Bearbeta dina sorger....
När man är ledsen, då gråter man. Det är tillåtet. Men när du är ledsen hela tiden och inte tillåter dig att vara glad, då är det inte bra. Som att bearbeta en sorg tex. Alla bär vi på någon sorg. Det kan vara någon som dött eller vi har blivit utsatta för mobbning etc.
Skulle någon ha frågat mig för några år sen vad sorg är, skulle jag ha svarat: "Det är när någon dör" och då trodde jag att jag bara bar på EN sorg. Nu vet jag att man kan ha olika sorger. Jag trodde som sagt att jag bara hade haft en sorg. Sååå fel jag hade. Man kan redan känna sorg när man är ett litet barn. Jag har fått gå igenom mycket som barn och även uppåt i åldrarna. Allt från mobbning till dödsfall och vänner som jag haft som jag inte fått behålla för att det finns så många avundsjuka människor runtomkring dessa personer som inte tillåter min närvaro. Det har inte bara hänt en gång - det händer ofta, stackars människor som lever med så mycket avunsjuka. De törs nog inte ta hand om sig själva.
Det har tagit tid, att bearbeta allt detta men jag har lärt mig att göra det, även om det får ta den tid det tar. Men jag har bestämt mig för att göra det, för bearbetar man inte siina sorger har man svårare att ta hand om sig själv och livet och speciellt om man vill hjälpa andra som gått igenom likande händelser. Det jag har upplevt, finns alltid med mig men det ligger som sagt i mitt "bagage" i "ryggsäcken bland mina erfarenheter".
Det är mitt liv och det kan jag inte förneka, då skulle jag ju förneka min egen existens och det tänker jag INTE göra. Det finns det så många andra som gör.
Har mött några stycken som påstår sig bearbeta sina sorger. Men det har det ju inte, stackarna. Deras sorger går ut över andra eller så stänger de in dem och låtsas som om det inte har hänt (det som de har gått i genom) Det är så jag upplever deras signaler men egentligen är det ju bara ett jättestort rop på hjälp.
Jag hörde ett så bra citat en gång. Ni vet lilla Torsten i "Barnen på Luna" när de hittat mormors sommarstuga på Bockö och hon ringer dit. "Stänger man in sorgen, då blir man sjuk". Det stämmer nog, i alla fall i mina öron.
Så snälla för er egen skull, vad det än gäller för sorg, om ngn dött, pojkvännen gjort slut, en kompis säger uppbekantskapen… eller ja, vad det nu än är… stäng inte in er sorg. Det kommer påverka er senare om ni inte gör något åt det tidigt. Eller så kan det bli som "sorgen" jag bar på nyligen. Jag förstod inte att jag var deprimerad. Jag var så "nere" att alla mina sorger revs upp igen. En efter en, även om jag visste innerst inne att jag hade bearbetet dessa för lääänge sen. Har lärt mig att de kan finnas dem som inte bearbetar sina sorger och ger sig därför på dem som har klarat av bearbetningen - för att de ska växa själva. Och den klassiska kommentaren "Jo men jag har bearbetat sorgen." Jo jo, hästen och bilen… tjena! Kom tillbaka när du förstår vad den meningen har för innebörd.
Jag fick tuffa till mig som tusan efter detta, och är kanske arg ibland när jag inte ens vill vara arg. Men det är ju för att jag försvarar mig. Ibland medvetet, ibland omedvetet. Jag blev så enormt påverkad av detta, utan att veta om det. Jag fick höra kommentaren "Du är så arg hela tiden…" "Jag är inte arg" fräste jag tillbaka. Gud vad jag spelade och trodde jag gjorde rätt. Herregud vilket jävla pucko man var…
Så kom ihåg, bearbeta er sorger så att ni kan njuta av livet för det är ju sååå viktigt.
Jag håller verkligen med dig Iza, så bra skrivet…..du har så rätt med att man har sorg på olika vis beroende på vad det är man sörjer…………och självklart måste man ta sig tid till att bearbeta det för att kunna gå vidare…..
Kjempebra innlegg! Du skriver mange bra setninger om Livet, og viser at Sorg er en del av å være levende, å vokse. Man vokser inte vidare til nånting, utan dessa prosesser.
Livet er noe som er pågang, det er foranderlig i sin bevegelse. I sorg ligger også løsrivelse. Som er jetteviktigt for att inte stanna kvar i det som er forbi, og for at våkna til det nya. Hela tiden.
På vilket härligt sätt du delar med dig…
Bra med sorgebearbetning
Jag har gått en sorgebearbetningskurs och det var väldigt intressant och berikande
något alla skulle göra, för att få förståelse för att alla sörjer olika och att det inte finns ngn rangordning i sörjandet.
Sorgebearbetning John W.James & Rusell Friedman
översättning av och med terapeuten Anders Magnusson som har institutet för sorgebearbetning i sthlm
Du fina Iza… Jag vet ju vad du är för människa och vad du haft för utmaningar och att i din situation vara den härliga varma människa du är, det är stort. Så tankvärt skrivet. Tänker på min Rasmus, nu 20, som höll tal under en kurs jag hade på Amorgos i Grekland - Ni måste utleva er själva! Ni slår på er själva när ni gråter! Men har ni då inte förstått? Om ni inte utlever er själva då går ni sönder inuti. Han var 9 år då. Kursdeltagarna undrade efter hans brandtal om jag skulle åka hem nu….
Fortsätt vara den fackla du är, Iza. Du har lärt mig så mycket. Det är lätt att ta saker och ting för givna som man har, vilket jag blir påmind om i mötet med dig!
Medarbetare på Övernaturligt i Fokus
Man bearbetar sorgerna på olika sätt och även berondes på vem man sörjer men alla är lika viktiga att bearbeta på det sätt man själv behöver och ingen kan säga att något sätt är rätt eller fel vilket jag tragiskt nog har fått hört att några har fått höra mitt i sin sorg. Man ska aldrig känna att man gör fel heller, en dag kan man mitt i all gråt bara känna glädje och vilja skratta men vågar inte för man tror att det är fel vilket det absolut inte är, sorgen innebär alla känslor som man ska gå igenom och inte bara gråt och ilska, det är olika faser men dessa faser kan visa sig på flera olika sätt.
Jättefint skrivet Iza! Kramar!
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus
Tack Igen Iza! Du är en Klippa 
Kramis på dig!
Jätte bra tråd och jättefint skrivit.
Ja , så många olika sorger man skall gå igenom och så viktigt att bearbeta sorgen. Har även jag genomgått olika sorger och sorg arbeten..Men det jag har märkt är ändå att man går som igenom samma olika stadier i varje sorg, vad det än må vara för slags sorg. Sorg efter att någon gått bort, skillsmässa, kanske att bli utan jobb, sjukdom mm mm….Sedan tar ju de olika faserna olika lång tid för olika människor att gå igenom. Och jag brukar säga som så det finns inga rätt och fel i ett sorgarbete..
CHOCKFASEN:
En känsla av overkligehet mm
REAKTIONSFASEN:
Sömnsvårigheter, Ångest, Skuldkänslor, Isolering mm
BEARBETNINGSFASEN:
Låta känslorna komma fram, Dela med andra mm
NYRENOVERINGSFASEN:
Att börja bygga upp livet efteråt..
Det här känner jag igen från olika sorger jag/vi gått igenom.
Som tex då min brors hus brann ned. Chocken av att bara se en kolsvart vägg som som skulle knuffas ikull. Chocken över hu det gått med min bror och brorson och deras hundar.
Reaktionen som kom sedan. De lever, men en hund borta. vart är den letande.letande.letande..Sömnsvårigheter, ser eldhavet om och om igen
Bearbetningen, låta känslorna komma fram, tala med andra osv
Nyrenoveringsfasen, Den har varit lång för min bror, har haft svårt att trivas någon annan stans. Hela hans bohag var borta, min brorsons bohag borta + en hund och våra föräldrars hem var också borta stor del av eftersom vi magasinerat allt hos min bror. Ja, allt tar sin tid..Men som du skriver så viktigt att bearbeta sorgen..
Tack för en mycket fin och tänkvärd tråd..
Starta ny diskussion