser även en man gå i trappan ganska ofta men han är mer diffus.

Ja, jag hade en munk i mitt sovrum för många år sedan, och jag kan känna än idag att jag ångrar att jag inte försökte ta på honom. Jag blev absolut inte rädd utan snarare tvärt om!

Sedan har vi ju vår lilla katt som kommer och hälsar på ibland fast den ser jag ju inte helt utan kanske bara sidan på honom eller bakbenen :)!

skulle gärna vilja ha sett… eller kanske inte, men har bara haft ljudupplevelser från närliggande rum o när jag kommit dit har jag aldrig sett någotäven om fenomenen varit väldigt tydliga

*12 tillägg Ja det missade jag Jag har också sätt min förre katt curre.. i helfigur ett par månader efter han dog.

#15 Coolt. Min ena son har ju tydligt sett en munk 3-4 ggr. Men nu är det nog typ 2 år sedan…han är 12 år…:-)

För några år sedan var jag och en väninna på en restaurang-krog.  Det skulle bli ett uppträdande på stället lite senare på kvällen och vi var rätt så tidigt ute. Jag satt vänd mot ingången och såg när folket började strömma in i lokalen.

Baren låg alldeles bakom oss och det var rätt så trångt att komma förbi mellan borden så det gick endast att gå två personer i bredd.

På långt håll ser jag en väldigt lång man-kille som höjde sig över alla andra. Han var svartklädd och bar glasögon med svarta bågar, lite gammeldags tyckte jag.

När han kom närmare tyckte jag att det var något bekant över honom, men kunde inte komma på varifrån. När han gick förbi mitt bord, så tittade han på mig, bugade för mig och log lite. Jag bugade tillbaka. (Ingen bugar väl nu för tiden)

Han såg mycket ung i ansiktet, ändå fick jag en förnimmelse av att det var en gammal man. Efter en stund började jag fundera på varför ingen annan i lokalen tittade på honom. En sådan lång man borde fått folk att glo och slänga kommentarer.

Min väninna hade inte sett någon sådan lång man påstod hon.

Några dagar senare var jag ute och gick med hunden när jag ser på långt håll att det kommer en person och går. En bit ifrån honom springer en svart hund lös. Jag tror att det är personens hund och undrar varför han inte tittar på hunden eller verkar ta någon notis om den.

Eftersom min hund var väldigt elak mot hanhundar blir jag lite nervös att den skall komma fram till oss. Personen har nu kommit närmare och nu ser jag att det är samma långa man från krogen. Han går med långa bestämda steg och hans rock fladdrar lite i vinden.

När han är mitt emot mig så ler han igen och bugar för mig på nytt. Jag står då som förstenad men bugar också. Hunden som jag såg finns inte längre någonstans. Jag tittar efter mannen när han försvinner i en sväng på vägen. Har inte sett honom efter detta.

Skulle vara intressant att få reda på vem han var eller är! Kanske var det en ängel? Jag är övertygad om att han inte var från denna jorden i alla fall.

Jag har berättat om det här mötet tidigare här inne, så ni som redan läst det får väl ha överseende att jag skrev om det igen.

När jag var liten så bodde vi i ett gammalt hus. En natt vaknade jag av att det stod en gammal tant i mörka kläder, lång kjol så som dom var klädda  förr i tiden och tittade ut genom fönstret bort mot bygatan. Det var precis som om hon väntade på någon/något. Jag blev rädd. Efer en stund så försvann hon. Varje kväll så hörde vi vid halv niotiden att det gick någon i trappan, men vi såg aldrig någon i samband med det.

Ja jag såg när jag var yngre och upp i tonåren såg jag väldigt ofta folk i mitt sovrum.Jag blev livrädd och drog täcket över huvudet.

Har också vaknat av att det stått en kvinna vid min fotända av sängen.

Nu en morgon förra sommaren så vaknade jag av att jag skrattade och såg tre genomskinliga figurer.

Min pappa såg jag fysiskt när han dog,då var jag sex år.Jag såg han stå upp bredvid sig själv samtidigt som han låg död på golvet.detta såg jag när jag böjde mig över honom och tog han om kinderna.

En lång tid efter det så bad jag faktist om att de skulle komma på avstånd och inte direkt inpå mig eftersom jag skrämdes.

Vilka otroliga syner ni har haft fler av er här………….jag har sett en gång bara fötterna och benen på en person som stod vid min säng….jag vaknade men kunde inte varken röra på mig eller säga något, jag ligger på sidan med ansiktet utåt, ser då benen och skorna, förstår att det är en man, för han har sk myggjagare på sig….jag blir livrädd och tror att någon har kommit in och skall skrika men det kommer endast en väsning ur munnen…..paniskt föröker jag sätta mig upp men det går inte…..då tar jag i för kung o fosterland och skriker allt vad jag är värd…..då släpper denna tillstånd greppet och jag bara vrålar ut….benen med fötter försvinner i samma stund i tomma intet…..och jag sätter mig rakt upp i sängen…..med pumpen långt utanför kroppen och mitt pemanent raknar……detta var väldigt obehagligt, men som tur är så har dessa uppvisningar upphört. Nu ser jag istället personer i drömmar och det räcker så bra för mig så……

Jag tar väl upp en till sak. Det var på jobbet ca 4 år sedan. Jag ser en person som verkar helt disträ och han verkar mycket fumlig, med det jobbet han hade borde man inte vara så, han var elektriker. Jag tittade på honom pga av detta beteende som han hade. Då fick jag se vad som störde honom det stod en mans ande snett bakom honom till vänster. Jag tog faktiskt upp saken med honom i tisdags, han förklarade att personen efter min beskrivning var hans då nyss avlidne far. Något ande på det viset har jag inte sett någon annan gång.

Har inte direkt sett en människo gestalt men jag och en vännina och hennes hund såg en gång en genomskinlig klump eller massa som sakta svävade iväg ovanför marken intill en garagevägg samtidigt som den ändrade form.

Har ingen aning än i dag om vad det var vi såg.

Har aldrig sett men däremot hört i mormors gamla hus före de byggde om, man hörde saker varje dag typ knackningar m.m från vinden, moster som bodde uppe på fick täcket avdraget nästan varje natt men var så van att hon ej brydde sig, en annan hade dött av skräck:/

Vist har man sett det når gånger kan ta och berätta två händelse.

När jag var runt 8 -10 år hade jag sprungit villse på kiviks markand. det var en snal farbor som led mig rätt. När jag skulle tacka han så vad han borta. Men når år senare såg jag den manen igen hem oss min kusin. tänkte det är väll någon bekat till hansa pappa så jag hälsa artit han log och hälsa. Sedan dö kan upp med hjäman mellarum men ingen anna hade sett han. Sen var jag oss min mormor och kolla på gamlla kot och då fick jag se manene igen. Då jag sa högt han har jag träfat fler gånger. Det visa sig var min morfar. som dog 9 år inna jag födes.

En annan gång var när jag hade flyttat till egenlägenhet i Sandared. Då komm en vit dam på bösk offta. och barja prata med mig om andevärden men hon prata med mycke om min kopis så jag trode damen var till henne. Men det var ingen hon kunde känna igen inte jag heller på min sida. för jag sökte i flera år vem den dammen kunde vara. När man inte förtsår sig på andevärden så kan man tolka budskap från den sidan väldigt konsti och om man inte vet om det är en själv som är dåre eller ej. Ja min vän och vårat kompisförhålade har kankat i fogan mycke tack var andevärden. Men hella tiden stog den vita damne brvid mig då och då. När jag var som argas och sa mindre vackar saker till henn så stog hon dar och log. När jag bad henne försvina så jorde hon det ett tag. Sedan komm jullen 2007 då jag och min vän belv oväner lite gran. men det var också vädnepunkten.

Natuligt viss sto den vita damne där. Jag hade bestämt mig för att lägga altt vad andevärden het i pappers korgen en gång för alla. Så då sa jag till henne du kan försvina för gott nu för jag vet inte vem du är och ni är onda hella bunte. Hon stog yttligare där och log.

Men så lura min syster in mig på Ön så gick det som det gick. Och nu vet jag med vem den vittta damen är som fotfrade står vid min sida och ler. Det är min över gudi.

MVH Zedd

Jag satt på jobbet och åt lunch, det var nåt med ägg i och jag är lite allergisk mot såna så jag petade bort dem! Såg liksom i ögonvrån nån som stod o såg på mig, gungade lite åt sidorna och så hör jag en röst som säger till mig att jag är pjoskig med maten!

Blev lite överraskad för jag hade inte hört någon tala till mig tidigare och när jag hörde rösten så vände jag mig fullt åt det håll personen stått men det fanns ju ingen där!

Finns heller ingen sån person i livet på jobbet, fanns heller ingen chans att personen kunnat gå åt nåt som helst håll utan att jag sett honom vidare!

En annan upplevelse var när jag plötsligt såg en liten pojke stå i vardagsrumsdörren i huset där jag bodde med sambon till helt nyligen! Det var överraskande för jag kan inte säga att jag vet att det bott någon liten pojke där annat än min egen som nu är 4,5 år gammal… Den här pojken såg ut att vara ungefär samma ålder…

I lägenheten där jag numer bor finns en energi också, men jag har inte fått se den ännu, den bara avvaktar och låter mig veta att den finns här… Faktum är att den är starkast i det rum jag just nu befinner mig i! Min äldste sons sovrum! Barnen vägrar att sova här uppe ensamma av nån anledning, jag tror inte att de påverkas just av energin men jag är inte alls säker där… Ska be en väninna om hjälp att visa vägen för den här energin! Och det måste bli snart!

KAN se i ögonvrån (hastigt), men jag hör mest röster. De mumlar eller säger något av mina namn.

Önskar se mera "konkreta" andar….

Med Stjärnljus // Shintaida