Tål att se/känna?
Jag diskuterade fenomenet att se spöken med en bekant för ett tag sedan. Jag tyckte det var konstigt att jag i stort sett var den enda av många som kände av andar/spöken på ett ställe som uppenbarligen är hemsökt. Han sa då, att han trodde att bara folk som "tål" att se spöken, andar och övernaturliga fenomen gör det.
Visst kan det vara så, att man måste "klara" detta, rent psykiskt vi d tillfället? Att man måste vara i någorlunda "inre balans", trygghet och likande för att klara av att känna av närvaro? Tror absolut att det kan vara så, med tanke på personerna det gäller och under vilka omständigheter. Eller är jag helt galet ute…?

Ja, du har i stort sett rätt i det du säger.
Lagen om universums fria vilja som står över allt annat, ger dig rätten att välja allt som kan tänkas komma i din väg.
Och i och med det så "väljer" du medvetet eller omedvetet, med ditt "fysiska" sinne eller ditt "andliga" sinne (överjaget / anden/själen eller vad du vill kalla det).
Så om du får se spöken beror delvis i alla fall på om du väljer det…..
Jag tror att en person som är vettskrämd för det övernaturliga, kommer inte att se eller känna av andar……för dom vill ju inte skrämmas heller…och personen kanske är så stängd som det bara går när han/hon är så rädd….
Jag är ju en riktigt liten räddhare än, så därför får jag mina besök på ett så fint sätt så jag hinner inte bli rädd, och oftast kommer det i drömmarna….nu för tiden……fast i början kom dom ibland och skrämde mig till vettet alltså, så det precis som tonade ner mer o mer, så idag är det helt ok med sättet som dom gör sig hörda.
#2 Eija: "…fast i början kom dom ibland och skrämde mig till vettet alltså…"
Det låter som en omöjlighet.